This study has strived to explore how capital structure in Swedish corporations has been affected by the COVID-19 pandemic. The study has employed both a panel regression with fixed and random effects estimation as well as a dynamic panel regression with Arellano-Bond estimators. The model utilizes common and appropriate capital structure determinants to investigate how leverage has changed between a pre-crisis and crisis sample. Even though the results have proven to be relatively scattered they have indicated that corporate leverage has increased in the crisis period. Furthermore, this study examined how corporate size (market capitalization) and industry has impacted the capital structure. The results suggest that industries such as consumer goods and services have experienced a higher degree of influence in comparison to industries such as healthcare. The evidence also suggests several significant relationships such as between tangibility and leverage as well as an overall general inclination towards the Pecking-Order Theory. Additionally, the rate of adjustment of the corporate leverage prior to the crisis was comparable to that of the 2007/08 financial crisis, but did ultimately not undergo a dramatic change similar to the financial crisis found in previous research. / Denna studie ämnade att undersöka och utvärdera hur kapitalstrukturen i Svenska bolag har påverkats av COVID-19 pandemin. Studien har tillämpat en panelregression med både fixed och random effects, samt en dynamisk panelregression med den applicerbara Arellano-Bond skattnings estimatorn. Modellerna använder sig av vedertagna och lämpliga variabler för att härleda hur belåningsgraden har utvecklats mellan period före pandemin samt under pandemin. Även om resultaten har varit relativt spridda har de ändå indikerat att belåningsgraden har ökat under pandemin. Utöver detta har studien undersökt hur belåningsgraden har påverkats som en funktion av bolagsstorlek   (baserat på börsvärde) samt den industri som bolaget verksam i. Resultaten tyder på att industrier som konsumtionsvaror och tjänster (consumer goods and services) har påvisat en större påverkan jämfört med industrier som sjukvård. Resultaten finner att variabeln tangibility har en stor del signifikanta värden och att den finner stöd hos den så kallade Pecking-Order teorin. Studien har även kommit fram till att anpassningshastigheten av belåningsgraden innan krisen var jämförbar med samma värde innan finanskrisen 2007/08, dock förblev anpassningshastigheten relativt oförändrad av pandemin i jämförelse till finanskrisen.