Syftet med denna kandidatuppsats är att, via kvalitativa intervjuer, identifiera och beskriva ett landstings process för hur patient- och sjukvårdsdata, genom olika typer av dataanalyser, kan generera rättidiga beslut.   I det valda kvalitativa tillvägagångssättet skapades en semi-strukturerad intervjuguide, baserad på en analysmodell. Fem intervjuer med anställda inom fallstudieorganisationen genomfördes. För att underlätta för respondenterna och ge en tydlig helhetssyn på intervjuns innehåll, fick respondenterna innan intervjun se analysmodellen som skapats.   Deskriptiv analys är den vanligaste dataanalysmodellen som används av respondenterna, i form av verksamhets- och produktionsuppföljning. Det framgår även i undersökningen att det är viktigt med ett brett dataunderlag för beslutsfattning och att Landstinget i Värmland överlag är en mycket faktabaserad organisation. Förutsättningarna för att kunna fatta rättidiga beslut, genererade från dataanalyser, anses vara att veta vilka frågeställningar som ska besvaras, att data snabbt finns tillgänglig och att analyser utförs på denna tillgängliga data. Men även om data snabbt finns tillgängligt för beslutsfattarna och analyser gjorts, medför inte det rättidiga beslut. Data ger inte alltid en korrekt eller sann bild, utan behöver först tolkas innan besluten kan fattas. Tolkningar av data kan skilja sig åt vilket medför att ytterligare en person behöver titta på materialet, vilket också medför att besluten skjuts fram. Det anses även saknas ett enhetligt arbetssätt för hur de anställda arbetar i vårdsystemen.   Rättidiga beslut finns på olika nivåer inom landstinget. När det gäller den övergripande nivån är det inte brådskande med beslut, men ju mer operativt personalen arbetar desto viktigare är det med snabba beslut. Detta visar att ”rättidiga beslut” har olika betydelser, beroende på var i verksamheten de anställda befinner sig. Vården är tidspressad och det är inte alltid det finns möjlighet att analysera de data som finns tillräckligt mycket.