Texte remanié de: PhD diss.--Princeton theological seminary, 1993. / Bibliogr. p. [242]-249. Index.

Texte remanié de: Thèse de doctorat--Sciences religieuses--Paris--École pratique des hautes études, 2002. Titre de soutenance : Esther : motifs iconographiques chrétiens et juifs XVIe-XVIIe siècles. / Bibliogr. p. 239-269.

Thèses (M.A.)--Université de Sherbrooke (Canada), 2004. / Titre de l'écran-titre (visionné le 20 juin 2006). Publié aussi en version papier.

Thesis (Ph. D.)--University of Pennsylvania, 1931. / Published also without thesis note. Bibliography: p. 266-284.

The thesis is focused on the first three novels of Esther Tusquets: El mismo mar de todos los veranos (1978), El amor es un juego solitario (1979) and Varada tras el ultimo naufragio (1980). / It is inspired by the central theme of the three novels--the Spanish middle-class woman's search for identity--and it aims at showing that the female protagonists' search for identity and their failure in the process is inextricably linked with General Franco's dictatorial policy of imposing traditional norms and values on the Spanish people between 1939-1975. / The introduction summarizes the novels, explains the objectives of the thesis and looks at some critique of Tusquets' novels. Chapter one provides the socio-historical setting of the novels. It highlights details of the Civil Code and Francoist law and propaganda and their influence on women's identity and male/female relations. / Chapter two analyses the depersonalized condition of the protagonists and the third chapter takes a look at an attempt to redeem the women's identity. Chapter four examines the protagonists' failure and it is followed by a brief section of conclusions.

No description available.

<p>Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.</p><p>Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.</p><p>Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.</p><p>Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne. Efter att hennes mor Johanna Ellqvist mottagit ett större arv 1889 flyttade familjen till Stockholm där Esther kom att studera på Konstakademin. Esthers familjs förbättrade ekonomi medverkade till gynnsamma möjligheter för henne att lyckas i konstvärlden då utbildning var nödvändig. Vid Konstakademin knöt Esther kontakter och förstärkte sitt sociala kapital. Vänner från den tiden har beskrivit Esther som en levnadsglad ung kvinna och hennes konst som lovande. Dessa beskrivningar har varit av vikt för mig i min undersökning då det knappt finns något dokumenterat om hennes konst. Hon träffade sin blivande man, John Bauer, på Konstakademin. En tid efter hennes avslutade studier gifte de sig, 1906. Hon blev då, förutom konstnär, maka. Privat kom hennes liv till stor del efter giftermålet att cirkulera kring John Bauer. 1915 föddes deras son Benkt Olov, kallad Putte. Esther blev då även moder. Möjligheten till konstnärskarriär blev då ännu svårare. Via breven har jag fått en uppfattning av att Esther tidvis trivdes i rollen som ”konstnärshustru” och anamma tidens strömningar, som kvinnoideologen Ellen Keys teorier om det sköna hemmet, där det estetiska var av vikt. Esther, som så många andra kvinnor, påverkades även av Keys tankegångar om äktenskapet där skilsmässa var en utväg om kärleken tog slut. De sista åren av hennes liv var äktenskapet tidvis stormigt och i slutet talades det om skilsmässa. Tidens lagstiftning angående vårdnadsskap, där mannen hade rätt till barnet, tycktes sätta stop på hennes tankar om skilsmässa. Ändå får jag en uppfattning om att hon var en kvinna av sin tid men dock styrd av tidens rådande konventioner.</p>

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext. Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation. Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande. Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne. Efter att hennes mor Johanna Ellqvist mottagit ett större arv 1889 flyttade familjen till Stockholm där Esther kom att studera på Konstakademin. Esthers familjs förbättrade ekonomi medverkade till gynnsamma möjligheter för henne att lyckas i konstvärlden då utbildning var nödvändig. Vid Konstakademin knöt Esther kontakter och förstärkte sitt sociala kapital. Vänner från den tiden har beskrivit Esther som en levnadsglad ung kvinna och hennes konst som lovande. Dessa beskrivningar har varit av vikt för mig i min undersökning då det knappt finns något dokumenterat om hennes konst. Hon träffade sin blivande man, John Bauer, på Konstakademin. En tid efter hennes avslutade studier gifte de sig, 1906. Hon blev då, förutom konstnär, maka. Privat kom hennes liv till stor del efter giftermålet att cirkulera kring John Bauer. 1915 föddes deras son Benkt Olov, kallad Putte. Esther blev då även moder. Möjligheten till konstnärskarriär blev då ännu svårare. Via breven har jag fått en uppfattning av att Esther tidvis trivdes i rollen som ”konstnärshustru” och anamma tidens strömningar, som kvinnoideologen Ellen Keys teorier om det sköna hemmet, där det estetiska var av vikt. Esther, som så många andra kvinnor, påverkades även av Keys tankegångar om äktenskapet där skilsmässa var en utväg om kärleken tog slut. De sista åren av hennes liv var äktenskapet tidvis stormigt och i slutet talades det om skilsmässa. Tidens lagstiftning angående vårdnadsskap, där mannen hade rätt till barnet, tycktes sätta stop på hennes tankar om skilsmässa. Ändå får jag en uppfattning om att hon var en kvinna av sin tid men dock styrd av tidens rådande konventioner.

The question of the composition and unity of Esther continue to be a matter of debate as Esther studies of the last two decades show. This debate has, however, been conducted primarily perspective. from a historical and critical The latter half of this century, and the last three decades in particular, has seen the emergence of newer approaches to the text of Scripture. These approaches, influenced by the developments in literary theory, have resulted in an emphasis on the text as a literary unity and have encouraged a synchronic reading of biblical texts. I believe the questiop of the composition and unity of Esther can be fruitfully approached using these newer literary approaches. A literary reading of Esther, which demonstrates that it is a narrative unity, is done. The literary reading is synchronic in nature, and demonstrates that chiasticreversal underlies the whole of the Esther narrative. Moreover, careful attention is given to the literary devices of chiasmus and characterisation, which make a significant contribution to the narrative unity of Esther because of the inseparable link, which exists, between these literary elements. This inseparable link derives from the fact that the chiasmus found in Esther is characterised by the reversal of the positions, fortunes, and destinies of the main characters. Furthermore, the role and portrayal of the king is germane to the narrative unity of Esther beca~se intrinsic to the chiastic-reversal pattern in Esther is the role of the king in reversing the positions, fortunes and destinies of the main characters. Consequently his role will receive special attention. In addition, as a character, he can be seen as the glue of the narrative unity of Esther because of the pivotal role he plays in the story's chiastic-reversal pattern. It therefore follows that the way the narrative characterises him must receive attention. In this regard 'traditional' stereotypical descriptions of the king are discussed critically and a fresh perspective· of his character is offered. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 1999. / gm2014 / Practical Theology / unrestricted

Thesis (M.C.S.)--Regent College, 2001. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 206-211).