Denna studie behandlar bondehushållets försörjningsmönster och dess utveckling sent 1800-tal. Undersökningen fokuserar på ett svenskt hushåll åren 1870-1900, enperiod då jordbruksekonomin integrerades i marknader och ledde till ökad specialisering, nya jordbruksvaror, ökad rationalisering i produktionen och Bruksdöd för gamla näringar. Hushållet, Tomtas gård i Folkärna socken uti södra Dalarna, utgör ett av de bondehushåll i Sverige som själv dokumenterade processen genom bondedagbokens dagliga och vardagliga notiser. Den ekonomiska vardagen i bondehushållet har studerats för att förstå vad förändringarna innebar för människorna som direkt deltog i-, och påverkades av, marknadsintegreringen. Detta har skett genom att studera bondehushållets medlemssammansättning och tidsdisposition för olika arbetsmoment utifrån antagandet att husbondens livscykel hade en avgörande inverkan på bondehushållets försörjningsmönster. Livscykel förstås här som den tid då gårdsansvar innehas av en husbonde fram till dess att en ny husbonde, son eller svärson, tar över gården. Under livscykelns gång förändras, utökas och minskas, produktionen i relation till husbondens egen fas i livet. I kombination med aggregerad data från myndigheter har bondedagboken använts för att ge en detaljerad källa av den ekonomiska vardagen vid bondehushållet. Studien visar att bondehushållet marknadsanpassade sin produktion och utnyttjade det växande näringslivet i socknen för fortsatt förädling av egna varor. Processen tog sig även uttryck i medlemssammansättningen då primärt pigor anställdes för boskapsskötseln, vilket traditionellt utfördes av kvinnor. Bondehushållets livscykel kan utifrån nuvarande studie inte sägas ha ändrat marknadsanpassningen. Samtidigt framgår att interna konflikter om gårdsansvar inverkade på försörjningsmöjligheterna. En utvecklad metod krävs för att värdera betydelsen av husbondens livscykel för bondehushållets försörjningsmönster, framförallt om en närmare förståelse av kvinnors arbete ska kunna uppnås. / This study is concerned with the farmer households pattern of sustenance and its development. The study focuses on one Swedish household between 1870-1900. The late 19th century was a period when agricultural economy became increasingly integrated in markets, leading to increased specialisation and rationalisation of production and subsequent outsourcing of production from previous centres of manufacture. The household members of Tomtas farm in Folkärna parish, within southern Dalarna, were among the households in Sweden that documented this process through the daily reports of a diary. The economic every-day of the household has been studied in order to understand what these changes meant for the people who directly participated in, and were affected by, the market integration of agriculture. This has been conducted by focusing on the household’s member composition and the work allocation of its members; the theoretical assumption being that the family-fathers life cycle imposed limits on a household’s pattern of sustenance. The life cycle is here understood as the period when a male figurehead held household responsibility until a son or son-in-law took over the role of family-father. During this period, the pattern of sustenance changed, increased and stagnated, in relation to the family-fathers phases in life. In combination with aggregated data from authorities the farmer diary of Tomtas farm has been used for detailed accounts on the economic every-day of the household. The study suggests that the farmer household adjusted its production and used the growing commercial life of the parish for further refinement of its own resources. This process was expressed in the one-sided recruitment of female peasants for animal products, which traditionally had been conducted by women. The households lifecycle has, based on this study, not explained the extent of market adjustment. Still, there are indicators that lifecycle related conflicts did influence the patterns of sustenance though its extent is hard to estimate. Methodological refinement is required to assess the importance of the family-father's lifecycle on the household's pattern of sustenance, particularly if a more detailed account is to be given on women’s work in late 19th century agriculture.

Vollst. zugl.: Berlin, Freie Universiẗat, Habil.-Schr., 2002 u.d.T.: Drinck, Barbara: Der verlorene Vater.

This diploma thesis deals with father of a child with mental disability. Thesis is divided in the theoretical and the experimental part. The theoretical part contains information about the role of fathers and men in families with a child with mental disabilities. Experimental part presents research using internet questionnaire focused on the role of father a child with mental disabilities. The second part of the research were related phenomenological interviews with fathers of children with intellectual disabilities or autism. The aim of the research is to describe and capture the experiences of these men.