Competitive gaming, commonly known as E-sports, have become widely popular the past few years. Simultaneously the interest to watch these players compete has become apparent, not least through the viewing of the events that draw the attention of millions of people. However what is still often overlooked is the environmental impact which these events contribute to. Within the field of environmental research, E-sports is a frugally studied domain. This study therefore aims to create a foundation for calculating the environmental and climate impact from an E-sports event, specifically in regard to CS:GO. The guidelines for this calculation are based on the LCA methodology. The main question for this paper therefore reads: How can 1) system function, 2) functional unit and 3) system boundaries be chosen in order to calculate the environmental and climate impact from PGL Major Stockholm 2021? In order to find out how to answer this question, two people with expertise within the field were interviewed. The analysis of the results from the interviews showed that exposure was the primary function of several different scenarios of the system. For that reason the system function was decided as audience capacity. The functional unit was defined as Holding one 13-day event in CS:GO. The majority of what occurs within the arena was included in the system boundaries along with flights, electricity consumption and water consumption from the hotels. To facilitate further calculations of the categories included in the system boundaries we also presented estimations of environmental and climate impact. These were on flights, transportation to and from the event, and gaming computers.Through the interviews we gained great insight regarding the organizing of smaller events, specifically Svenska Elitserien CS:GO. This insight could help close the existing knowledge gap surrounding the environmental impact of E-sports as it creates a stepping stone for future research. / Tävlande i datorspel, även kallat E-sport, har under de senaste åren vuxit i popularitet med stormsteg. Intresset att titta på dessa tävlingar har visat sig starkt, inte minst genom de event som drar uppmärksamheten från miljontals människor. Vad som ännu ofta glöms bort är dock den miljöpåverkan ett sådant event orsakar. Inom hållbarhetsforskning är E-sport ett sparsamt studerat område. Denna studie riktar sig därför till att lägga grunden för en beräkning av miljö- och klimatpåverkan från ett E-sportevent, specifikt inom CS:GO. Riktlinjerna för denna beräkning har baseras på metodiken för LCA. Problemformuleringen för denna studie blev således: Hur kan 1) systemfunktion, 2) funktionell enhet och 3) systemgränser väljas som underlag för att beräkna miljö- och klimatpåverkan av PGL Major Stockholm 2021? För att ta reda på hur denna fråga ska besvaras har två intervjuer utförts med personer som har expertis inom området. Analysen av resultatet från intervjuerna visade att exponering var den primära funktionen för många olika scenarion inom systemet. Av den anledningen valdes systemfunktion till publikkapacitet. Funktionell enhet definierades till Arrangering av ett 13-dagars event i CS:GO. Majoriteten av vad som sker i arenan inkluderades i systemgränserna, flygresor och el- och vattenförbrukning från hotell likaså. För att underlätta vidare beräkningar av det som inkluderades i systemgränserna presenterade vi även estimeringar av värden på miljö-och klimatpåverkan från flygresor, transport till och från arenan samt speldatorer. Från intervjuerna fick vi stor insikt kring anordning av mindre event, specifikt Svenska Elitserien CS:GO. Denna inblick kan bidra till att minska det kunskapsglapp som finns gällande E-sportens miljöpåverkan då det möjliggör en grund för vidare forskning.

Streaming av musik har blivit ett vanligt sätt att konsumera musik på i Sverige. Vidare är Spotify en av de största leverantörerna av musikstreaming i Sverige men också globalt. Att utföra livscykelanalyser (LCA) av IKT-tjänster är ett nytt område där riktlinjerna fortfarande utformas. Spotify har ändrat sättet människor lyssnar på musik men det är oklart vilken påverkan denna förändring har på klimatet. Därför undersöker denna studie hur Spotifys musikstreamingtjänst kan undersökas ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågeställningen för denna studie är hur 1) funktionell enhet, 2) avgränsningar, 3) direkta effekter och 4) indirekta- och strukturella effekter ska väljas för en LCA av Spotifys streamingtjänst. En litteraturstudie utfördes för att undersöka problematiken kring dessa områden men även hitta lösningar för hur de ska väljas. Resultatet gav ett antal riktlinjer som bör följas i framtida studier. För det första krävs det flera funktionella enheter för att mäta koldioxid, energi och miljögifter. Som nämnare till den funktionella enheten bör mätenheten minut eller datamängd skickad och mottagen väljas. När det kommer till avgränsningar ska enheten som användaren använder och indirekta- och strukturella effekter ska tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst. Huruvida andra processer som inte är direkt kopplade till streaming ska tas med beror på studiens frågeställning. Dessutom bör personas användas för att kunna jämföra hur olika lyssningsmönster ger olika avtryck. Direkta effekter som bör tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst är tillverkning, drift och avfallshantering av hårdvara och elmix som används samt användarens lyssningsmönster. När det kommer till indirekta och strukturella effekter bör dematerialiseringen av musik, att Spotify samlar mycket data om sina användare samt att Spotify påverkar sättet människor lyssnar på musik idag tas med i en LCA. Om en LCA ska utföras av Spotifys streamingtjänst bör den göras inifrån Spotify för att få tillgång till primärdata på de processer som sker när musik streamas. Nästa steg för vidare forskning är att utföra en LCA av Spotifys streamingtjänst. / Stream ic is a common way of consuming music in Sweden today. Spotify is one of the biggest companies delivering music via streaming in Sweden as well as globally. To perform Life Cycle Assessment (LCA) of ICT-services is a recent concept where the guidelines are still being developed. Spotify changes the way people listen to music but it is not clear what impact this change has on the environment. Therefore this study investigates how Spotify’s music streaming service can be examined from a sustainability perspective. The main question for this study is how 1) a functional unit, 2) scope, 3) direct effects and 4) indirect- and structural effects should be chosen when performing a LCA of Spotify’s streaming service. A literature study was conducted to examine the key problems around these four areas and to find the answer to our question. The result points towards a few guidelines which should be followed in future studies. Several functional units are necessary to measure carbon dioxide, energy and environmental toxins. The denominator to the functional unit should be minute or data transferred and received. Furthermore should the scope of a LCA include the users unit, indirect- and structural effects. The direct effects that should be included is the manufacturing, operation and waste disposal of hardware. Also the electricity mix used for operating the hardware and the users listening pattern should be included. The indirect and structural effects that should be included are the dematerialization of music, the fact that Spotify collects data about their user and the way Spotify affect how people listen to music today. A LCA should be conducted from within Spotify to get access to primary data on the processes that Spotify uses. The next step in further research is to conduct a LCA of Spotify’s streaming service.