Denna kvalitativa uppsats har studerat hur ett företag i Mellansverige arbetar med att internt vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare har uppsatsen identifierat att företagets värderingar har en viktig betydelse för det interna arbetet med employer branding. Företagets grundläggande värderingar benämns kärnvärden och är något som genomsyrar hela verksamheten. På grund av att företaget lägger stor vikt vid sina kärnvärden var vi intresserade av att ta reda på hur företaget arbetar med dessa. Vi identifierade att företaget använder sig av olika kärnvärden internt och externt och ville därför undersöka om detta skapade några problem för personalen. Vidare har uppsatsen fokuserats på vilka personalen på en av företagets produktionsavdelningar upplever vara företagets kärnvärden och vilken betydelse dessa har i det dagliga arbetet. Resultatet av dessa forskningsfrågor har analyserats utifrån sociologiska teorier i kombination med managementlitteratur. Vi har kommit fram till att personalen är eniga om vilka som är företagets kärnvärden och att det inte skapar några problem för dem att företaget förmedlar olika kärnvärden internt och externt. Vidare har vi kommit fram till att kärnvärdena har betydelse i produktion då de vägleder personalen och är något de kan luta sig tillbaka mot. Uppsatsen har bidragit till att ge en djupare förståelse för vikten av ett företags kärnvärden i allmänhet och för personalen i synnerhet.

No description available.

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter. Resultaten i undersökningen visar varför dessa företag anser det vara viktigt att arbeta med employer branding, hur utformandet av deras arbetsgivarvarumärken har skett och hur bilden av dem ser ut idag, samt hur de kommunicerar ut sina arbetsgivarvarumärken. Resultatet visar också vad teknologstudenter har för krav och förväntningar på arbetets innehåll, arbetsvillkor och arbetsmiljö, samt hur de bildar sig en uppfattning om potentiella arbetsgivare. Några av de slutsatser som dras är att det är viktigt att ha ett unikt men samtidigt internt förankrat och sanningsenligt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivavarumärket bör också stämma överens med det övergripande "brandet" samt med den globala bilden av företaget om det nu finns någon sådan. Gällande kommunikationen av arbetsgivarvarumärket är det fördelaktigt att ha en balans mellan generell kommunikation med bredare träffyta och mer detaljerad kommunikation riktad till specifika grupper. Det är också viktigt att prioritera kvalitet framför kvantitet i valet av aktiviteter. Slutligen kan det konstateras att den mest effektiva kommunikationen är när de anställda pratar gott om företaget som arbetsgivare inför vänner och familj.

Tidigare forskning visar att bristen på ingenjörer tvingar företag och organisationer att utforma nya strategier för att särskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna är att attrahera kompetent personal. Ett sätt att attrahera personal är att kartlägga anställdas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer för att utforma ett medarbetarlöfte. Medarbetarlöftet ska återspegla vad organisationen erbjuder en anställd i form av olika förmåner. Ett annat sätt att attrahera personal och stärka sin position är genom kommunikation av sitt arbetsgivarvarumärke via ambassadörer. Studieobjektet i föreliggande uppsats är Lantmäteriet, en svensk myndighet vilken aktivt arbetar med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. De har nyligen utformat medarbetarlöften men är ännu i implementeringsfasen. Deras sedan tre år tillbaka heltidsanställda ambassadörer kommunicerar medarbetarlöftet ute på mässor och event. Syftet med studien var att undersöka Lantmäteriets arbetsgivarvarumärkesstrategier, ambassadörskap och kommunikation av medarbetarlöftet utifrån Nowak och Wärneryds informationskampanjmodell. Modellen alstrar nya synsätt, metoder och aspekter av arbetet med arbetsgivarvarumärket. Studien är av kvalitativ karaktär och primärdata utgörs av djupintervjuer med två HR-specialister och två ambassadörer på Lantmäteriet. Implementeringen och kommunikationen av medarbetarlöftet har enligt undersökningen visat sig vara en framgångsrik strategi. Medarbetarlöftet är attraktivt för arbetstagare men dess abstrakta utformning resulterar i svårigheter att mäta dess effekt. Ambassadörernas kommunikation av medarbetarlöftet har resulterat i fler ansökningar och att Lantmäteriet har avancerat i konsultbolaget Universums ranking över attraktiva arbetsplatser för ingenjörer. Nowak och Wärneryd förespråkar flera tydligt utformade mål för att underlätta arbetet, olika kommunikatörspersonligheter och många olika kommunikationskanaler. Ett konkretiserat medarbetarlöfte, flera olika kommunikatörspersonligheter, uppmaning till att dela budskapet via sociala medier är utvecklingsaspekter Lantmäteriet kan ha i åtanke i arbetet mot att ytterligare stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Slutligen skulle även guerillamarknadsföring i form av Minecraft gynna Lantmäteriets vädjan för satsningar på samhällsbyggnad i allmänhet men även indirekt stärka myndighetens position och arbetsgivarvarumärke.

No description available.

Vilka möjligheter och utmaningar är centrala för kommunal verksamhet i arbetet att skapa ett attraktivt Employer Brand? De största utmaningar som under studiens gång har upptäckts påverka kommunala verksamhetens arbetsgivarvarumärke i negativ riktning, är främst allmänhetens okunskap och de myter som finns om kommuner. För att effektivt kommunicera bör organisationen veta vem som är mottagaren, detta är en utmaning i en verksamhet som innefattar nästa alla demografiska aspekter. De bör därför försöka hitta gemensamma nämnare bland de personer som de vill attrahera, det behöver inte vara yrket utan värderingarna som är det centrala. Nästa utmaning som har identifierats är att skapa ett gemensamt lärande mellan kommunerna genom en gemensam medarbetarenkät.

No description available.

Uppsatsen berör det allt vanligare begreppet CSR (Corporate Social Responsilitility), det vill säga företags samhällsansvar. Genom att uppmärksamma trender och studenters intresseområden kan företag öka sin attraktivitet i sitt arbetsgivarvarumärke, Employer Brand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan implementera information om sitt CSR-arbete i Employer Branding-strategin för att på så vis öka sin attraktionskraft gentemot studenter. I studien studeras tre företag; EY, Accenture och Sweco. Företagens Employer Branding-strategi och CSR-arbete beskrivs och redovisas översiktligt. Vidare kartläggs hur företagen väljer att kommunicera ut det CSR-arbete de bedriver gentemot studenter och andra intressenter. En enkätundersökning genomförs för att få studenternas perspektiv på vikten av CSR och undersöka hur företagens kommunikation har nått ut. Resultatet av studien analyseras med hjälp utav en egenutvecklad modell som kopplar samman Employer Branding-strategier med CSR-dimensioner och kommunikationsstrategier. En slutsats som dras är att CSR kan implementeras i strategin på olika vis beroende på kärnverksamhet och typ av företag. Utifrån enkätundersökningen dras en slutsats att studenter inte främst fokuserar på CSR-aspekter när det kommer till att värdera en arbetsgivares attraktivitet. Aspekter som balans mellan arbete och fritid, utmanande arbetsuppgifter samt sammanhållning på arbetsplatsen är de som visar sig vara mest efterfrågade. Slutsatsen som dras är att det är genom mässor och arbetsmarknadsdagar som studenterna haft mest kontakt med företagen och att en mer aktiv kommunikation av CSR i dessa forum skulle kunna resultera i att företaget lyckas kommunicera ut mer av sitt CSR-engagemang.

No description available.

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tänka på i kommande rekrytering av denna målgrupp. Generation Y trädde in på arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förväntas nu ta över efter den stora andel äldre som snart lämnar sina arbeten och blir pensionärer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioårsperiod såg vi här ett problemområde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som är signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att också se vad som kännetecknar tidigare generationer för att på så sätt reda ut vad som skiljer dessa åt. Studien är uppbyggd på en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer. Den teoretiska bakgrunden bygger på tidigare forskning och redogör för relevanta begrepp inom området, däribland Employer Branding och Generation Y. Resultatet av vår studie visar vad som är attraktivt i arbetet för Generation Y och vi sammanfattar detta i de fem kategorierna; mening, möjligheter, trygghet, social interaktion och kommunikation. Det är emellertid viktigt att tänka på att det inom detta område finns begränsat med tidigare forskning. Detta betyder att det inte är helt oproblematiskt att generalisera en hel generation, vi ser också ett behov av ytterligare forskning om Generation Y.