Syftet med uppsatsen är att studera hur nya ekonomiska doktriner och idéer sprids via enskilda ekonomer som medverkar i den ekonomiskpolitiska debatten. Debattörerna som studeras är Bo Södersten i en jämförelse med Gustav Cassel eftersom båda dessa väldigt aktiva ekonomer glidit höger ut på den ideologiska skalan. Men också att glidningen högerut för båda debattörer kan ha sammanfallit med kriser. Frågorna som ställs är: hur förändrades deras doktrinära synsätt? Med ett extra fokus på deras syn på staten, samt även på vad bakgrunden till förändringen kan ha berott på. Vilka idéer dessa individer hade vid olika tidsperioder, hur deras åsikter förändrades och vilka idéströmningar både inhemska och utländska som utövat inflytande på debattörerna. Metoden som används är av relativistisk (mesologisk) karaktär. Något som innebär att studiens tillvägagångssätt är att studera samband mellan ekonomisk historiska idéer i relation till de socio-ekonomiska kontexter ur vilka de har uppkommit. Teorin som studien utgår ifrån är Joseph Schumpeters teori angående ekonomisk historiska idéers fortskridande genom en serie av epoker av revolution och konsolidering. Resultatet ger ett tydligt stöd för Schumpeters syn på ekonomisk historiska idéers fortskridande. Både Cassel och Södersten har genomgått ett doktrinskifte i samband med kriser. Cassels doktrin skifte skedde 1918 under industrins uppgång. Söderstens doktrinskifte skedde 1982-1983 under övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle och 1970-tals krisens efterspel. Båda har för övrigt sett sig själva som reformister, åtminstone tidigare i sin karriär. Både Södersten och Cassel präglades av en känsla av att en ekonomisk katastrof var nära och kom efter doktrinskiftet att gå över till att attackera allting socialistiskt. Kriserna verkar ha utlöst en rädsla för den växande välfärdsstaten hos båda debattörer. Deras starka antimarxism har troligen åtminstone medfört att deras ideologiska färd högerut fick extra fart. Cassel betonade tidigare balansen mellan fördelning och tillväxt, Södersten var extra noga med fördelning, men efter deras doktrinskifte gick de mot ett synsätt där endast tillväxt kom att stå i fokus. Efter doktrinskiftet kom de båda debattörerna att betona statens klumpighet och inkompetens och de menar att staten borde krympas och dess inflytande på ekonomin tas bort.