Thesis--Kiel. / Vita. "Literaturverzeichnis": p. [vii]-ix.

Este trabalho introduz a definição de Sistemas Genéricos para Diagnóstico de Falhas, os conceitos envolvidos, e a sua utilização na manutenção de equipamentos de aplicação crítica em importantes setores industriais tais como a aeronáutica e bancária. As noções de Sistema Complexo Diagnosticável, bem como o processo de diagnóstico e sua classificação, são mostrados, sempre mantendo um foco sobre as questões do custo computacional dos modelos apresentados. As principais abordagens para o diagnóstico de falhas serão apresentadas e, ao longo do trabalho, será possível observar as várias definições, conceitos e pontos de vistas concernentes ao estudo da formalização do processo diagnóstico.Para completar, um estudo de caso será apresentado, tendo como foco um módulo dispensador de numerários. Tal equipamento é encontrado nos ATMs Bancários (do inglês: Auto Teller Machines, mais conhecidos no Brasil como “Caixas Eletrônicos") e será apresentado como componente possível de ser monitorado por um Sistema Genérico de Diagnóstico Automático (SGDA). / This work presents a formal definition for Generic Fault Diagnostic System as well as the fundamental concepts involved, and describes its application to the maintenance processes of complex machinery in the aerospace and banking automation industries. The concept of Diagnosticable Complex System is explored as well as the associated diagnostic processes focusing primarily on the computational burdens involved. As the main diagnostic approaches are presented, the various definitions, concepts, strengths and weaknesses of the formalization efforts will be explored to some extent. Finally, a case study involving the fault diagnosis of the multimedia dispenser module of a automatic teller machine (ATM) by an Automatic Generic Diagnostic System is analyzed.

Este trabalho introduz a definição de Sistemas Genéricos para Diagnóstico de Falhas, os conceitos envolvidos, e a sua utilização na manutenção de equipamentos de aplicação crítica em importantes setores industriais tais como a aeronáutica e bancária. As noções de Sistema Complexo Diagnosticável, bem como o processo de diagnóstico e sua classificação, são mostrados, sempre mantendo um foco sobre as questões do custo computacional dos modelos apresentados. As principais abordagens para o diagnóstico de falhas serão apresentadas e, ao longo do trabalho, será possível observar as várias definições, conceitos e pontos de vistas concernentes ao estudo da formalização do processo diagnóstico.Para completar, um estudo de caso será apresentado, tendo como foco um módulo dispensador de numerários. Tal equipamento é encontrado nos ATMs Bancários (do inglês: Auto Teller Machines, mais conhecidos no Brasil como “Caixas Eletrônicos”) e será apresentado como componente possível de ser monitorado por um Sistema Genérico de Diagnóstico Automático (SGDA). / This work presents a formal definition for Generic Fault Diagnostic System as well as the fundamental concepts involved, and describes its application to the maintenance processes of complex machinery in the aerospace and banking automation industries. The concept of Diagnosticable Complex System is explored as well as the associated diagnostic processes focusing primarily on the computational burdens involved. As the main diagnostic approaches are presented, the various definitions, concepts, strengths and weaknesses of the formalization efforts will be explored to some extent. Finally, a case study involving the fault diagnosis of the multimedia dispenser module of a automatic teller machine (ATM) by an Automatic Generic Diagnostic System is analyzed.

Th. 3e cycle--Lett.--Paris 10, 1984.

Noël du Fail gentilhomme breton, magistrat et conteur du seizième siècle, écrivait, dit-il, pour se détendre et pour amuser ses lecteurs. Pourtant l'élément didactique tient une grande place parmi ses contes gaulois. Dans ses trois oeuvres littéraires, Propos Rustiques (1547), Baliverneries d'Eutrapel (1548), et Contes et Discours d'Eutrapel (1585), l'auteur revient à des thèmes qui lui sont chers. Il éprouve un regret profond du passé, âge doré des moeurs simples et de l'ordre social. Par contraste, il déplore les changements qu'apporte le présent: mouvement des classes tel que celui de la bourgeoisie qui empiète sur les privilèges jusque-là exclusifs à la noblesse; les gens adoptent des maniérismes qui nuisent à leur "bon naturel", et suivent les fadaises étrangères qui détruisent le sérieux caractère frangais. En regardant autour de lui, l'auteur remarque la détérioration des moeurs—surtout dans les villes, source et centre de corruption. Toutefois il se console en trouvant la simplicité et le bon sens d'autrefois chez les campagnards, d'où son éloge des champs et sa recommandation d'un retour à la vie champêtre. S'il insiste tellement sur les vertus du passé et de la vie campagnarde, c'est parce qu'il trouve dans ces deux domaines la stabilité sociale qu'il recherche. D'esprit conservateur, l'auteur déteste le bouleversement des classes causé par les nouveaux développements économiques. De naissance noble, il veut garder la supériorité sociale de sa classe et son conseil pour la situatiation des classes est: chacun à sa place! Dans toutes ses considérations sociales l'auteur montre un grand souci moral. A tous ceux qui, par leur situation sociale— nobles, prêtres, juristes—ont de l'influence sur le peuple, il conseille de donner le bon exemple de vertu, de travail, de justice et d'honnêteté. Tous les "grands" ont une responsabilité morale et sociale envers le peuple. Son idéal de la société est une chimère patriarcale, dans laquelle chacun aurait une haute conscience morale. II condamne les vices et la corruption dans tous les domaines—surtout dans ceux de la magistrature et de la prêtrise. En cours de route, du Fail participe à la querelle des femmes. Bien que parfois il prenne position dans le camp des antiféministes pour dénigrer les défauts de la femme, son attitude générale est celle de libéralité. Il recommande la confiance et l'égalité dans le mariage et donne une place importante à la femme en tant que partenaire de l'homme. A deux ils doivent construire une vie vertueuse selon les recommendations de l'Evangile. Par l'importance qu'il donne au mariage comme lien social et chrétien, du Fail rompt complètement avec la tradition gauloise des conteurs de son époque et prend position avec les humanistes éclairés de tous temps. Conscient de l'état dégénéré de la société, notre auteur veut aller au fond du problème et réformer la nature de l'homme qui a été corrompu par son milieu. Les doctrines de l'Evangile servent de base à ses revendications de réforme et garantissent le bonheur de l'homme. Dans l'étude qui suit, nous constaterons que la morale est le fond meme de sa satire sociale. De nature profondément rustique, Noël du Fail aspire à la simplicité et à la droiture chez l'homme. Ses suggestions de réforme sociale sont presque naïves par leur portée pratique et leur simplicité directe. / Arts, Faculty of / French, Hispanic, and Italian Studies, Department of / Graduate

No description available.

No description available.

<p>Vi vet att ämnet Idrott och hälsa når majoriteten av eleverna i den svenska skolan, men också att icke-deltagandet ökar ju högre upp i åldrarna man kommer. I den nationella utvärderingen av ämnet Idrott och hälsa (NU03) uppger cirka 2 % av eleverna (år 6), 11 % (år 9) och 7 % (Gy II) att de sällan eller aldrig är med på lektionerna i Idrott och hälsa. Drygt 4 % av gymnasieeleverna lämnar den svenska gymnasieskolan utan godkänt betyg i ämnet Idrott och hälsa. Denna studie vill utforska varför en del elever väljer att inte delta i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa? Skälen kan vara många, olika och komplexa. Designen av studien är av explorativ karaktär, då mycket få studier finns som relaterar frånvaro till ämnet Idrott och hälsa. Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk forskningsansats.</p><p>För att upptäcka så många tänkbara variabler som möjligt så har jag valt halvstrukturerade djupintervjuer. Jag har intervjuat tio unga personer, det blev sex kvinnor och fyra män, som just lämnat gymnasiet med IG eller streck i ämnet Idrott och hälsa. De säger att orsaken till IG eller inget betyg alls är alltför stor ogiltig frånvaro, skolk. De var alla helt övertygade att om de varit närvarande och aktiva så hade de fått ett godkänt betyg. Skälen till att de inte deltog i undervisningen varierade. De flest var skoltrötta och hade svårt att motivera sig oavsett ämne. Några hade medicinska skäl för att inte delta i Idrott och hälsa, medan andra inte tyckte om innehållet. Det upplevdes som samma som de gjort på grundskolan, och för lite anpassat till att de gick på gymnasiet och nu hade blivit äldre. Det var för lite individualisering. Avståndet till idrottshallen var ett annat skäl, och de upplevde stress och obehag över att behöva ha med kläder, byta om, bli svettig, duscha och sedan jäkta tillbaka till lektion. En kvinna tyckte inte om att byta om och idrotta tillsammans med andra. Hon var rädd för kommentarer och ”talande blickar” beträffande hennes utförande av aktiviteter och om hennes kropp. Två av dem hade blivit beroende av dataspel, och en ägnade alla sin tid åt att spela gitarr, i hopp om att en dag bli musiker. Det var egentligen bara en av dem som verkligen hatade ämnet.</p><p>Resultaten i denna studie tyder på att orsaken till IG i ämnet Idrott och hälsa står att finna i många elevers komplexa tillvaro i och utanför skolan. Det är inte ämnet Idrott och hälsa som är den avgörande orsaken till frånvaron. Det finns dock anledning för berörda parter att se över val av innehåll och hur ämnet presenteras för eleverna.</p>

Vi vet att ämnet Idrott och hälsa når majoriteten av eleverna i den svenska skolan, men också att icke-deltagandet ökar ju högre upp i åldrarna man kommer. I den nationella utvärderingen av ämnet Idrott och hälsa (NU03) uppger cirka 2 % av eleverna (år 6), 11 % (år 9) och 7 % (Gy II) att de sällan eller aldrig är med på lektionerna i Idrott och hälsa. Drygt 4 % av gymnasieeleverna lämnar den svenska gymnasieskolan utan godkänt betyg i ämnet Idrott och hälsa. Denna studie vill utforska varför en del elever väljer att inte delta i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa? Skälen kan vara många, olika och komplexa. Designen av studien är av explorativ karaktär, då mycket få studier finns som relaterar frånvaro till ämnet Idrott och hälsa. Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk forskningsansats. För att upptäcka så många tänkbara variabler som möjligt så har jag valt halvstrukturerade djupintervjuer. Jag har intervjuat tio unga personer, det blev sex kvinnor och fyra män, som just lämnat gymnasiet med IG eller streck i ämnet Idrott och hälsa. De säger att orsaken till IG eller inget betyg alls är alltför stor ogiltig frånvaro, skolk. De var alla helt övertygade att om de varit närvarande och aktiva så hade de fått ett godkänt betyg. Skälen till att de inte deltog i undervisningen varierade. De flest var skoltrötta och hade svårt att motivera sig oavsett ämne. Några hade medicinska skäl för att inte delta i Idrott och hälsa, medan andra inte tyckte om innehållet. Det upplevdes som samma som de gjort på grundskolan, och för lite anpassat till att de gick på gymnasiet och nu hade blivit äldre. Det var för lite individualisering. Avståndet till idrottshallen var ett annat skäl, och de upplevde stress och obehag över att behöva ha med kläder, byta om, bli svettig, duscha och sedan jäkta tillbaka till lektion. En kvinna tyckte inte om att byta om och idrotta tillsammans med andra. Hon var rädd för kommentarer och ”talande blickar” beträffande hennes utförande av aktiviteter och om hennes kropp. Två av dem hade blivit beroende av dataspel, och en ägnade alla sin tid åt att spela gitarr, i hopp om att en dag bli musiker. Det var egentligen bara en av dem som verkligen hatade ämnet. Resultaten i denna studie tyder på att orsaken till IG i ämnet Idrott och hälsa står att finna i många elevers komplexa tillvaro i och utanför skolan. Det är inte ämnet Idrott och hälsa som är den avgörande orsaken till frånvaron. Det finns dock anledning för berörda parter att se över val av innehåll och hur ämnet presenteras för eleverna.

Meta-analytic reliability generalizations (RGs) are limited by the scarcity of reliability reporting in primary articles, and currently, RG investigators lack a method to quantify the impact of such nonreporting. This article introduces a stepwise procedure to address this challenge. First, the authors introduce a formula that allows researchers to estimate the lower bound population average reliability for a desired instrument. Second, they present an equation to determine the Fail-Safe N for RG. This equation estimates the number of ''file drawer'' studies required to drop the aggregate score reliability of an instrument below a specified criterion value. Finally, the authors demonstrate the utility of these equations using published RG studies. Comments on the conclusions drawn from each RG application are provided.