Självskattningsformulär utgör ett viktigt kliniskt redskap för både utredning och intervention av röstproblem men i nuläget är tillgången till olika formulär i Sverige begränsad då antalet validerade svenska översättningar är få. Syfte med studien var att översätta och preliminärt validera The Voice Symptom Scale (VoiSS) som består av 30 frågor tilldelade komponenterna Nedsättning, Emotionellt och Fysiskt. Den svenska versionen av VoiSS framtogs genom ”Forward-backward Translation” med en efterföljande pilotstudie. Sammanlagt deltog 203 vuxna individer som rekryterades via webb- och pappersenkät. Av dessa uppgav 86 deltagare att de upplevde röstbesvär. Resultaten visade på tydliga gruppskillnader där gruppen Med upplevda röstproblem genererade högre genomsnittliga svarspoäng än gruppen Utan upplevda röstproblem. Inga överlappningar kunde konstateras. En principalkomponentanalys (PCA) var i stort sett förenlig med en trekomponentstruktur som tillsammans med gruppseparationen visade på hög konstruktvaliditet. Vidare noterades samstämmighet mellan den svenska versionen och VoiSS-originalet. Sensitivitets- och specificitetsvärden bekräftade en hög diagnostisk validitet. Slutsatsen drogs att formuläret med god validitet förmår att diagnosticera upplevelse av röstproblem. Den preliminära valideringen visade således att den svenska versionen av VoiSS kan användas som ett instrument vid utredning av röstproblem men att ytterligare forskning behövs för att säkerställa formulärets användbarhet i klinisk verksamhet. / Self-assessment questionnaires are important clinical instruments for both investigation and intervention of voice problems but at date access to various questionnaires in Sweden is limited due to few validated translations. The objective of this study was to translate and preliminary validate the Voice Symptom Scale (VoiSS) consisting of 30 questions assigned Impairment, Emotional and Physical. The Swedish version of VoiSS was developed through ”Forward-backward Translation” followed by a pilot study. The questionnaire was completed by a total of 203 adults who were recruited by web and paper survey. Out of these, 86 participants experienced voice problems. Obvious group differences were observed in that the group With experienced voice problems generated higher mean scores than the group Without experienced voice problems. No overlaps were observed. A principal component analysis (PCA) was largely consistent with a three component structure that, combined with the group separation, affirmed high construct validity. Moreover, concurrence between the Swedish version and the VoiSS-original was found. Calculated values of sensitivity and specificity confirmed a high diagnostic validity. The conclusion was made that the self-assessment questionnaire with good validity was able to diagnose experience of voice problems. In conclusion, preliminary validation showed that the Swedish version of VoiSS can be used as a diagnostic tool in assessing voice problems. However, more research needs to be done to ensure the questionnaires adaptation to clinical context.