Elevators are used every day and that puts expectations on how fast an elevator can handle passenger requests. This report aims to describe different elevator assignment algorithms for Elevator Supervisory Group Control (ESGC) systems and compare them to each other, with an emphasis on the delay time. To research the field of ESGC systems four different algorithms were chosen and implemented: Simple control, Zone control, Collective control and Fuzzy control. The algorithms were also chosen in such a way that their strategies differentiated from each other to some degree. The algorithms were then tested under conditions similar to an office building with interfloor traffic. Five different test cases demonstrated the performance and behavior of the strategies in varying environments. While Collective control proved to have a consistent performance, the more calculated Fuzzy control had the best statistical results. Zone control was the most affected by challenging conditions such as high traffic in the building. Simple control divided the workload equally, but did not make suitable elevator assignments. / Hissar används varje dag och det skapar förväntningar på hur snabbt en hiss kan hantera passagerarresor. Den här rapporten ämnar beskriva olika hisstilldelnings-algoritmer för Elevator Supervisory Group Control (ESGC) system och även jämföra dessa med varandra, med tyngdpunkt på fördröjningstiden. För att undersöka ämnesområdet ESGC system valdes och implementerades fyra olika algoritmer: Simple control, Zone control, Collective control and Fuzzy control. Algoritmerna valdes ut på ett sätt, så att deras strategier skilde sig åt till en viss grad. De testades sedan i en miljö som efterliknar ett kontorshus med trafik mellan våningar. Fem olika testfall demonstrerade prestationer och beteenden hos strategierna i varierande miljöer. Collective control hade bevisligen konsekvent prestation, medan den kalkulerande Fuzzy control åstadkom de bästa statistiska resultaten. Zone control påverkades i högst grad av utmanande förhållanden, såsom hög trafik i byggnaden. Simple control delade upp arbetsmängden jämnt mellan hissarna, men lyckades inte med att göra lämpliga hisstilldelningar.

Företagens främsta uppgift är att maximera värdet för aktieägarna. Länge ansågs detta endast vara möjligt om företagets resurser enbart ägnas åt kärnverksamheten och att affärsmässiga aktiviteter som rör hållbarhet skadar företagets förmåga att vinstmaximera. I takt med samhällets ökade intresse för hållbart företagande har den traditionella synen på vinstmaximering utmanats av teorier som menar att företagen behöver ta hänsyn till ett bredare spektrum av intressenter och dess behov för att kunna vinstmaximera. Sverige ligger i framkant globalt när det kommer till hållbarhetsarbete och rankades år 2020 som världens mest hållbara land vilket lyfter frågan huruvida svenska företag noterade på Stockholmsbörsen kan vinstmaximera genom att inkorporera ett hållbart företagande i sina affärsstrategier. Tidigare studier har påvisat både positiva och negativa samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation, men ingen studie har till vår vetskap genomförts på svenska börsnoterade företag. Studiens syfte var därför att undersöka om det finns ett samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation. För att kvantifiera företagens hållbarhetsprestationer användes Refinitivs ESGC-betyg som visar hur företag presterar inom områden relaterade till miljön, samhället och företagsstyrning. Företagens finansiella prestation mäts med hjälp av det marknadsbaserade lönsamhetsmåttet Tobin’s Q samt de resultatbaserade måtten Return on Equity (ROE) och Return on Assets (ROA). Studien testar även sambanden mellan de enskilda komponenterna i ESG-betyget, E, S och G, och de finansiella prestationsmåtten för att identifiera skillnader mellan delbetygens påverkan på det finansiella. Genom multipla regressionsanalyser utförda på 40 företag över 10 år besvaras studiens två frågeställningar. Studiens resultat visade att det finns ett positivt signifikant samband mellan ESGC-betyg och de finansiella prestationsmåtten ROE och ROA inom svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare kunde ett signifikant positivt samband även påvisas mellan delbetyget E och ROE, delbetyget S och ROE, samt ett signifikant positivt samband mellan delbetyget S och ROA. Baserat på resultaten drogs slutsatsen att hållbart företagande, vilket representeras av ESGC-betyget, leder till bättre finansiella prestationer representerat av ett högre ROE och ROA bland svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Vidare drogs även slutsatsen att en ökad satsning på de faktorer som relaterad till miljön inom ESG-betyget ger bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE. Dessutom konstateras att en ökad satsning inom de faktorer som relaterar till det sociala inom ESG-betyget leder till bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE och ROA. Dessa upptäckter stöttar teorin om att ett utökat hänsynstagande till den affärsmässiga omgivningen i form av exempelvis miljö- och social påverkan utöver enbart aktieägarens intresse leder till vinstmaximering.