Inom lyckoforskningen finns kvantitativa studier däribland Veenhoven (2008) som via sin studie belyser hur lycka påverkar hälsa. Denna studies syfte är att genom en kvalitativ analys identifiera essensen i detta mångtydiga begrepp och belysa dess komplexitet. Ett antagande finns om att kvinnor tenderar att behöva mer uppskattning än män. Deltagarna var 79 kvinnor och 40 män. De beskrev en händelse då de upplevt lycka. Meningskoncentrering, tolkning och strukturering av materialet utifrån en narrativ fenomenologisk ansats resulterade i fem aspekter som visade sig vara centrala i människors upplevelser av lycka: (1) nära relationer, (2) socialt nätverk, (3) prestation, (4) uppskattning och (5) optimism. Fler män än kvinnor nämnde prestation medan fler kvinnor än män nämnde uppskattning. Samtidigt som vissa komponenter är allmänmänskliga, behövs olika komponenter för att män och kvinnor ska uppleva lycka. Denna insikt kan användas för att förhoppningsvis främja hälsa och motverka olycka.

Tidigare forskning visar att kvinnor oftare reser kollektivt och att män kör mer bil till och från arbetet. Det framgår att vanor och miljömedvetenhet förklarar en del av människors resmönster. Studier visar också att kvinnor värderar bilens symbolvärde lägre än män. I samarbete med Eskilstuna kommun genomfördes en enkätundersökning med 2299 anställda vid Eskilstuna kommun, varav 491 män. Syftet med studien var att närmare undersöka motiv bakom bilanvändning och om dessa motiv skiljer sig åt mellan män och kvinnor i Eskilstuna kommun. Deltagarna besvarade frågor som berörde personliga resurser, vanor, bilens symbolvärde och inställning till miljön. Studien visar att de som använder bil till och från arbetet, har en större tendens att använda bil även i andra sammanhang. Det visade sig även att kvinnor reser med bil i större utsträckning till och från arbetet än män, vilket vidare bör undersökas då resultatet går emot tidigare forskning.

Forskning har visat att människor i allmänhet har positiva attityder till polisen. Syftet med denna studie var att undersöka ungdomars attityder till den svenska polisen. Det undersöktes om polisens olika grad av våldsamt agerande påverkade deltagarnas uppfattningar och om attityderna skilde sig gentemot kvinnliga respektive manliga ordningspoliser. En egenkonstruerad enkät innehållande fyra olika berättelser delades ut i tre gymnasieskolor. Deltagarna var 88 unga kvinnor och 42 unga män som studerade på föreläsningsbaserade program. Resultatet visade att de flesta deltagare hade en positiv attityd. Resultatet visade även att ju mer våldsamt agerande desto mindre professionell, hänsynstagande och mer känslostyrd uppfattades polisen som. Det fanns inte någon skillnad mellan attityderna till kvinnliga respektive manliga poliser. För hänsynstagande och affekt visade dock resultatet en tendens till en interaktionseffekt mellan polisens kön och våldsamhet. Detta kan bero på att det fortfarande kan finnas stereotypa könsuppfattningar hos deltagarna för vissa attribut hos polisen.

Despite wide acceptance of the stereotype that women apologize more readily than men, there is little systematic evidence to support this stereotype or its supposed bases. In the present research, I explored whether gender differences in apology behaviour occur and, if so, why they occur. In Study 1, I used daily diaries to assess everyday apologies and found that women indeed apologized more frequently than men did. I found no difference in the proportion of offenses for which men and women apologized, however, suggesting that women may apologize more often than men do because they have a lower threshold for what constitutes offensive behaviour. In Studies 2 and 5, I replicated a gender difference in apology behaviour using hypothetical offenses and obtained evidence that this difference is mediated by different judgments of offense severity. In Study 3, I adapted a signal detection paradigm and demonstrated that women exhibit a more liberal response bias in the direction of remembering an apology. In Study 4, I found that women and men similarly associate apologies with positive outcomes, and that only women endorse the stereotype that women apologize more often than men do. Finally, in Study 6, I conducted a daily diary study with romantic couples and found that, as in Study 1, women and men apologized for a similar proportion of the offenses they reported. Together, these studies suggest that a gender difference in apology frequency is caused by different judgments of severity rather than by a difference in willingness to apologize.

Many studies have been performed on creativity and the measurement of creativity. However, little is known about the relationship between gender differences and creativity, particularly in South Afnca. The current study aimed to investigate the difference in creativity between boys and girls, as well as the development of creativity in late middle childhood, in the South African context. From the random sample of 1000 primary school children in late middle childhood (grade 4 to 7) of different races and socio-economic strata and from different provinces in South Africa, the questionnaires of 707 children could be used. By using a single cross-sectional design, creativity was measured with subscales of the Torrance Test of Creative Thinking. The results indicated low average scores of creativity in South Afncan children. No statistically significant differences in creativity scores were found between boys and girls. Furthermore, no statistically significant differences in creativity scores were found between the 9-year-old and the 10- to 12-year-old groups, except for verbal fluency, where the 10- tol2-year-old children scored higher than the 9-year-old children. Since the creativity scores were generally lower than the norms for the Torrance Test of Creative Thinking, it is clear that the development of creativity in particular groups of South African children may be suboptimal and this phenomenon needs further investigation. / Thesis (M.A. (Clinical Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2004.

This report presents the initaitvies made by teachers in form of questions during four lessons in a highschool class. A class in senior highschool was filmed during six hours with four different teachers. The number of questions and other initiatives were counted. The dialogue was transcribed with CA regarding examples from questioning and dialogue. The study examined how many closed(open and rhetorical questions the teacher initiate. The initiatives from pupils in form of questions where also examined. The aim was to see whether or not there were any gender differences. The result show that the teacher dominate the classroom dialogue with more than 68% of the speech acts and that the closed questions still dominate the classroom. There were no gender differences in the total amount of classroomtime, but in the math session the boys dominated. Regarding initiatives from pupils there were no gender differences, but there were many comments and answers who were spoken out loud in the classroom without any order. The conclusion from this report is that the old patterns with the tacher domination in the classroom communication remains and that there are very few open questions which could benfit dialogue and democatic values.

Under de senaste decennierna har det ökat ett intresse för det så kallade psykologiska kontraktet. Det psykologiska kontraktet innehåller de förväntningar på skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även om forskning har ökat finns det fortfarande luckor i hur individuella aspekter påverkar. Syftet med den här studien är därför att undersöka om könstillhörighet har någon inverkan på upplevelsen av psykologiska kontraktet. Studien kommer undersöka om det finns några eventuella skillnader mellan könen samt om det finns några skillnader mellan könen i upplevelsen av att psykologiska kontraktet har uppfyllts. Studien har en kvantitativ ansats och besvaras med hjälp av enkäter. I studien deltog 78 deltagare varav 47 kvinnor och 31 män. Resultatet visar att könstillhörighet inte har någon signifikant inverkan på vare sig omfattningen av psykologiska kontraktet, olika delar av psykologiska kontraktet eller uppfyllandet av psykologiska kontraktet. Slutsatsen av studien är att könstillhörighet inte har någon inverkan på det psykologiska kontraktet.

No description available.

Many studies have been performed on creativity and the measurement of creativity. However, little is known about the relationship between gender differences and creativity, particularly in South Afnca. The current study aimed to investigate the difference in creativity between boys and girls, as well as the development of creativity in late middle childhood, in the South African context. From the random sample of 1000 primary school children in late middle childhood (grade 4 to 7) of different races and socio-economic strata and from different provinces in South Africa, the questionnaires of 707 children could be used. By using a single cross-sectional design, creativity was measured with subscales of the Torrance Test of Creative Thinking. The results indicated low average scores of creativity in South Afncan children. No statistically significant differences in creativity scores were found between boys and girls. Furthermore, no statistically significant differences in creativity scores were found between the 9-year-old and the 10- to 12-year-old groups, except for verbal fluency, where the 10- tol2-year-old children scored higher than the 9-year-old children. Since the creativity scores were generally lower than the norms for the Torrance Test of Creative Thinking, it is clear that the development of creativity in particular groups of South African children may be suboptimal and this phenomenon needs further investigation. / Thesis (M.A. (Clinical Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2004.

No description available.