Denna avhandling studerar befästningar i deras landskapssammanhang. Den undersöker vilka faktorer som bidragit till byggandet av befästningar, var de finns och förhållandet mellan bosättning och befästningar. Fokus ligger på stadsborgen från 1600-talet e.Kr. Jönköping, Kristianstad och Göteborgs samt förhistoriska befästningar i Jönköpings och Skåne län samt Göteborgs kommun. Litteraturstudier, kartstudier, Geografiska Informationssystem (GIS) och fältbesök används för att sätta befästningarna i ett sammanhang. Visuella analyser (Viewshed) skapas för att ytterligare visualisera befästningarna i deras landskapsmiljö och för att bedöma de faktorer som bidrar till deras konstruktion och förhållande till bebyggelse. Resultaten visar att det finns många olika faktorer som påverkar placering och konstruktion av befästningar. Befästningslinjer, försvarsbarhet, tillgång till vatten, hur attacker genomförs, kommunikativa-social-politiska-ekonomiska-religiösa och landskapsfaktorer kan alla ha spelat en roll i motiveringen för befästningsbyggandet. Det finns möjligen fler faktorer som påverkar läget. Ett absolut svar kanske inte är möjligt eftersom vi inte kan redogöra för de otaliga effekterna i det förflutna. Resultaten indikerar också att även om det finns tydliga kopplingar mellan 1600-talets stadsfort och deras tillhörande bebyggelse, finns det inget tydligt samband mellan de förhistoriska befästningarna och bebyggelsen i fråga. Förhistoriska ringfort sticker ut eftersom det finns tydliga tecken på bosättningsaktivitet på två av platserna som ingår i denna studie. En skarp kontrast uppstår mellan ringborgen och de andra förhistoriska befästningarna som beaktas i denna studie, eftersom endast en plats har säkra bevis för bosättningsverksamhet inom sig när man betraktar bergsborgen. Det är uppenbart att endast detaljerad utgrävning och undersökning kommer att kunna belysa om bosättningsverksamhet förekom vid förhistoriska befästningar (Bergsfortifikationer/Ringfort), och riktade studier kan också kunna utöka vår förståelse av deras exakta funktion och motivationen bakom deras landskapspositionering. Den siktbaserade analysen tyder på att de bebyggelser som kan vara samtida med de förhistoriska befästningarna har ett lågt rumsligt förhållande till forten. Dessutom verkar det som om sikten på vissa platser kanske inte har varit den huvudsakliga faktorn för platsernas placering i landskapet, och på vissa platser verkar potentialen för kontroll över en betydande kommunikationsväg vara inflytelserik för platsplaceringen.