Föreliggande uppsats syfte är flerfaldigt. Den syftar dels till att undersöka i vilken utsträckning Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen spel- och sakgestaltade politiska nyhetsartiklar under riksdagsvalåren 2010 och 2014. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning dessa dagstidningars politiska nyhetsartiklar uppfyllde organisationerna ESOMAR och WAPORs riktlinjer beträffande publicerade opinionsmätningar under samma tidsperiod. Vidare ämnar uppsatsen även undersöka om spel-och sakgestaltningen samt redovisningen av ESOMAR och WAPORs riktlinjer hade förändrats mellan de båda riksdagsvalåren.  De två tidsperioderna som undersöks är från och med den första januari till dagen före riksdagsvalet; 100101–100918 och 140101–140913. Det totala antalet analyserade artiklar uppgick till 215 stycken och metoden som har använts är en komparativ kvantitativ innehållsanalys. För att svara på frågorna har gestaltningsteorin, medielogiken och ESOMAR och WAPORs riktlinjer för redovisning av politiska opinionsmätningars statistiska basinformation använts. Tidigare forskning visar att dagstidningars gestaltning av politiska nyheter baserade på politiska opinionsmätningar spelgestaltas i mycket stor utsträckning. Forskning visar även att redovisningen av hur dessa opinionsmätningar har gått till redovisas i mycket liten utsträckning. Resultaten visade att den dominerande gestaltningen i de undersökta artiklarna var spelgestaltning och att dagstidningarna uppfyllde ESOMAR och WAPORs riktlinjer i mycket liten utsträckning. Skillnaderna mellan de båda undersökningsperioderna var mycket små.

Denna uppsats undersöker i vilken utsträckning fyra utvalda medier följer riktlinjer för publicering av opinionsmätningar som de internationella branschorganisationerna World Association for Public Opinion Research (WAPOR) och The European Society for Opinion and Marketing Research (ESOMAR) gemensamt tagit fram. Riktlinjerna som undersöks i studien handlar om opinionsmätningens metod och den nödvändiga informationen som bör tillgängliggöras i samband med publiceringen av opinionsmätningar. Dvs. den statistiska basinformationen som är nödvändig för läsarna att ta del av för att kunna göra en bedömning av mätningens trovärdighet.   Med hjälp av en kvantitativ metod har artiklar med koppling till opinionsmätningar som publicerats av Aftonbladet, Expressen, Svenska dagbladet och Dagens nyheter, i oktober 2017, granskats.   De teorier som främst berörs i uppsatsen är objektivitetsteorin och gestaltningsteorin. Resultatet visar att samtliga tidningar har stora brister i att följa organisationernas rekommendationer för publicering av opinionsmätningar.

The diploma thesis Interpretation of Pre-election Polls in The Czech Printed Dailies studyies the ways in which media portrays data from election polls as part of thier news service. The thesis draws from theories of media effects, the research of which indicates a possible influence of media content on the formation of public opinion or even voting behaviour. For this reason, it maz be expected that the media present data in line with certain standards. However, in the Czech Republic, there is no code of conduct that would formulate such requirements. This leads to an ongoing struggle between the research agencies who supply such data and the media who present it to the public, where each party judges the content's quality by different measures. Some of the often criticised errors include misinterpretation of data and an insufficient explanation of the research's background. This paper uses quantitative content analysis to examine 154 articles from Czech printed journals across the three pre-election periods (2010, 2013, 2017) with the aim of determining in which form the results of pre- election polls are presented, and if all necessary data are added. The final analysis looks at the data as a whole as well as examining the trendlines during the studied time period. In conclusion, it evaluates...