Medan människorna längtar efter utvecklingen ökar antalet byggnader som byggs på global skala vilket leder till en ökning av energiförbrukningen och detta leder i sin tur till en ökning av nedgrävda utsläpp. Konsekvensen blir klimatförändringar som påverkar i hög grad individens sociala, hälsa och ekonomiska status. Byggsektorn är en av de största förbrukarna av energi och vatten och en förorenare av miljön. Efter EU:s beslut att hitta hållbara lösningar för att minska utsläppen kunde Sverige minska utsläppen från 9,8 miljoner ton av koldioxid under 2019 till 6,1 miljoner tonkoldioxid fram till 2023, men man har ännu inte nått målet att minska den till noll. Under de senaste åren har många delar i världen, inklusive Sverige, försämrats på grund av klimatförändringar och politiska förhållanden.  Många delar drabbats av torrt vatten och höga priser på mat och el. Många människor ägnade sig åt jordbruk i sina hem och använde förnyad energi men belastningen låg mest på lägenhetsägare som inte hade brist på plats. Detta projekt syftar till att bygga en prototyp av ett självförsörjande, låg kostnad, miljövänligt hus för att minska belastningen på medborgarna. Huset är byggt och drivs med den lägsta mängden utsläpp som ersätter cement och fossila bränslen, genom användning av jordresurser som ett hållbart byggmaterial, förnybar energi och grönt täcke för att minska utsläppen och ge en bekväm inre miljö.  Fokus ligger på folkliga byggmetoder och tekniker som har använts i tusentals år i olika länder runt om i världen. Dessa metoder används på ett sätt som står i proportion till alla klimat, särskilt det svenska klimatet, och med våra behov idag.

Boverket höjer kraven på hållbart byggande och från och med 2022 finns det krav på att varje byggnad med bygglov ska upprätta en klimatdeklaration. Studien har undersökt den bakomliggande kunskapen kring att bo hållbart. De som säger sig bo och leva hållbart, hur medvetna är de kring de val de gör och hur dessa påverkar miljön? EU-kommissionen har ett ramverk och det finns flertalet certifieringar som talar om hur miljövänligt ett boende är, dels att leva i och dels att bygga boendet. En kvalitativ metod har valts och genom intervjuer med personer som har gedigen kunskap och utbildning om hållbart boende och byggande kombinerat med personer utan utbildning och ett starkt egenintresse vill vi ta reda på hur de använder sig av dessa certifieringar eller andra lösningar för att uppnå ett miljövänligt boende. Våra respondenter var eniga och ifrågasatte dessa certifieringar till vår förvåning. De var övertygade om att det går att göra mer, och bättre, för miljön genom att pressa gränserna och inte nöja sig med en certifiering- när det går att göra mer. De visade på luckor i processen till certifiering som från utsidan ser bra ut men faktiskt inte är det mest optimala för miljön. Våra respondenters kunskap är beundransvärd och medvetenheten kring varje val i byggprocessen är imponerande. Det är slående hur stor kunskap de besitter, kunskap som bör spridas och utnyttjas. Små val i byggprocessen och i det dagliga livet gör stor skillnad för vår miljö. Men för den som inte besitter eller, vet var kunskapen ska inhämtas kan det kännas som en stor process. Resultatet i denna studie är något som  förhoppningsvis ska kunna berika och vara en intressant läsning för alla, från den som precis börjat fundera på att källsortera till personen som lever självförsörjande off-grid.