Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken inverkan grön marknadsföring har påkonsumenter i deras val av produkt gällande livsmedel. Genom att undersöka fem olika aspekter inomgrön marknadsföring ämnar studien att ge mer insikt i hur konsumenter kan påverkas i både positivoch negativ riktning. Detta för att utöka förståelsen inom ämnet, vilket i sin tur kan vara till hjälp förmarknadsförare inom livsmedelsindustrin. Frågeställning: Vilken inverkan har grön marknadsföring på konsumenters val avlivsmedelsprodukter? Metod: Studien är utformad med en deduktiv ansats där fem hypoteser inom fem olika kategorierinom grön marknadsföring tagits fram. Gemensamt för hypoteserna är att respondenternas attitydoch köpbeteenden gentemot de fem aspekterna undersöks. Det kan alltså sägas att attityd ochköpbeteende fungerar som beroende variabler och de fem kategorierna inom grön marknadsföringsom oberoende variabler. Insamlingen av data har skett genom ett fiktivt fältexperiment genomförtmed hjälp av scenarion i form av cases. Tre olika enkäter har skickats ut till författarnas nätverk, därsvaren i de tre grupperna har jämförts mot varandra för att se hur konsumenter påverkas annorlundaberoende hur kommunikationen är utformad. Data analyseras sedan med hjälp av att mäta sambandoch variationer i form av ANOVA-analys och regressionsanalys. Slutsats: Studien har lyckats fastställa 5 hypoteser, där 3 hypoteser kunnat bekräftas fullt ut medan 2hypoteser kunnat bekräftas till viss del. Till att börja med har det bevisats att miljömärkningar har enpositiv effekt på konsumenter, oavsett om de känner igen miljömärkningen eller inte. Däremot synsen stor risk kopplad till att nyttja icke genuina miljömärkningar, vilket med hjälp av den starkaspridningskraft som finns med word of mouth kan skada ett varumärkes legitimitet. På samma sättkan även positiva budskap stärka ett varumärke, dels genom word of mouth, men även genom attanvända sig av så kallade influencers där det påvisas att dennes miljökoppling är av stor vikt för attstärka trovärdigheten. Till sist konstateras det även att konsumentens engagemang till att konsumeramiljövänligt spelar stor roll för hur de påverkas av emotionella och rationellamarknadsföringsbudskap, där högt miljöengagerade konsumenter tenderar att påverkas i hög grad avrationella budskap, medan lågt miljöengagerade konsumenter saknar motivation för att bearbetarationella budskap. Istället kan kombinerade budskap användas väl för större populationer där gradenav miljöengagemang varierar.