No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna uppsats handlar om maktspråk och härskartekniker och hur de kan illustreras i en skönlitterär text. Syftet med uppsatsen är att prova hur maktspråk och härskartekniker kan uttryckas i skönlitterär text och hur det kan uppfattas av läsare. Experimentet består av två texter som handlar om utövande av maktspråk och härskartekniker. Huvudingredienserna i experimentet består i att skriva fram en kvinnlig karaktär som använder maktspråk och härskartekniker samt att skriva fram en karaktär som får läsarens sympati trots användandet av maktspråk och härskartekniker. Därefter provas texterna på ett antal läsare och deras reaktioner inhämtas genom en så kallad semistrukturerard intervju. Utöver experimenttexterna finns ett faktavsnitt och en analysdel. Resultatet av experimentet är i det första avsnittet positivt – den kvinnliga karaktären upplevs som trovärdig av läsarna. Resultatet av det andra avsnittet är negativt – karaktären får inte läsarnas sympati. Däremot upplevs karaktären i huvudsak som trovärdig.

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att granska politisk kommentar i en situation utan stundande valrörelse för att avgöra om den dominans spelgestaltning innehar i valrörelser även förekommer utanför sådana. Vidare har av intresse varit att jämföra en tongivande kommentator från kommersiell media, med en från public service för att utreda huruvida några väsentliga skillnader fanns mellan dem. Eftersom den utgjorde en intressant politisk period, placerad långt från ett val valdes Ulf Kristerssons sonderingsperiod under hösten 2018 som undersökningsobjekt, med ämnet regeringsbildningen och artiklar publicerade i kommentatorernas namn och som analyser gjorda av dem som urvalsmekanismer. För att besvara detta har en topografisk undersökning gjorts, för utredande av vilka typer av argument som kommentatorerna nyttjade. Utifrån begreppen frekvens och intensitet rangordnades de identifierade topikernas vikt i materialet, för att sedan kategoriseras efter de tidigare urskilda gestaltningsformerna sakgestaltning, spelgestaltning, skandalgestaltning, triviagestaltning och annan gestaltning. Ur denna undersökning framkom att de båda kommentatorerna nyttjade sak- och spelgestaltande topiker i ungefär lika stor utsträckning, ingen av de andra gestaltningsformerna förekom över huvud taget. De sakgestaltande topikerna tycks ha varit aningen viktigare för båda kommentatorerna, och slående är hur snarlik argumentationen var hos de båda. Vid sidan av detta har även framkommit att sak- och spelgestaltning är snarlikt, åtminstone vad gäller frågan som undersökts, vilket innebär att läsaren har stort utrymme för tolkning av gestaltningsformerna i en artikel.

<p>Godkännandedatum 2017-05-29</p>