The present thesis explores the industry programme of the Jihlava International Documentary Film Festival, as well as the ways producers benefit from it. This festival has a long-term tradition organizing programmes for film professionals. The individual components of the programme are conceived, respectively, for participants of various professions, for instance festival directors or film directors, with its main section, Emerging Producers, aimed at starting European producers. The first part of the present work describes the history of Jihlava IDFF and the individual sections of its industry programme, while the second part compares the festival to two other ones of similar size, namely CPH:DOX and Visions du Réel Nyon, whose conceptions differ to a significant extent from Jihlava’s. The last section of the thesis, drawing in part on online questionnaires administered to Emerging Producers participants and to the producers of films competing at the festivals in question between the years 2012 and 2016, examines the contribution industry programmes bring to producers.

Cette thèse propose de comparer et d’analyser les conditions d’existence des écoles communautaires en milieu urbain et rural au Mali. Ce travail qui comporte un texte et une étude filmique examine, à travers les données recueillies auprès des populations enquêtées, les difficultés auxquelles les écoles communautaires de Sabalibougou à Bamako et de ’Korobougou sont confrontées. La vie dans le quartier de Sabalibougou n’est pas facile comme dans le village de ’Korobougou, c’est la raison pour laquelle donner une éducation aux enfants d’une communauté vivant dans une pauvreté extrême devient difficile pour les parents d’élèves ainsi que pour les membres des comités de gestion scolaire des écoles communautaires. Les écoles communautaires deviennent finalement l’otage des conflits entre parents d’élèves et membres des comités de gestion qui s’accusent mutuellement soit de non-payement de cotisation mensuelle soit de mauvaise gestion. Convaincu que lorsque l’éducation fonctionne bien, elle peut permettre aux communautés de changer leurs conditions de vie et de relever les défis auxquels elles sont confrontées (en lien avec leur manque de formation), nous avons décidé de nous consacrer à cette question. / This work compares and analyses the condition of community schools in both urban and rural contexts in Mali. Based on data collected through extensive fieldwork among local communities, this thesis - consisting of both text and a documentary film – examines, in particular, the hardships faced by the community school in the Sabalibougou quarter of Bamako city and its counterpart in the village of N’Korobougou. The pursuit of a happy life in suburban Sabalibougou is just as challenging as it is in N’Korobougou village. Providing education for their children is always a major problem for communities in extremepoverty. It can be a huge stress on parents and, equally, on those tasked with school management. Furthermore, educational and political authorities seem to be achieving very little by way of overcoming the well-known obstacles to success. As a result, relations are commonly strained between management and parents - who are, after all, in the case of community schools, both proprietors and immediate clients. There tends to be constant miscommunication and misunderstanding causing community schools to become trapped in a vicious cycle rather than steadily improving and fulfilling their raison d’être. My decision to research these issues stems from a firm belief that basic community education, properly implemented, is the way for the people themselves to overcome the very lack at the root of their hardship.

<p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng</p><p>KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp</p><p>Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2007</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Sofie Andersson & Sara Hellqvist</p><p>Film som text?</p><p>En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet</p><p>__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37</p><p>Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?</p><p>Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.</p><p>Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.</p><p>Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnet</p><p>Postadress Gatuadress Telefon Fax</p><p>Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING</p> / <p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng</p><p>KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp</p><p>Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2007</p><p>ABSTRACT</p><p>Sofie Andersson & Sara Hellqvist</p><p>Film as text?</p><p>A study about attitudes to and the use of the moving picture in Swedish teaching, in upper secondary school.</p><p>__________________________________________________________________________ Pages: 37</p><p>The purpose of this essay is to contribute to the debate of what the Swedish subject shall contain and about the moving picture’s status in Swedish teaching.</p><p>The questions at issue are:</p><p>How do the Swedish teachers relate to film as text in their teaching? How do the teachers use moving pictures in their teaching and what is it they want to achieve? What possibilities and obstacles do the teachers experience?</p><p>To be able to answer these questions, an interview study with eight teachers has been done.</p><p>The main result is that the teachers in the survey consider film as a good tool in Swedish teaching but they think literature is more important. In what way the teachers use moving pictures depends on what they consider important in Swedish teaching.</p><p>Keywords: Film in school, film in Swedish teaching, film as text</p><p>Postadress Gatuadress Telefon Fax</p><p>Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING</p>

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Höstterminen 2007 SAMMANFATTNING Sofie Andersson &amp; Sara Hellqvist Film som text? En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet __________________________________________________________________________ Antal sidor: 37 Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen? Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor. Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur. Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnet Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585 och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING / HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Höstterminen 2007 ABSTRACT Sofie Andersson &amp; Sara Hellqvist Film as text? A study about attitudes to and the use of the moving picture in Swedish teaching, in upper secondary school. __________________________________________________________________________ Pages: 37 The purpose of this essay is to contribute to the debate of what the Swedish subject shall contain and about the moving picture’s status in Swedish teaching. The questions at issue are: How do the Swedish teachers relate to film as text in their teaching? How do the teachers use moving pictures in their teaching and what is it they want to achieve? What possibilities and obstacles do the teachers experience? To be able to answer these questions, an interview study with eight teachers has been done. The main result is that the teachers in the survey consider film as a good tool in Swedish teaching but they think literature is more important. In what way the teachers use moving pictures depends on what they consider important in Swedish teaching. Keywords: Film in school, film in Swedish teaching, film as text Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585 och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING