<p>Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.</p><p>Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv. Det är svårt att hitta ett tydligt mönster i resultaten.</p><p>Den kvantitativa delen av studien visar att Merkel får väsentligt mycket mer uppmärksamhet som EU-ordförande än Vanhanen. Den kvalitativa studien visar emellertid att en typ av ifrågasättande omgärdar framställningen av Merkel. Merkel fick även stå till svars för sina uttalanden själv. Motsvarande tendens gäller inte för Vanhanen.</p><p>Även om det kan vara svårt att dra några säkra slutsatser av undersökningen så har jag funnit att det finns en skillnad utifrån ett genusperspektiv i hur Merkel och Vanhanen framställdes på de två undersökta tidningarnas utrikessidor. Denna skillnad kan dock bero på andra orsaker, som till exempel maktförhållanden mellan små och stora länder inom EU.</p>

Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan. Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv. Det är svårt att hitta ett tydligt mönster i resultaten. Den kvantitativa delen av studien visar att Merkel får väsentligt mycket mer uppmärksamhet som EU-ordförande än Vanhanen. Den kvalitativa studien visar emellertid att en typ av ifrågasättande omgärdar framställningen av Merkel. Merkel fick även stå till svars för sina uttalanden själv. Motsvarande tendens gäller inte för Vanhanen. Även om det kan vara svårt att dra några säkra slutsatser av undersökningen så har jag funnit att det finns en skillnad utifrån ett genusperspektiv i hur Merkel och Vanhanen framställdes på de två undersökta tidningarnas utrikessidor. Denna skillnad kan dock bero på andra orsaker, som till exempel maktförhållanden mellan små och stora länder inom EU.