<p>År 1994 bildades World Trade Organization, en handelsorganisation som har ökad frihandel som mål. Organisationen har kritiserats hårt och motståndet mot frihandel har uppmärksammats alltmer. En vanlig kritik i debatten är den gällande utvecklingsländer och deras roll i samarbetet. Bland dessa länder finns en grupp på 48 länder som klassas som de Minst Utvecklade Länderna i världen. Handel från dessa länder utgör en liten del av världshandeln och har minskat under de senaste åren. Är den ökade frihandeln en bakomliggande orsak? Syftet med uppsatsen är dels att sammanställa debatten kring frihandelns för- och nackdelar för MUL-länder och dels att undersöka huruvida en ökad frihandel handelsmässigt kan gynna MUL-länder.</p>

År 1994 bildades World Trade Organization, en handelsorganisation som har ökad frihandel som mål. Organisationen har kritiserats hårt och motståndet mot frihandel har uppmärksammats alltmer. En vanlig kritik i debatten är den gällande utvecklingsländer och deras roll i samarbetet. Bland dessa länder finns en grupp på 48 länder som klassas som de Minst Utvecklade Länderna i världen. Handel från dessa länder utgör en liten del av världshandeln och har minskat under de senaste åren. Är den ökade frihandeln en bakomliggande orsak? Syftet med uppsatsen är dels att sammanställa debatten kring frihandelns för- och nackdelar för MUL-länder och dels att undersöka huruvida en ökad frihandel handelsmässigt kan gynna MUL-länder.

Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering. Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen. Hämmande faktorer tycks vara tradition, okunskap, företagens storlek och de nära relationer mellan företag och banker som leder till att banklån ofta är en billigare finansieringsform. Kreditvärderingssystemet underlättar handeln, men förhöjt fokus på kreditbetyg kan även leda till att vissa företag har svårt att sälja obligationer i Sverige.

<p>Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering. </p><p>Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. </p><p>Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen. Hämmande faktorer tycks vara tradition, okunskap, företagens storlek och de nära relationer mellan företag och banker som leder till att banklån ofta är en billigare finansieringsform. Kreditvärderingssystemet underlättar handeln, men förhöjt fokus på kreditbetyg kan även leda till att vissa företag har svårt att sälja obligationer i Sverige.</p>