Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare stödjer elever som har särskilda förmågor i matematik. Ges dessa elever samma förutsättningar att utvecklas i ämnet som övriga elever?   Metoden som användes är semistrukturerade intervjuer där intervjun kommer liknas mer vid ett samtal än en intervju. Det är tre lärare på olika skolor som intervjuas och alla tre har många års arbetslivserfarenhet. Det finns en färdig intervjumall men det tillkom följdfrågor utefter vilka svar lärarna gav. Intervjuerna genomfördes enskilt och i separata rum. Innan intervjuerna fick lärarna skriva på ett papper där de blir informerade om de etiska överväganden samt att de godkänner intervjun. När intervjuerna var färdiga transkriberades de relevanta delarna.   Resultatet visar att ekonomin i skolan gör det svårt att stödja de särbegåvade eleverna eftersom resurserna oftast går till elever som har svårigheter i matematik. Lärarna känner sig också otillräckliga för de vill hjälpa till mer än vad de kan. Under lektionerna prioriteras oftast eleverna som inte når målen och eleverna med särskilda förmågor eller som är duktiga får arbeta självständigt. Lärarna har olika metoder för att stimulera eleverna. En lärare arbetar mycket med matematikboken eftersom den har olika nivåanpassade uppgifter samt ett fördjupningshäfte som tillhör matematikboken. Den andra läraren arbetar mycket i par för att utveckla elevernas kommunikativa förmåga. Den tredje läraren arbetar med olika metoder till exempel arbetar hon med olika konkreta material eller utomhus för att lära eleverna att matematik är mer än att sitta och räkna i boken.