Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som tio procent av alla kvinnor lider av. Symtomen är individuella men de vanligaste är bäckenbottensmärta, smärta vid menstruation och samlagsmärta. Kvinnor bemöts med misstro och normalisering av symtom, detta på grund av bristfällig kompetens från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot dessa patienter bör innefatta lyhördhet, sympati och empati, ha en god kommunikation och finna mening vid varje möte med patienten.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter i vardagen av att leva med endometrios. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.   Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via PubMed och CINAHL där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats fanns, dessa låg till grund för resultatet.   Huvudresultat: Vägen till diagnostisering var en lång process relaterat till misstro samt endometrios diffusa symtom. Endometrios begränsade kvinnornas fysiska, psykiska och sociala förmåga som sänkte livskvalitén. Smärta var det mest påtagliga symtomet, detta bidrog till ett ständigt sökande av strategier för att hantera smärtan. Strategierna varierade hos kvinnorna men den mest användbara strategin var kostförändringar. De tio inkluderade artiklarna i studien använde främst intervjuer för att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.   Slutsats: Endometrios påverkar kvinnornas dagliga liv samt att relationer till andra människor blir lidande. Brister i hälso- och sjukvården sågs markant då de ej utgav adekvat  information samt en tydlig misstro relaterat till kvinnors symtom, vilket ligger till grund för den fördröjda diagnosen. För att hantera vardagen har kvinnorna själva funnit olika strategier som reducerar smärtan. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease which ten percent of all women suffer from. The symptoms are individual but the most common are pelvic pain, pain during menstruation and intercourse pain. Because of insufficient competence in health care system women are treated with disbelief and normalization of symptoms. The nurse attitude towards these patients ought to include sensitivity, sympathy and empathy and also have a good communication and be able to find meaning in each meeting with patients.   Aim: The aim with this literature review was to describe womens experience in daily life of living with endometriosis. The aim was furthermore to describe the included articles data collections method.   Method: A literature review with descriptive design. Data were collected through databases PubMed and CINAHL where ten articles with a qualitative approach was found which laies to basis for the result.   Main results: The way to diagnosis was a long process that was related to disbelief and endometriosis diffuse symptoms. Endometriosis limited womens physical, psychological and social abilities that significantly reduced quality of life. Pain was the most substantial symptom and to be able to handle with the pain, they constantly search for strategies. The strategies varied slightly among the women but the most useful approach was a major dietary change. The ten articles that was included in this literature review  used interviews to collect data and supplemented with diarys and journal entries to describe womens experiences of living with endometriosis.   Conclusion: Endometriosis affects a womans daily life adversely and also her relationships with other people. Deficiencies in health care was significantly when non adequate information was given and a marked disbelief related to the womens symptom that can be one reason for a delayed diagnosis. To be able to handle everyday life women had found different strategies to reduce pain.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att utforska professionella aktörers subjektiva erfarenheter av hur symptom på ADHD framträder hos flickor samt deras erfarenheter av hur symptomen skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Studien syftar även till att undersöka de professionella aktörernas erfarenheter av att arbeta med flickor med ADHD, och hur detta påverkar flickor och deras familjer i vardagen samt vilket behov av samhällsstöd flickor och deras familjer kan behöva. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella aktörer verksamma inom barn-och ungdomspsykiatrin (BUP). Resultatet visar att det föreligger skillnader i hur ADHD-symptom uppvisas samt upplevs mellan könen. Flickor uppvisar en annan form av symptombild, som kan identifieras mer med en inåtvänd problematik gällande en inre stress och att flickor med ADHD i större utsträckning maskerar sina svårigheter i olika miljöer. Studiens resultat indikerar att flickor med ADHD till följd av sin funktionsvariation har svårigheter inom olika miljöer och att detta till viss del kan härledas till att samhället ställer olika krav utifrån olika normativa värderingar på pojkar och flickor. Detta påverkar hur flickor uttrycker symptom på ADHD samt hur omgivningen bemöter flickor med ADHD. Svårigheterna med att identifiera flickor med ADHD kan förstås genom att diagnosmanualen (DSM) som används för att fastställa neuropsykiatriska funktionsvariationer är baserad på kunskap om pojkar och deras symptombild varför många flickor inte identifieras i ett tidigt skede då deras symptom tar sig uttryck på ett annat sätt. Studiens resultat framhåller att flickor ofta kommer in till BUP utifrån en ångest- eller depressionsproblematik som sedan kan härledas till symptom på en odiagnostiserad ADHD. Det kan vidare diskuteras om förekomsten av depression och ångest hos flickor som har en ADHD-diagnos, eller där misstanke om en diagnos föreligger kan härledas till flickors upplevda känsla av misslyckanden inom olika miljöer kan leda till låg självkänsla. Denna studies resultat betonar vikten av att diskussionen kring könsspecifika normer för diagnostik är högst relevant eftersom ADHD påverkar flickor och pojkar olika, gällande hur symptom uttrycks men också hur funktionsvariationen bemöts olika beroende på kön. Vidare finns ett behov av kunskapsspridning bland socialarbetare och andra professionella som kommer i kontakt med målgruppen för att kunna identifiera dessa flickor i ett tidigt skede och möjliggöra adekvata insatser som är utformade efter flickornas behov.