<p>The main project Dry preservation of food waste from households includes a new technique concerning drying and storage of dried biowaste as well as a study of the sorting of household waste and further usage of the dried biowaste. A question asked in the project is, can the dried biowaste be used as a soil amendment? If organic waste is used as a soil amendment, precaution concerning hygienic safety risks has to be accounted for. The objective of this M. Sc. Thesis Work was to first find a suitable method to attain hygienic safety through a literature study, to test and evaluate the method and to test if a method changes the composition or structure of the material. An existing recipe for food waste was developed and used throughout the work.</p><p>Heating of the dried biowaste is probably the most suitable method to reach and attain a hygienically safe product. Three time-temperature proportions were tested, 55, 70 and 80°C. The results show that a raise in temperature lead to a change in the composition of the dried biowaste, most distinctively for the highest temperature. Nitrogen losses of 21% of the total nitrogen content were noticed. A composting experiment showed that the biowaste heated to the highest temperature was decomposed to a higher degree. It does not, however, seem like a heating process will decrease the possibility to use dried biowaste as a soil improvement.</p> / <p>Projektet Torrkonservering av matavfall från hushåll innefattar en ny teknik för torkning och lagring av bioavfall, hushållens sortering och vidare användning av det torkade materialet. För att sluta det naturliga kretsloppet utreds om det torkade bioavfallet kan användas som ett jordförbättringsmedel. När organiskt avfall ska användas som ett jordförbättringsmedel ställs krav på hygienisk säkerhet. Examensarbetets syfte var att, genom litteraturstudier, utreda lämplig hygieniseringsmetod att vidare testa praktiskt, samt att testa om en hygieniseringsprocess medför några förändringar på det torkade bioavfallets materialegenskaper. Ett befintligt standardrecept på matavfall vidareutvecklades och användes.</p><p>Resultaten tyder på att upphettning av det torkade bioavfallet förmodligen är den mest lämpliga hygieniseringsmetoden. Tre olika tid- temperaturförhållanden testades, 55, 70 och 80°C. Laborationer och analyser tyder på att det torkade bioavfallet genomgår en viss förändring av den kemiska sammansättningen vid upphettning, vilket är tydligast för den högsta hygieniseringstemperaturen. Bland annat sker kväveförluster på upp till 21 % av totalkvävet. Komposteringstester visar på att nedbrytningsgraden är högst för bioavfall som hygieniserats vid den högsta temperaturen. Det verkar inte som om hygienisering, genom upphettning, minskar möjligheten att använda torkat bioavfall som ett jordförbättringsmedel.</p>

<p>The main project Dry preservation of source-separated organic household wastes involves a new technique for treatment of biowaste through drying. Investigations are going on to determine how the dried biowaste best can be used to close the natural circular flow of nutrients. The objective of this degree project is to determine if the dried biowaste can be used as a soil conditioner. By restoring the nutrients in the material to the ground, the natural circular flow is closed. A declaration of contents, including the nutrient levels, C/N ratio, pH and the electrical conductivity of the dried biowaste, was constructed and a germination test was done to make sure that the material did not inhibit sprouting. Further on a method was developed to study the decomposition process, and in particular the nitrogen mineralization of the dried biowaste. This method was then used practically.</p><p>The results of this degree project indicate that the decomposition capacity of the dried biowaste is very good. The germination test showed that the material in a diluted form (up to 50 % dried biowaste) did not inhibit sprouting. The examination of the nitrogen mineralization showed a fast liberalisation of nutrients available to plants, with only a shorter period of nitrogen immobilization. Together these results imply that the dried material could function well as a soil conditioner.</p> / <p>Projektet Torrkonservering av matavfall från hushåll innefattar en helt ny teknik för behandling av bioavfall genom torkning. Undersökningar pågår angående hur det torkade bioavfallet bäst kan användas för att sluta det naturliga kretsloppet. Examensarbetets huvudsyfte var, som ett led i dessa undersökningar, att utreda om det torkade bioavfallet kan användas som ett jordförbättringsmedel. Genom att tillföra bioavfallet till jord så återförs näringen i materialet till marken och kretsloppet sluts. En varudeklaration, med materialets näringshalter, C/N-kvot, pH och elektrisk konduktivitet, togs fram och ett groningstest utfördes för att kontrollera att bioavfallet inte var groningshämmande. Vidare utvecklades en metod för att studera det torkade bioavfallets nedbrytningsegenskaper i form av dess kvävemineralisering. Denna metod användes därefter praktiskt.</p><p>Resultatet av detta examensarbete tyder på att torkat bioavfall har mycket goda nedbrytningsegenskaper. Groningsförsöket visade att materialet i utspädd form (upp till 50 % torkat bioavfall) inte är groningshämmande, och mineraliseringsförsöket visade på en snabb frigörelse av växttillgängligt kväve, och en immobiliseringsperiod på ett par veckor. Tillsammans indikerar dessa resultat att det torkade materialet kan fungera väl som ett jordförbättringsmedel.</p>

The main project Dry preservation of source-separated organic household wastes involves a new technique for treatment of biowaste through drying. Investigations are going on to determine how the dried biowaste best can be used to close the natural circular flow of nutrients. The objective of this degree project is to determine if the dried biowaste can be used as a soil conditioner. By restoring the nutrients in the material to the ground, the natural circular flow is closed. A declaration of contents, including the nutrient levels, C/N ratio, pH and the electrical conductivity of the dried biowaste, was constructed and a germination test was done to make sure that the material did not inhibit sprouting. Further on a method was developed to study the decomposition process, and in particular the nitrogen mineralization of the dried biowaste. This method was then used practically. The results of this degree project indicate that the decomposition capacity of the dried biowaste is very good. The germination test showed that the material in a diluted form (up to 50 % dried biowaste) did not inhibit sprouting. The examination of the nitrogen mineralization showed a fast liberalisation of nutrients available to plants, with only a shorter period of nitrogen immobilization. Together these results imply that the dried material could function well as a soil conditioner. / Projektet Torrkonservering av matavfall från hushåll innefattar en helt ny teknik för behandling av bioavfall genom torkning. Undersökningar pågår angående hur det torkade bioavfallet bäst kan användas för att sluta det naturliga kretsloppet. Examensarbetets huvudsyfte var, som ett led i dessa undersökningar, att utreda om det torkade bioavfallet kan användas som ett jordförbättringsmedel. Genom att tillföra bioavfallet till jord så återförs näringen i materialet till marken och kretsloppet sluts. En varudeklaration, med materialets näringshalter, C/N-kvot, pH och elektrisk konduktivitet, togs fram och ett groningstest utfördes för att kontrollera att bioavfallet inte var groningshämmande. Vidare utvecklades en metod för att studera det torkade bioavfallets nedbrytningsegenskaper i form av dess kvävemineralisering. Denna metod användes därefter praktiskt. Resultatet av detta examensarbete tyder på att torkat bioavfall har mycket goda nedbrytningsegenskaper. Groningsförsöket visade att materialet i utspädd form (upp till 50 % torkat bioavfall) inte är groningshämmande, och mineraliseringsförsöket visade på en snabb frigörelse av växttillgängligt kväve, och en immobiliseringsperiod på ett par veckor. Tillsammans indikerar dessa resultat att det torkade materialet kan fungera väl som ett jordförbättringsmedel.

The main project Dry preservation of food waste from households includes a new technique concerning drying and storage of dried biowaste as well as a study of the sorting of household waste and further usage of the dried biowaste. A question asked in the project is, can the dried biowaste be used as a soil amendment? If organic waste is used as a soil amendment, precaution concerning hygienic safety risks has to be accounted for. The objective of this M. Sc. Thesis Work was to first find a suitable method to attain hygienic safety through a literature study, to test and evaluate the method and to test if a method changes the composition or structure of the material. An existing recipe for food waste was developed and used throughout the work. Heating of the dried biowaste is probably the most suitable method to reach and attain a hygienically safe product. Three time-temperature proportions were tested, 55, 70 and 80°C. The results show that a raise in temperature lead to a change in the composition of the dried biowaste, most distinctively for the highest temperature. Nitrogen losses of 21% of the total nitrogen content were noticed. A composting experiment showed that the biowaste heated to the highest temperature was decomposed to a higher degree. It does not, however, seem like a heating process will decrease the possibility to use dried biowaste as a soil improvement. / Projektet Torrkonservering av matavfall från hushåll innefattar en ny teknik för torkning och lagring av bioavfall, hushållens sortering och vidare användning av det torkade materialet. För att sluta det naturliga kretsloppet utreds om det torkade bioavfallet kan användas som ett jordförbättringsmedel. När organiskt avfall ska användas som ett jordförbättringsmedel ställs krav på hygienisk säkerhet. Examensarbetets syfte var att, genom litteraturstudier, utreda lämplig hygieniseringsmetod att vidare testa praktiskt, samt att testa om en hygieniseringsprocess medför några förändringar på det torkade bioavfallets materialegenskaper. Ett befintligt standardrecept på matavfall vidareutvecklades och användes. Resultaten tyder på att upphettning av det torkade bioavfallet förmodligen är den mest lämpliga hygieniseringsmetoden. Tre olika tid- temperaturförhållanden testades, 55, 70 och 80°C. Laborationer och analyser tyder på att det torkade bioavfallet genomgår en viss förändring av den kemiska sammansättningen vid upphettning, vilket är tydligast för den högsta hygieniseringstemperaturen. Bland annat sker kväveförluster på upp till 21 % av totalkvävet. Komposteringstester visar på att nedbrytningsgraden är högst för bioavfall som hygieniserats vid den högsta temperaturen. Det verkar inte som om hygienisering, genom upphettning, minskar möjligheten att använda torkat bioavfall som ett jordförbättringsmedel.