Syftet med denna uppsats är att utifrån endast en förening ge en beskrivning samt ökad förståelse kring faktorer som påverkar ungdomars fortsatta idrottande samt hur deras motivation kan påverkas av yttre faktorer. Två frågeställningar kom att bli ledande genom hela arbetet; Vad anser föräldrar och förening påverkar ungdomars motivation inom idrotten och vilka faktorer anses vara centrala för ett fortsatt idrottande i denna förening? Samt Vad anser föräldrar och förening är påverkande faktorer för ungdomars självkänsla inom idrotten i denna förening? För att besvara dessa har vi utfört sju stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar vars barn är/var aktiva i föreningen samt ledare och ansvariga för ungdomsverksamhet på föreningen. Studiens fokus har genomgående varit på respondenternas erfarenheter och upplevelser för att fånga in empiri, därefter har relevanta kopplingar till teori applicerats på empirin för att i slutändan analyseras med våra egna tolkningar. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning som berör ungdomars motivation inom idrotten samt hur den fysiska aktiviteten påverkar individens självkänsla, men också hur ungdomar kan uppleva press av föräldrar i sina prestationer. När vi analyserade den data vi samlat in växte två starka teman fram i syfte att besvara våra frågeställningar; Motivation och Självkänsla. Dessa två teman delade vi sedan in mindre underkategorier; Motivation; Varför ungdomar fortsätter idrotta, Ledarens centrala roll, Den progressiva utvecklingen. Självkänsla; Förening som skola för motgångar och framgångar, Yttre faktorers motsatta effekt till motivation. Resultatet indikerar att ungdomars motivation och fortsatta idrottande främst påverkas av faktorn att “ha kul” samt den positiva upplevelsen inom sitt utövande. Ledaren har också visat sig ha en central roll och stor påverkan på ungdomarnas fortsatta idrottande och motivation då dennes engagemang är central i individens utveckling, resultatet visar att ledarens pedagogiska färdigheter är lika värdefulla som färdigheterna inom själva idrottsutövandet. Vad vi även kommer fram till i studien är att antagandet av utmaningar av olika slag kan leda till både en positiv och negativ upplevelse som kan påverka motivationen beroende på prestationens resultat. Vidare tar resultatet upp hur den fysiska aktiviteten kan vara en skola för att stärka och utmana barn och ungdomars självkänsla i form av fysiska och psykiska utmaningar. Till sist så belyses också de faktorer som kan ge en motsatt effekt på ungdomarnas motivation inom idrotten. Nyckelord: Motivation, självkänsla, idrott, yttre motivations faktorer, proximala utvecklingszonen

Purpose: To identify among temporary agency workers at Proffice AB in Jönköping, which de-motivators constitute a problem with-in the industrial sector, and further propose a framework that can be used as an indicative tool for alleviating these prob-lems for companies working in the sector. Background: Temporary agency work is an increasingly growing industry. In the EU it has been the fastest growing market the last 20 years. At the same time, the rate at which temporary agency workers (TAWs) quit their jobs due to dissatisfaction is high-er than for most industries. Research on the subject has dis-covered that this is due to underlying reasons that emerge in the everyday work of the TAWs. These are labeled de-motivators. This research is aimed at the industrial sector, a sector within temporary agency work that has been over-looked in previous research. Due to the special working con-ditions, it contains many de-motivational factors, making it an interesting area to research. Method: In order to answer the purpose, interviews with managers at Proffice (a Swedish temporary agency), TAWs at Proffice, and managers at host companies have been conducted in or-der to test de-motivational theories, discover new de-motivators, and gain knowledge in order to develop a new framework for dealing with de-motivators subjected to TAWs within the industrial sector. Since the interviewees are differ-ent types of respondents, the methods of interviewing have varied between being semi-structured, and unstructured. Conclusion: As a result of the case study, the authors suggest a framework for how managers at temporary agencies and host companies could prioritize dealing with the most important de-motivators in accordance with the empirical findings. This framework indicates that previous research done on de-motivators among TAWs does not completely correspond to TAWs within the industrial sector.

<p> </p><p><strong>Purpose</strong>: To identify among temporary agency workers at Proffice AB in Jönköping, which de-motivators constitute a problem with-in the industrial sector, and further propose a framework that can be used as an indicative tool for alleviating these prob-lems for companies working in the sector.</p><p><strong>Background</strong>: Temporary agency work is an increasingly growing industry. In the EU it has been the fastest growing market the last 20 years. At the same time, the rate at which temporary agency workers (TAWs) quit their jobs due to dissatisfaction is high-er than for most industries. Research on the subject has dis-covered that this is due to underlying reasons that emerge in the everyday work of the TAWs. These are labeled de-motivators. This research is aimed at the industrial sector, a sector within temporary agency work that has been over-looked in previous research. Due to the special working con-ditions, it contains many de-motivational factors, making it an interesting area to research.</p><p><strong>Method</strong>: In order to answer the purpose, interviews with managers at Proffice (a Swedish temporary agency), TAWs at Proffice, and managers at host companies have been conducted in or-der to test de-motivational theories, discover new de-motivators, and gain knowledge in order to develop a new framework for dealing with de-motivators subjected to TAWs within the industrial sector. Since the interviewees are differ-ent types of respondents, the methods of interviewing have varied between being semi-structured, and unstructured.</p><p><strong>Conclusion:</strong> As a result of the case study, the authors suggest a framework for how managers at temporary agencies and host companies could prioritize dealing with the most important de-motivators in accordance with the empirical findings. This framework indicates that previous research done on de-motivators among TAWs does not completely correspond to TAWs within the industrial sector.</p><p> </p>