<p>Kvalitet är viktigt för utvecklingsföretag, det ger nöjda kunder och gör att efterfrågan på produkterna ökar, d.v.s. kvalitet är lika med lönsamhet (Tisell, 1991). I många av dagens branscher råder hård konkurrens och där har kvalitetsstyrning blivit ett viktigt medel för att uppnå lönsamhet (Söderstedt, 1995). Hur uppnår man då kvalitet?</p><p>Traditionellt har kvalitetsarbete inneburit att man utför kontroll på själva produkten och kasserar de produkter som inte håller måttet. Detta är en onödig kostnad för företaget. Säkraste sättet att få högre kvalitet är att göra rätt från början enligt SIS (1991).</p><p>Kvalitetsstyrning har funnits en längre tid inom försvars och tillverkningsindustrin men är relativt nytt för programvaru och IT-sektorn (Daily, 1992). Kvalitetsstyrning är ett sätt att försöka bygga in kvalitet i produkten.</p><p>Ett sätt att styra kvalitet är att införa ett kvalitetssystem (dokumenterad kvalitetsstyrning). Anledningen till detta är att man vill kunna garantera kvaliteten, säkerställa leveranser och redogöra för den service som kunden får.</p><p>Kvalitetsarbete kräver någon sorts kontroll/styrningsverktyg för att det skall bli effektivt. Det finns ett antal styrningsverktyg för att uppnå kvalitet, en av dessa är Capability Maturity Model (CMM).</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka/analysera CMM som modell för att bedöma vilka kvalitéer, svagheter den har.</p><p>Jag har studerat kvalitetsstyrning i allmänhet, olika kvalitetssystem samt CMM’s modellbeskrivning (manual).</p><p>De aspekter som jag skulle vilja belysa är följande:</p><p>· En värdering av CMM som kvalitetsmodell</p><p>· Vad kan CMM göra för att förbättra utvecklingsprocessen?</p><p>Jag kunde ej till fullo bedöma om modellen som helhet är bra, detta p.g.a. min bristande kunskap om kvalitetsstyrning. Jag anser efter denna rapport att det är nödvändigt att vara väl insatt i kvalitetsstyrning samt att praktiskt ha jobbat med modellen för att kunna bedöma den som bra eller dålig.</p><p>Modellen täcker de flesta grundläggande elementen i kvalitetsstyrning och har kvalitéer såsom att den ger insikt hur nyckelprocesser relateras till varandra för att ge optimal effektivitet, den visar vilka brister som finns, den utför mätningar på olika nivåer och har program för utbildning.</p><p>Det finns brister i modellen såsom kontraktsgenomgång, motivering av personal och att modellen talar om vad som skall göras men inte hur.</p><p>Min uppfattning är att modellen är välstrukturerad och modellen strävar efter förbättring, det ligger inbyggt i modellens struktur. CMM utför diverse mätningar av processens effektivitet för kunna förbättra den. CMM inför på högre mognadsnivå flera nyckelprocesser som har som uppgift att förbättra utvecklingsprocessen.</p>

<p>Detta arbete har haft som målsättning att belysa och behandla möjligheter och problem vid utformande av informationsstrukturer i intranätsammanhang. Arbetet har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter i Skövde. En fallstudie har gjorts där Volvos intranät utvärderats. Dessutom har ett experiment genomförts där samband mellan katalog- och länkstruktur klargjorts. Undersökningens syfte är att uppnå en länkstruktur som tillåter användarna att utföra sitt arbete effektivt och att uppnå en katalogstruktur som inte är förändringsbenägen. Den insamlade informationen kan härledas från litteraturstudier, ett experiment, en webb-enkät och intervjuer. De slutsatser som dragits visar i stort på att katalogstrukturen i möjligaste mån bör kategoriseras utifrån informationsinnehåll och att flera länkstrukturer kan skapas och kategoriseras då både utifrån informationsinnehåll och enligt organisationsstruktur. Detta för att administratören inte skall behöva ändra informationsstrukturen när organisationen förändras och att användarna skall erhålla en informationsstruktur där information kan sökas och hämtas genom den länkstruktur som för tillfället är effektivast. I slutet av rapporten diskuteras ämnet allmänt och det framläggs riktlinjer för vad som bör betänkas då en informationsstruktur utformas.</p>

<p>Sales & Operations Planning är den process som knyter ihop försäljningsplanen och produktionsplanen med affärsplanen. Detta sker löpande varje månad i aggregerad form. Den här typen av planering har rönt stor framgång i USA. Detta är i alla fall Richard C. Lings (1988) åsikt, men så var det också han som grundade Sales & Operations Planning.</p><p>I mitt arbete kommer jag att visa vad Sales & Operations Planning är för något och hur det kan implementeras. Trots att det är ett populärt sätt att planera på i USA så har det inte nått samma framgång i Sverige. En av de viktigaste delarna i S&OP är familjeindelning. Jag kommer i mitt arbete visa hur Svenska företag delar in sina artiklar i familjer och hur litteraturen vill att det ska ske. Jag kommer även att ta upp fördelarna med simulering och hur Svenska företag planerar.</p>

<p>Detta arbete tar upp hur företag skapar förutsättningar för att en IT-investering kommer att bli lyckad. Med en lyckad IT-investering menas att ett anpassat system skapas där dess användning blir så effektiv så att den fulla potentialen hos systemet utnyttjas.</p><p>Arbetet som ligger bakom rapporten är en litteraturstudie av olika teorier varav en legat som grund för mitt fortsatta arbete. Dessutom har en fallstudie genomförts genom fem stycken djupintervjuer av företagsledare och systemutvecklare. Deras arbetsätt och synsätt har sedan jämförts med den baserande teorin.</p><p>Teorin som jag baserat mig på tar upp tre stycken kritiska faktorer, samordning, engagemang och kompetens, som alla måste till för att en IT-investering skall nå sin fulla potential. Dessa faktorer skall genomsyra hela utvecklingsprocessen av systemet och sedan i en ständigt pågående process förbättra och effektivisera dess användning.</p><p>Rapporten tar även upp om det går att förutse vilken effekt och påverkan ett nytt IT-system kommer att ha på användarna.</p><p>De slutsatser som dragits under arbetet är att många företag är medvetna om vilka faktorer som skall beaktas vid en IT-investering. Insikten om de tre kritiska faktorernas betydelse är också mycket god. Trots detta ger inte IT-investeringarna det resultat som det finns förutsättningar till. Detta beror på att kompetens och samordning försummas efter att systemet har implementerats. Effekten blir i många fall att den fulla potentialen hos ett infört IT-system inte utnyttjas.</p>

<p>Detta arbetets syfte är att klargöra om de olika för- och nackdelar som ett införande av intranät medför enligt facklitteratur även stämmer överens med verklighetens företag. Även frågan om informationsflödet förändras efter införandet av ett intranät i ett företag behandlas i denna rapport. För att kunna dra slutsatser utifrån problemställningen har intervjuer genomförts i fyra företag som har haft intranät olika lång tid.</p><p>Slutsatserna är i stort sett att de fördelar som litteraturen tar upp i samband med intranät stämmer ganska bra överens med de företag som ingått i undersökningen. Dock innebär inte intranätinförandet att alla fördelar kommer direkt utan det kan dröja några år och en hel del arbete kan behöva läggas ned innan ett företag kan utnyttja intranätet på ett maximalt sätt. De företag som ingått i undersökningen känner dock inte att de nackdelar som tas upp i facklitteraturen uppkommer med intranätet.</p><p>Informationsflödet har förändrats lite grand i de företag som ingått i undersökningen och det kommer troligtvis förändras ännu mer ju längre tid som går. Bland annat visar slutsatserna på att mer information som dessutom alltid är aktuell kan spridas i företaget snabbare.</p>

<p>Tillverkande företag har under de senaste åren ställts inför en förändrad marknadssituation, vilket innebär att de fått förändra sitt arbetssätt från en produktionsorienterad syn till en kundorienterad syn. Den kundorienterade synen innebär att företag snabbt måste kunna ställa om sin produktion för att tillfredsställa kundens behov.</p><p>MPS-system (Material- och ProduktionsStyrningssystem) är mycket effektiva hjälpmedel vid snabba beslut och omplaneringar, de ger dessutom möjlighet att ge kunder direkt besked om orderstatus. MPS-system tenderar att bli stora och komplexa, de har kontaktytor mot nästan alla delar i företagen.</p><p>Många företag idag köper MPS-system. Stora företag byter gamla föråldrade system och allt fler små och medelstora företag inför MPS-system. Kommande milleniumskiftet är också en orsak till att flera företag byter sina MPS-system idag.</p><p>Med detta väcktes intresset för att undersöka om företag som investerar i dyra MPS-system verkligen får ut det de förväntar sig av dem. Det är intressant att se om den utbildning som de blivande användarna får är tillräcklig för att de ska nyttja sina MPS-system som det var tänkt.</p><p>Undersökningen visar att MPS-leverantörerna ansåg att utbildningen var tillräcklig för att företagen ska kunna nyttja sina MPS-system till den grad de önskar, men att MPS-systemen ändå inte nyttjas till den grad som är möjlig. Företagsledning och de systemansvariga på företag som köpt MPS-system tyckte att utbildningen var tillräcklig. Användarna i produktion ansåg däremot att utbildningen inte var tillräcklig, de hade önskat en mer helhetsbild över MPS-systemet. Hur utbildningen bedrevs var viktigare än antalet timmar. Allmän datorutbildning visade sig vara en viktig del för att användarna ska kunna nyttja sina MPS-systemet.</p>

<p>Information är informationssamhällets hårdvaluta på samma sätt som industrier och deras produkter var för industrisamhället. Informationens höga värde gör att den är oerhört eftertraktad, så till den grad att regelrätta krig kan komma att utkämpas om den. Mindre krig på låg nivå pågår säkerligen redan i dag. Det huvudsakliga syftet med en sådan krigföring är att få tillgång till information samt se till att fienden inte får detsamma. Vapnen och skydden kan vara av fysisk, logisk och psykologisk art. Detta är informationskrigföring.</p><p>Mitt arbete går ut på att utreda hur sveriges militära försvar förbereder sig på informationskrig. Detta har jag utrett m.h.a intervjuer av experter på området samt genom litteraturstudier. Det framgår av min undersökning att Försvarsmakten är aktiv vad gäller forskning, tester och allmän kompetenshöjning inom detta tämligen nya område.</p>

<p>Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ. Nackdelen är dock att ett statiskt Intranät saknar möjligheten att klara av komplexa program. Vidareutvecklingen, dynamiskt Intranät möjliggör datahantering på klienten till skillnad mot ett statiskt Intranät och erbjuder samtidigt större möjlighet att köra komplexa program. Nackdelen är dock att en av intranätets grundtanke med plattforms oberoende blir begränsad i och med viss prestanda och programvara krävs. Den sista arkitekturen som granskas är DCOM, vilken är en lösning på distribuerade applikationer och samtidigt en utbyggnad av Microsofts COM. DCOM möjliggör mycket av de fördelar ett dynamiskt Intranät erbjuder (stödjer nämligen även de protokoll som ett Intranät bygger på och möjliggör nyttjande av webläsare) men erbjuder samtidigt genom sin distribuerade karaktär möjlighet att låta applikationer köras där de gör bäst nytta.</p><p>Syftet med denna rapport är alltså att i ett systemutvecklings projekt underlätta och möjliggöra ett tidigt val av en lämplig arkitektur som kan fungera tillsammans med de applikationer eller det system som kunder behöver. Detta arbete förenklar detta val genom att lista olika faktorer, som t.ex. kostnad och effektivitet tillsammans med hur de olika arkitekturerna förhåller sig till dessa faktorer, detta så att man redan utifrån en kravspecifikation ska kunna se hur väl kundens önskemål och krav uppfylls av respektive arkitektur.</p>

<p>Verksamheters datasystem är i dag utsatta för en mängd olika hot och risker. Dessa kan vara allt från oavsiktliga driftstörningar och slarv av personal till angrepp utifrån och sabotage. De kan leda till förlust av viktig information eller till stopp i produktionen och kan bli mycket kostsamma. Det är därför viktigt att ringa in vilka risker och hot som finns för verksamheter av olika slag</p><p>Ett sätt att förebygga risker och hot är att använda en färdig metod för analysera säkerheten. Metoder för att analysera säkerhet handlar om att identifiera de risker som kan uppstå. Därefter har man en handlingsplan för var de förebyggande insatserna bör sättas in.</p><p>I detta arbete har jag försökt att belysa de viktigaste metoderna för att analysera säkerhet. Det finns i rapporten också en genomgång vilka riskerna mot olika typer av verksamheter kan vara. Den viktigaste delen av rapporten är undersökningen som jag utfört på ett antal organisationer för att se hur säkerhetsarbetet bedrivs i praktiken.</p><p>Genom att studera litteratur, främst om metoder för att analysera säkerhet och sedan jämföra denna med min undersökning om hur ett antal organisationer bedriver sitt säkerhetsarbete, har jag bl.a. sökt besvara frågeställningen "hur analyseras säkerheten i vissa verksamheter". Resultatet och de slutsatser jag har kommit fram till finns redovisade i denna rapport.</p>

<p>Ett informationssystem syftar till att förse ett företag med information för att förbättra dess kompetens och effektivitet. Acceptansen av informationssystemet, och den effekt det får i företaget, är beroende av hur väl systemet motsvarar kundens krav. Trots denna vetskap är den främsta kritik som riktas mot informationssystem idag att de inte motsvarar intressenternas krav och således inte används i avsedd omfattning.</p><p>Den viktigaste informationskällan, som systemutvecklarna har vid undersökning av problemdomänen och kraven på det tänkta systemet är intressenterna. För att resultatet av systemutvecklingsprojektet skall bli så bra som möjligt kräver det att intressenterna är engagerade och involverade i processen att samla in information. Risken är annars att den insamlade kunskapen är ofullständig och inkonsistent. De metoder och tekniker som systemutvecklarna använder måste dels dokumentera informationen på ett explicit sätt och dels stödja kommunikationen med intressenterna.</p><p>I detta examensarbete undersöks de krav som ställs på metoder och tekniker för att de skall stödja kommunikationen med intressenterna. Resultatet av denna undersökning presenteras i ett ramverk som kan användas som underlag vid en undersökning av denna fråga. Ett exempel på användandet av ramverket utvecklas också.</p>