No description available.

Syfte och frågeställningar  Studiens syfte var att undersöka hur idrottslärare på högstadiet arbetar för att skapa en meningsfull undervisning och möjliga utmaningar med det. De frågeställningar som därmed ställdes var följande: vilka strategier använder idrottslärare för att ge eleverna en meningsfull undervisning? och vilka eventuella utmaningar ser idrottslärare med att skapa en meningsfull undervisning?  Metod  För att besvara studiens frågeställningar valdes en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes. De fem respondenterna var lärare i ämnet idrott och hälsa på högstadiet (årskurs 7–9), och valdes genom ett handplockat bekvämlighetsurval. Efter intervjugenomförandena transkriberades samtliga intervjuer och sedan analyserades datan med hjälp av metoden innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten som använts i analysen och för att konkretisera begreppet en meningsfull undervisning var Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM).   Resultat  Studiens resultat visar att de fem idrottslärarna använde olika strategier för att skapa en undervisning som genomsyrades av en begriplighet, hanterbarhet och motivation. Samtliga respondenter arbetade med trygghet, nivåanpassning, förståelse, elevinflytande och engagemang, men hur de gick tillväga för att nå det kunde variera lärarna emellan. Resultatet pekar även på att lärarna ställdes inför vissa utmaningar när målet var att skapa en meningsfull undervisning. De utmaningar som framkom var tiden, lokaler, att engagera alla elever, implementera en ny rutin/eller nytt koncept och begränsningar med elevinflytande. Av dessa utmaningar var vissa mer gemensamma, medan andra utmaningar skiljde sig åt mellan lärarna.  Slutsats  Den slutsats som kan dras är att det finns flera strategier mot en meningsfull undervisning i ämnet idrott och hälsa. En undervisning som är meningsfull uppkommer inte heller av sig själv utan kräver ett medvetet arbete av läraren, men lärare behöver också ges förutsättningar för att kunna skapa en sådan undervisning.

A major challenge for chemistry education is to develop the students' understanding of chemical bonding. In upper-secondary school, the challenges are commonly expressed as difficulties for students to distinguish between intra and intermolecular bonding and to understand chemical bonding in terms of electronegativity. The aim of this thesis is to investigate in what ways creative drama can support the students' learning of non-spontaneous chemical concepts related to electronegativity and chemical bonding. Drama has previously been suggested to support science learning, but studies in science education are limited and the potential of using drama to afford student theoretical reasoning in chemistry needs further scrutiny and design development. In the study which forms the basis of the thesis, socio-cultural theory of learning is combined with multimodal social semiotic analysis. The study was conducted as a design-based study with interventions in three cycles in two schools. The interventions, including the drama activity and students group discussions before and after, were video-and audiotaped. In Article 1, data from cycle 2 was analyzed with respect to what kind of semiotic work students were engaged in. In Article 2, the data from cycles 1, 2 and 3 were analyzed on the basis of thematic content analysis resulting in themes regarding in what ways the students explored electronegativity and chemical bonding and in what ways creative drama afforded collective student agency. The main findings point to the importance of meaning-making through transduction to develop students' conceptual understanding of chemical bonding. In the students' semiotic work, it was possible to create relations between electronegativity and the polarity of molecules and to link the polarity of the molecules to intermolecular bonding in the collective whole class interaction, which in turn is a prerequisite for understanding phase changes. The interaction between the student groups was pivotal for linking the chemistry's sub-micro and macro levels. Further, the results show that the students' bodily formations of molecules in certain groups prompted semiotic work in other groups, which got consequences for the students’ collective agency. The visualization of the students' bodily formations created opportunities for students to pay attention to differences in representations of chemical bonding. A notion called epistemic dissonance is introduced to account for the emergent epistemic tensions/contradictions that become recognized by the students in the creative drama. Emergent epistemic dissonances constitute opportunities for collective work concerning the conceptual relations where students act as learning resources for oneanother. This thesis points to the importance of designing creative drama in such ways that both the material and social structure may support the students' collective agency. / En stor utmaning för kemiutbildning är att utveckla elevernas förståelse för kemisk bindning. I gymnasieskolan uttrycks utmaningarna som svårigheter för elever att skilja mellan intra och intermolekylär bindning och att förstå kemisk bindning utifrån elektronegativitet. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka på vilka sätt kreativt drama kan stödja elevernas lärande av icke-spontana kemiska begrepp relaterade till elektronegativitet och kemisk bindning. Drama är ett sätt att undervisa som har visat sig stödja lärande, men studier inom kemiutbildningen är begränsade och möjligheten att använda drama behöver ytterligare granskning och designutveckling. I studien som ligger till grund för avhandlingen kombineras sociokulturell teori om lärande med multimodal socialsemiotisk analys. En designbaserad studie i tre cykler av interventioner har genomförts i två skolor, vilka inkluderade drama aktiviteter och elevers diskussioner i grupper före och efter dramaaktiviteten. Interaktionerna i klassrummet video och ljudinspelades. I artikel 1 analyserades datamaterialet från cykel 2, utifrån vilken typ av semiotiskt arbete eleverna engagerade sig i när de fick möjlighet att använda sina egna kroppar som semiotiska resurser. I artikel 2 analyserades datamaterialet från cykel 1, 2 och 3, utifrån tematisk innehållsanalys som genererade teman som visade på vilka sätt eleverna undersökte elektronegativitet och kemisk bindning samt på vilka sätt kreativt drama öppnade upp för elevernas kollektiva agens. Huvudresultaten pekar på betydelsen av meningsskapande genom transduktion för att öka elevernas begreppsliga förståelse av kemisk bindning, vilket kan främjas av att eleverna får kombinera artefaktskapande med kroppslig gestaltning. I elevernas semiotiska arbete möjliggjordes att skapa relationer mellan elektronegativitet och molekylers polaritet samt att i den kollektiva helklassinteraktion länka molekylernas polaritet till intermolekylär bindning, vilket i sin tur är en förutsättning för att förstå fasändringar på makronivå. Interaktionen mellan elevgrupperna var avgörande för eleverna att koppla ihop kemins submikro och makronivåer med varandra. Vidare visar resultaten att gruppernas kroppsliga formationer av molekyler i vissa grupper drev på semiotiskt arbete i andra grupper, vilket fick betydelse för den kollektiva agensen. Vid alla observerade lektionstillfällen uppstod ett behov "att veta varför". I dramat skapades möjligheter för eleverna att själva uppmärksamma sådant som inte stämde överens mellan olika gestalningar av kemisk binding. Vi har valt att benämna detta som epistemisk dissonans. Epistemisk dissonans som uppstår i det kreativa dramat hanteras kollektivt av eleverna som fungerar som läroresurser för varandra. Avhandlingens resultat pekar på vikten av att designa kreativt drama så att både den materiella och sociala strukturen kan gynna elevernas kollektiva agens.

News as didactic tool within the school subject of civics has come under scrutiny in recent years within the field of education. This study is to be regarded as a further development to that field of research. The aim of the study is not only to examine in what ways news are used by civics (samhällskunskap) teachers but also to connect these approaches to aspects of democracy and citizenship education.   The study applies a teacher-thinking perspective that puts the teachers’ pedagogical content knowledge in center of the research. It uses a qualitative method, interviewing six civics teachers in upper secondary school (gymnasieskolan) about their use of news as an educational tool and the didactic reasoning behind their chosen approaches.    The findings suggest that news is used both as separate to the courses’ core contents and integrated with some of its components, as defined in the curriculum. The identified approaches carry significant potential in providing students with qualities connected to citizenship education, however, the results are not clear as to what kind of citizen a news-based approach favors. Further research is needed to provide substantial evidence to the moral and practical underpinnings of a news-based civics education.

typer av representationer från den konkreta till mer abstrakta delar av kemi, öka studenternas kompetenser. Undervisningen med representationer på olika nivåer utgår från en makroskopisk verklighet som kan beskrivas på submikro- och symbolnivån. Dock saknas det verktyg för att bedöma elevernas förståelse och tolkning av denna typ av undervisning och detta är ett område där ytterligare forskning behövs. Denna studie undersöker huruvida Johnstones kemiska modeller förekommer i gymnasieelevers icke-styrda samtal. Studien är utförd på två grupper om fyra elever från kemi två på naturvetenskapliga programmet där de genomför en planerad laborationsövning. Elevernas samtal under övningen spelades in och transkriberades. Materialet analyserades med en tematisk analys för att undersöka hur Johnstones kemiska triangel manifesteras utifrån en observerad händelse. Händelsen handlade om en demonstration inom kemi av fenomenet reaktionshastighet och undersöktes med en praktisk laborationsövning, där man observerade en kemisk reaktion när en brustablett löstes upp i vatten vid två olika temperaturer. Det observerbara fenomenet var då en tablett som löste upp sig snabbare i den varma lösningen och syftet var att eleverna skulle förklara för varandra vad som hände. Resultaten visade att eleverna diskuterade händelsen samtidigt som de redogjorde utförligt utifrån deras kunskapsnivå och kunde också utveckla produktivt lärande kring reaktionshastigheten. Johnstones kemiska modell synliggjorde på ett enkelt och systematiskt sätt elevernas förståelse och därmed visar den potential till att vara ett betydelsefullt verktyg inom kemiundervisning och forskning. Med hjälp av verktyget kan lärare upptäcka vilka nivåer av kemisk kunskap som kommer till uttryck i samtal. Läraren kan då arbeta med olika typer av representationer för att hjälpa eleverna att bredda och fördjupa kunskapen om fenomenet.

No description available.

No description available.

The thesis aims to investigate modelling-based teaching in the multilingual context. Modelling-based teaching concerns when students create, discuss, and evaluate representations to visualise concepts and processes. In this thesis, modelling-based teaching has been used in polymer chemistry at a Swedish secondary school. Data has been collected from eight multilingual groups from three different classes. A total of 30 students participated in the study, 16 students with Swedish as a second language and 14 students with Swedish as a first language. The modelling-based teaching activity has been investigated from several aspects. The first paper focused on if and how second language learners’ conceptual descriptions were affected by modelling-based teaching. The second paper focused on how students’ meaning-making during modelling-based teaching could be detected and analysed from a social semiotic perspective.   The thesis has been conducted from a sociocultural (Vygotsky, 1978; Vygotsky, 1986), a phenomenographic (Marton & Booth, 1997), and a social semiotic perspective (Kress & Bezemer, 2015; Kress, 2001). Empirical data consists of audio and video recordings and photographs taken during the modelling activity, where students in multilingual groups created representations and discussed concepts and processes concerning polymer chemistry. Empirical material, relevant to the intention of what the students should learn from the modelling activity and critical aspects, were transcribed and analysed to answer the following questions: (1) How are descriptions of nonspontaneous concepts in polymer chemistry of second language learners affected by modelling? (2) What social semiotic practices are observed during a modelling activity in a chemistry unit of polymers? (3) How do these practices influence students’ meaning-making of created representations crucial for the understanding of polymeric concepts?     The result for the first research question indicates that the modelling activity contributed to that 101 concept descriptions (65%) showed an increased clarity, and 70 concept descriptions (45%) showed an increased use of chemical concepts, for second language learners. The result highlights how second language learners in a multilingual context develop their language of chemistry by discussing chemistry in a context where they are stimulated to create and modify representations. The results also indicate that the created representations scaffolded students’ chemistry discussions by using the created representations as mediating artefacts when discussing chemistry.   The results for the second and third research questions indicate that translative processes between and within created representations indicate meaning-making for students’ learning of polymeric concepts. As such, the thesis highlights the importance of identifying translative processes during students’ modelling. Furthermore, it is discussed that teachers can use the social semiotic lens as a tool to identify and evaluate students’ meaning-making during modelling-based teaching. The results indicate that created representations were important bridging resources between the submicro and macro levels. This means that the students, with the help of created representations, linked the structure and chemical properties of macromolecules to the properties of different materials. The results also show that the modelling activities practised by all groups were multimodal.    Overall, this thesis highlights the importance of student-active approaches in the chemistry classroom, where students can visualise and discuss the invisible and abstract to develop their language of chemistry. The thesis also contributes to highlighting social semiotics as a tool for teachers to pay attention to students’ meaning-making during modelling-based teaching. / Syftet med avhandlingen är att undersöka modellerings-baserad undervisning i det flerspråkiga sammanhanget. Modellerings-baserad undervisning innebär att elever skapar, diskuterar och utvärderar representationer för att bland annat visualisera begrepp och processer. I avhandlingen har modellerings-baserad undervisning använts inom polymerkemi på en svensk gymnasieskola.  Data har samlats in från åtta flerspråkiga grupper från tre olika klasser. I studien deltog totalt 30 elever, 16 elever med svenska som andraspråk och 14 elever med svenska som förstaspråk. Modellerings-baserad undervisning har undersökts utifrån flera aspekter; I första studien var fokus på om och hur andraspråkelevers begreppsbeskrivningar påverkades av modellerings-baserad undervisning. I andra studien var fokus på hur elevernas meningsskapande under modellerings-baserad undervisning kunde uppmärksammas och analyseras utifrån ett social semiotiskt perspektiv.    De teoretiska ramverk som ligger till grund för avhandlingen är ett sociokulturellt (Vygotsky, 1978; Vygotsky, 1986), ett fenomeografiskt (Marton & Booth, 1997), och ett socialsemiotiskt perspektiv (Kress & Bezemer, 2015; Kress, 2001). Empirin består av ljudinspelningar, videoinspelningar samt fotografier tagna under modelleringsaktiviteten där elever i det flerspråkiga sammanhanget skapade representationer och diskuterade begrepp och processer rörande polymerkemi. Det empiriska material som var relevant utifrån vad eleverna skulle lära från modelleringsaktiviteten och kritiska aspekter, transkriberades och analyserades för att ge svar på följande frågor: (1) Hur påverkas beskrivningar av icke-spontana begrepp inom polymerkemi hos andraspråksinlärare genom modellering? (2) Vilka social semiotiska metoder observeras under en modelleringsaktivitet i en kemisk enhet av polymerer? (3) Hur påverkar dessa metoder elevernas meningsskapande av skapade representationer som är avgörande för förståelsen av polymera begrepp?   Resultatet för den första forskningsfrågan indikerar att modelleringsaktiviteten bidrog till att 101 begreppsbeskrivningar (65%) visade en ökad tydlighet i kemiskt språk, och att 70 begreppsbeskrivningar (45%) visade en ökad användning av kemiska begrepp, för elever med svenska som andraspråk. Studien belyser hur andraspråkselever i en flerspråkig kontext utvecklar sitt kemiska språk genom att diskutera kemi i ett sammanhang där elever stimuleras att skapa och modifiera representationer. Resultaten visar att de skapade representationerna stöttade elevernas kemidiskussioner genom att representationerna verkade som förmedlande artefakter.   Resultatet för forskningsfrågorna 2 och 3 visar att translativa processer mellan och inom skapade representationer, indikerar meningsskapande för elevers lärande av polymera begrepp. Studien lyfter fram vikten av att identifiera translativa processer under elevers modellering och att pedagoger kan använda den socialsemiotiska linsen som ett verktyg för att upptäcka och utvärdera elevernas meningsskapande vid modellerings-baserad undervisning. Dessutom visar resultatet att skapade representationer var viktiga länkande resurser mellan submikro- och makronivå. Detta innebär bland annat att eleverna med hjälp av skapade representationer kopplade makromolekylers struktur och kemiska egenskaper till olika materials egenskaper. Vidare visar resultatet att modelleringsaktiviteterna som praktiserades av alla grupper var multimodala.   Sammantaget bidrar avhandlingen till att belysa vikten av elevaktiva arbetssätt i klassrummet, där elever får möjlighet att visualisera och diskutera det osynliga och abstrakta inom kemi för att utveckla ett kemiskt språk. Avhandlingen bidrar också till att belysa socialsemiotik som ett verktyg för lärare att upptäcka och utvärdera elevers meningsskapande vid modellerings-baserad undervisning.

No description available.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för vilka undervisningsmetoder de lärare som undervisar samhällskunskap på mellanstadiet använder för att stödja nyanlända elever i sin ämnesutveckling. Detta har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar eller undervisat nyanlända elever i ämnet samhällskunskap. De teoretiska utgångspunkterna som denna studie utgår ifrån är den sociokulturella synen på lärande där elever med stöttning kan delta i nya situationer. Det handlar om planerad stöttning och interaktiv stöttning, där man skiljer mellan i förväg planerad stöttning på makronivå och oplanerad stöttning på mikro-nivå (Gibbons, 2010:220 - 226). Resultatet i föreliggande studie visar bland annat att lärarna skapar en del möjligheter för eleverna där de kan använda sina språk och tidigare kunskaper. Elevernas modersmål används exempelvis som resurs i undervisningen med hjälp av studiehandledare och olika digitala verktyg. Lärarna beskriver samtidigt hur en del varierande upplägg och uttrycksformer används för att stödja nyanlända elever i sin ämnesutveckling.