The purpose of this thesis is to conduct an analysis of whether the printed circuit boards from Ericsson can be tested using an automatic probing system or what changes in the design are required, to be a viable solution. The main instrument used for analyzing the printed circuit board was an oscilloscope. The oscilloscope was used to get the raw data for plotting the difference between the theoretical and actual signals. Connected to the oscilloscope was a 600A-AT probe from LeCroy. The programs used for interpreting the raw data extracted from the oscilloscope included Python, Matlab and Excel. For simulations on how an extra via in the signal path would affect the end results we used HFSS and ADS. The results were extracted into different Excel sheets to get an easier overview of the results. The results showed that the design of a board must almost become completely rebuilt for the changes, and it is therefore better to implement in a new circuit board rather than in an already existing one. Some of the components have to either be smaller or placed on one side of the board, where they cannot be in the way of the probe. The size of the board will become larger since the rules of via placements will be limited compared to before. The most time demanding part was the simulations of the extra via in the signal path, and the results showed that if a single-ended signal is below two gigahertz the placing of the via does not make a big difference, but if the signal has a higher frequency the placement is mostly dependent on the type of the signal. The optimal placement is generally around four millimeters away from the receiving end. / Målet med detta examensarbete är att göra en analys av huruvida Ericssons kretskort kan testas med hjälp av ett automatiskt probe system eller om det kräver stora förändringar i designdelen av kretskorten och om, vad för förändringar det i sådant fall kan vara. Till hjälp att analysera kretskorten har vi haft oscilloskop för att få ut rådata om skillnaderna mellan de teoretiska och verkliga signalerna. För att kunna tyda oscilloskopets samplade signaler har olika programmeringsspråk som Python, Matlab samt Excel använts. En extra via i signalens väg har även simulerats i HFSS och ADS med olika sorts probar för att se hur signalens beteende påverkas. Resultaten extraherades sedan in i olika Excel ark för att få en lätt överskådlig bild av resultaten. Resultatet vi fick visade att utformningen av ett kretskort med ändringarna skulle vara lättare att göra med en ny design istället för en redan existerande då större delar av kortet skulle behöva göras om. Vissa stora komponenter behöver antingen göras om, hitta mindre men likvärdiga eller sättas på ena sidan av kortet där de inte är i vägen för proben. Kretskorten som kommer använda flygande probesystem kommer antagligen bli lite större då viornas placering är mer begränsade än tidigare. Det mest tidskrävande arbetet var att simulera olika placeringar av en extra via i signalens väg. Detta visade att på en single ended signal under två gigahertz så gör det ingen större skillnad vart i signalens väg som den extra vian placeras. Då en högre frekvens används så är själva signalens karaktär det viktigaste än placeringen av en via, men om man inte vet den exakta karaktären så är fyra millimeter bort från mottagarens sida att rekommendera då närmare placering av viorna gör att signalerna börjar störa varandra.