This thesis is done in cooperation with SWECO Energuide in Växjö. They have been assigned by SKB in Oskarshamn to renew their electrical power supply and the ancillary processing systems in their Central provisional storage of spent nuclear fuel, CLAB. Today in the CLAB facility, the spent fuel is cooled down with water pumps, driven by asynchronous induction motors, where the water is regulated by mechanical valves to the desired flow. After the upgrade, the engines will be powered by AC drives that can control the pumps by changing the rotational speed and thus change the water's cooling effect on the nuclear fuel. In this study, I investigated the interference AC drives causes the feeding network and how to go about averting them. I show what profits there are between the valve- and speed control of the pumps/motors and the reason for this. I then describe the three main systems, which form the core of CLAB's operation, how they work individually and how they interact with eachother. In the end I want to show how much energy you can save on the planned upgrade and it shows the approximated running costs over time. The results are based on calculations made by using Matlab, simulations in FluidFlow and graphs in Excel, which provides an indication of how much costs differ between the valve- and frequency controls of the three systems. / Detta examensarbete är gjort i ett sammarbete med SWECO Energuide i Växjö. De har fått i uppdrag av SKB i Oskarshamn att förnya deras elkraftsförsörjning och tillhörande processystem på deras Centrala mellanlager av använt kärnbränsle, CLAB. På CLAB kyls det använda kärnbränslet i dag med vattenpumpar, drivna av asynkronmotorer, där vattenflödet stryps av mekaniska ventiler till önskat flöde. Efter uppgraderingen kommer motorerna istället drivas med frekvensomriktare vilka kan varvtals styra pumparna, och på så sätt ändra vattnets kylande effekt på kärnbränslet. Med denna studie har jag undersökt vilka störningar frekvensomriktare orsakar på matande nät och hur man kan gå till väga för att avvärja dem. Jag visar vilka vinster det finns mellanventilstyrning och varvtalsstyrning av pumpar/motorer samt orsaken till detta. Därefter beskrivs de tre huvudsystemen, vilka utgör kärnan i CLAB:s verksamhet, som tar upp hur de fungerar var för sig och hur de interagerar med varandra. I slutändan vill jag visa hur mycket energi man kan spara på den planerade uppgraderingen och det görs i form av en kostnadsberäkning över tid. Resultatet baseras på beräkningar gjorda med hjälp av Matlab, simuleringar i FluidFlow och diagram i Excel vilka ger en fingervisning på hur mycket kostnaderna skiljer sig mellan ventilstyrning och frekvensstyrning av systemen.