Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken. Det är därför intressant att kartlägga förvaltarnas praktiska tillvägagångssätt angående förvaltning och investering för att därefter utvärdera det utifrån teorier och empirisk forskning med fokus på investeringsprocessen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förvaltningstjänsterna inom premiepension med fokus på investeringsprocessen samt kritiskt granska den utifrån finansiell teori, empirisk forskning och rådande lagstiftning. Genomförande: För att besvara studiens syfte har dokumentstudier genomförts för att sammanställa studiens referensram gällande de lagar, finansiella teorier och empirisk forskning inom området. Därefter har det praktiska tillvägagångssättet inom diskretionär förvaltning av premiepension kartlagts genom intervjuer med nio av totalt nitton observerade förvaltningsföretag. Slutsats: Kartläggningen av förvaltningstjänsterna har påvisat att det finns olikheter i företagens praktiska tillvägagångssätt och processer vilket gör det svårt att jämföra företagen med varandra. Det finns förvaltningsföretag vars praktiska arbete stämmer överens med finansiella teorier, empirisk forskning och spelregler gällande investeringsprocessen. Överlag tyder dock studiens resultat på att förvaltningsföretagen har ett tillvägagångssätt som inte överensstämmer med dessa aspekter, vilket kan innebära utrymme för förbättring. / Background: As a result of the introduction of the new pension system, portfolio management services within the Premium pension have risen. The market for these actors has grown and the portfolio managers have been criticized to threat the functionality and the trust in the premium pension system. These actors are a relatively new phenomenon in Sweden, which means that there is no information and statistics available about the managers and their management processes. Laws and financial theories tell us how these managers should act, but they say nothing about how the managers work in practice. Therefore, it is interesting to identify the managers’ practical approach concerning the portfolio management and investment in order to evaluate the process by the means of the theories and empirical research. Aim: The aim of this study is to identify portfolio management services within premium pension focusing on investment process and critically examines it based on financial theory, empirical research and current laws. Completion: To fulfill the aim of this study, document studies have been implemented to summarize the frame of reference concerning laws, financial theories and empirical research. Subsequently the discretionary management of Premium pension is identified through interviews with nine companies of total nineteen companies observed. Conclusion: The identification of portfolio management services has proved that there are differences in companies' practical approaches and processes. This makes it difficult to compare the companies with each other. Some companies have a practical work that is consistent with financial theory, empirical research and the rules regarding the Investment process. Overall the results of the study suggest that portfolio management companies within premium pension have an approach that does not consist with these aspects, which can be improved.