Since the resolution made in Paris during the COP21 conference in 2015, governments have been hard at work implementing new regulations accordingly. Regional authorities in Sweden has been given the task of managing and constructing strategies in the field of energy and environmental policies. This thesis aims at analysing the potential for the county of Halland to become a sustainable and renewable region in the longer term as well as to achieve the objectives of the Swedish government. It does so in cooperation with the representing regional authority, The County Administration Board in Halland, and their work form the basis of method for this paper.   The purpose of this paper has been to indicate, demonstrate and motivate a sustainable change in Halland and to describe what technical possibilities are available of implementation as of today.   Six main chapters constitutes the report and are structured in a way to cover contemporary theory, future opportunities and the author’s assumptions, opinions and suggestions of measures. The technical background and methodology in this paper has mostly consisted of studies of literature from sources within energy technology such as relevant authors, companies, authorities and research institutions.   The results show that by the year 2045, a massive expansion of renewable energy is both theoretically and practically feasible, whilst levels of greenhouse gas emissions can be reduced by more at least two thirds compared to the levels of 2016.

No description available.

Avloppsslam är en restprodukt som uppstår vid rening av avloppsvatten, det innehåller både energi och näringsämnen. Ett av dessa näringsämnen som är en viktig del i livsmedelsproduktion och riskerar att bli en bristvara i framtiden är fosfor. En utredning på uppdrag av regeringen presenterade nyligen ett förslag för slamhantering med begränsad slamspridning och krav på att minst 60 % av all fosfor i avloppsslam ska återvinnas. Återvinning av fosfor ur förbränningsaska är ett alternativ som uppfyller kraven på återvinning. I denna rapport utreds möjligheterna för en fjärrvärmeanläggning med slamförbränning i Umeå. Detta med utgångspunkt från det slam som produceras vid Vakins avloppsreningsverk på Ön och de lokala förutsättningar som finns i Umeå. Utredningen har genomförts genom litteraturstudier, samtal med kunniga personer och termodynamiska jämviktsberäkningar. Slamproduktionen i Umeå är i dagsläget 10 000 ton/år men bedöms öka till upp mot 15 000 ton/år fram till år 2050. Utifrån mängden slam och dess låga värmevärde anses samförbränning vara ett bättre val för en fjärrvärmeanläggning, monoförbränning kan snarare ses som ett alternativ för kvittblivning av slam. Två bränslen som anses intressanta för samförbränning och därför utvärderas närmre i denna rapport är bark och rörflen. Termodynamiska beräkningar visar att en blandning av bark och slam kan förväntas ha en högre asksmältpunkt än en blandning med rörflen och slam. Jämfört med rörflen anses även tillgång och generella driftegenskaper för bark och andra trädbränslen vara mer fördelaktiga. En viss inblandning av rörflen kan däremot ge ett högre värmevärde samt att det kan förbättra växttillgängligheten för fosfor i askan. Den föreslagna bränslemixen med 15 % ts slam innebär att anläggningen kommer att ha en effekt på 18 MW med kontinuerlig drift under tidsperioden september-maj. Bränslemixen riskerar dock att vara för fuktig för att uppnå de temperaturkrav som krävs vid avfallsförbränning, därmed kan torkning av slam eller bark bli nödvändigt. Den panna som föreslås i denna rapport är en rosterpanna med rörlig rost. Valet baseras delvis på att ett antagande om att en stor del av tungmetallerna hamnar i flygaskan vilket kan ge en bottenaska som kan spridas direkt på skogs- eller åkermark. Ekonomin för en samförbränningsanläggning är väldigt beroende av förutsättningarna för fjärrvärmenätet. Baserat på antaganden i denna studie är det i dagsläget mer ekonomiskt lönsamt med en monoförbränningsanläggning. Vid ett ökat behov av fjärrvärmeproduktion kan en samförbränningsanläggning däremot vara ett bättre alternativ.

Forest industries produce large amounts of carbon rich sludges as by-products in their processes. Presently sludge is treated as a poor quality biofuel for co-incineration, some mills treat it solely as a disposal problem. This thesis provides an introduction to production, composition and disposal issues of sludge. It also includes a presentation of strategies for sludge handling. The main concern with energy recovery from sludge is connected to high content of water (50-80%). Mechanical dewatering is an energy efficient method of decreasing the water content. However, there are limitations to how far sludge can be dewatered mechanically. Thermal dewatering is sometimes required to dewater the sludge beyond these limits, in order to obtain a high quality biofuel for incineration and/or thermal gasification. It is often inefficient, from an energy point of view, to incorporate thermal dewatering in the sludge handling strategy. An interesting alternative to thermal processes is anaerobic digestion, which is a biological process used for energy recovery. Advantages with anaerobic digestion include biogas production, efficient treatment of sludge with high content of water and potential for nutrients recovery. The process and the kinetics of anaerobic digestion are presented. The aim of this thesis is to present a method for evaluating different sludge handling strategies from an energy perspective, and to further develop anaerobic digestion as a process for energy recovery from sludge. The thesis is based on two papers. Paper I presents an inclusive approach with focus on energy use and energy recovery in wastewater management, including wastewater treatment and sludge handling. Paper II explores the possibility to enhance biogas production by anaerobic co-digestion of pulp mill sludge with municipal sewage sludge.

Geoenergi är ett alternativ som allt fler aktörer på marknaden väljer när det kommer till att kyla eller värma fastigheter men än så länge är de flesta anläggningar som finns i Sverige småskaliga. Gällivare sjukhus använder sig i dag av fjärrvärme och det här examensarbetet gör en förstudie för att konvertera helt eller delvis till bergvärme. Fjärrvärmekostnaden i Gällivare kommun är en av de högsta i Norrbotten och har varken ökat eller minskat de senaste åren. Medeltemperaturen i Gällivare är låg vilket betyder att sjukhuset har ett högt värmebehov men med ett lägre kylbehov. Denna studie analyserar tre tänkbara scenarier för konverteringen där anläggningen ska täcka värme och kylbehovet för sjukhuset. För att kon_gurera bergvärmeanläggningen efter behovet används Earth Energy Designer 4.1 och Microsoft Excel. De tre scenarier som studerats täcker 100% av kylbehovet och 100% av värmebehovet för Scenarie 1, 50% av värmebehovet för Scenarie 2a och 40% av värmebehovet för Scenarie 2b. För att beräkna kylbehovet analyserades bland annat utomhustemperaturen i Gällivare med data från SMHI. Det gjordes även en simulering av sjukhuset i IDA-ICE för att uppskatta kylbehovet för ventilation och människors värmestrålning. En jämförelse mellan de olika scenarierna gjordes tillsammans med en livscykelkostnad för anläggningarna. Livscykelkostnadsanalysen beräknades utifrån en livslängd på 20 år. Utöver detta beräknades miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp för konverteringen mellan de olika scenarierna under den beräknade livslängden. Storlekarna på anläggningarna varierade både på djup och i antal borrhål vilket avspeglade sig i resultatet. Investeringskostnaderna för anläggningarna varierade mellan 18 071 tkr för Scenarie 2b som täcker 40% av värmebehovet och 53 272 tkr för Scenarie 1 som täcker 100%. Scenarie 2b visar sig vara mest lönsam med en återbetalningstid på 15 år medan Scenarie 1 och 2a har en återbetalningstid på över 20 år. Resultatet från koldioxidberäkningarna visar däremot att Scenarie 1 är det bästa alternativet ur en miljöaspekt med ett minskat koldioxidutsläpp på 42 739 ton under den tekniska livslängden. / Geothermal energy is an alternative that more and more companies choose when it comes to cooling and heating properties, but so far most of the geothermal facilities in Sweden are small-scale. The hospital in Gällivare use district heating and this master thesis is a pilot study to convert from district heating to geothermal energy. The cost for the district heating in Gällivare is one of the highest in Norrbotten and has not increased or decreased the past few years. The mean temperature in Gällivare is low which means that the hospital has a high heat demand but a low cooling requirement. This pilot study analyses three scenarios to convert to geothermal heating system with the possibility to cover the cooling requirement as well. These scenarios are configured to cover 100% of the cooling requirement but different heating demands of 100% for Scenario 1, 50% for Scenario 2a and 40% for Scenario 2b. To cover this demand, Earth Energy Designer 4.1 and Microsoft Excel are used to configure the heating system and to do the comparison between the scenarios. The cooling requirement is calculated based on the outside temperature in Gällivare and the equipment used in the hospital. A simulation was made in IDA-ICE to analyze the cooling requirement for the ventilation and for the people inside the hospital. A comparison between the scenarios was made using the LCC (Life Cycle Cost) method. The LCC was made with a 20 years lifetime on the heating system. In addition, the environmental impact in the form of carbon dioxide emissions is calculated for the different scenarios during the estimated lifespan. The sizes on the heating systems in the different scenarios varies in both the number of boreholes and the depth on the boreholes, which was reflected in the result. Investment cost for the heating system varies between 18 071 tkr for Scenario 2b which covers 40% of the demand and 53 272 tkr for Scenario 1 which covers 100 %. Scenario 2b proves to be the most profitable solution with a payback time of 15 years while Scenario 1 and 2a got a payback time of over 20 years. From an environmental aspect Scenario 1 is the best option with a decreased usage of carbon dioxide of 42 739 tons over 20 years.

This is a study on how the profitability of a photovoltaic systems owned by small house residents could be affected by the introduction of power-based tariffs in the regions around Mälaren, Sweden. This tariff is based on the customers highest power usage per month. During the time of this study, the most common type of tariff that distribution system operators use is based on a summation of the amount of electricity used by that specific customer. More recently, companies have started to battle the shortage of net capacity and lack power in the Swedish grid. One of the methods used to fight this problem is to introduce another type of tariff with the intent to make customers more aware of their behavior related to electricity usage. By calculating the contribution, the photovoltaic system has in lowering power peaks, as well as using a LCOE-method and payback period, the overall profitability can be evaluated. An interview is conducted, to further develop an understanding on how the industry believes the profitability of a photovoltaic system might be affected with the introduction of power-based tariffs. The results show that the profitability of the photovoltaic system owned by the small house residents included in this study, is negatively affected by the introduction of power- based tariffs. The photovoltaic system can sometime help in reducing power peaks; however, the overall reduction is not sufficient to improve the profitability of the photovoltaic system. The value of self-consumption decreases with a power-based tariff compared to a tariff based on energy. A response from the industry states that power-based tariffs can be a solution to complications regarding todays power grid. The industry also states that the introduction of power-based tariffs could lead to a more just charge of power grid usage by the customer. Energy storage could assist the photovoltaic system to further decrease power peaks and therefore make a good complement to the system.

<p>Godkänd; 1996; 20080328 (ysko)</p>

No description available.

No description available.

Arbetet har omfattat en studie avseende möjligheten att energieffektivisera förvärmningsprocessen för brännluften till varmapparaterna på SSAB genom att ersätta utomhusluft med ett varmare luftflöde från filterskorstenen. Brännluften används i bränngasblandningen bestående av koksgas, masugnsgas och luft i varmapparaterna. I nuvarande process förvärms utomhusluften med hjälp av ångbatterier, vilka använder sig av ånga för att värma inkommande luft. Brännluften förvärms för att minska koksgasanvändningen i varmapparaterna och minska risk för utfällning av vatten i ledningar fram till varmapparaterna. Filterskorstenen, vilken släpper ut ett luftutflöde från SSABs filteranläggning från masugnen, innehåller stoft samt SO2 som också beaktas.Studien har tittat på möjligheten att minska ånganvändningen i ångbatterierna samt minska mängden koksgas som används i varmapparaterna genom att höja brännlufttemperaturen.Två koncept togs fram vilka i rapporten benämns Koncept 1 respektive Koncept 2. Koncepten som har framtagits grundar sig på processen som används idag men där utomhusluft ersätts med varmare luft från filterskorstenen. För Koncept 1 används ett direkt flöde från filterskorstenen in i ångbatteriet. Koncept 2 grundar sig på en liknande användning som Koncept 1, med skillnaden att luftflödet från filterskorstenen istället tas in efter ångbatteriet och blandas med luftflödet från ångbatteriet för att uppnå rätt temperatur. Detta medför en sämre effekt men minska möjliga påföljder av stoft och SO2 i ångbatteriet.Vid jämförelse mellan nuvarande process och de två koncepten visar resultatet att för Koncept 1 minskar ångbehovet med drygt 1200 kg/h och för Koncept 2 med 970 kg/h. För Koncept 1 finns även möjligheten att istället för att spara ånga höja temperaturen på brännluften med ca 29 °C. Detta skulle medföra en minskning på 200 m3 koksgas per timme vilket motsvarar en besparing på drygt 3%.Investeringskostnaden har beräknats till 5,2 MSEK för Koncept 1 och 7 MSEK för Koncept 2. Den årliga besparingen för Koncept 1 (minskad ånganvändning) uppgår till 4,8 MSEK vilket ger en återbetalningstid på 1,4 år. För Koncept 1 (minskad koksgas) är motsvarande siffror 2,5 MSEK och 3,3 år. För Koncept 2 är den årliga besparingen 3,8 MSEK och det ger en återbetalningstid på 2,5 år.Riskerna för Koncept 1 avseende kontaminering av SO2 och stoft från filterskorstensflödet bör utvärderas mer då någon slutsats över deras påverkan inte kunde dras.