Idag står världens samhällen och städer inför nya utmaningar i och med kraftig urbanisering och stora klimatförändringar där konceptet “smart stad” ses som en lösning. Däremot är den “smarta stadens” definition fortfarande otydlig och flera använder begreppet i olika sammanhang vilket kan vara förvirrande. Denna uppsats syftar till att utöka förståelsen kring vad en “smart stad” är och hur den kan definieras enligt forskningen och slutligen studera Stockholm stads organisation i arbetet att förverkliga sin vision “att bli världens smartaste stad 2040” med hjälp av ramverket institutionell kapacitet. Studien genomförs med hjälp av en teoristudie av konceptet “smart stad” och en fallstudie som behandlar Stockholm stads strategiska styrdokument och intervjuer av personer som arbetar med kommunens stadsutveckling på olika sätt. Institutionell kapacitet används i denna uppsats för att studera förmågan att omsätta kunskapsresurser, relationella resurser och att mobilisera arbetet inom Stockholm stad för att skapa till förändring i praktiken och slutligen omvandling av stadens kvalitéter. Stadens organisation analyseras för att besvara frågeställningarna: vad olika aktörer i Stockholm stad menar när de diskuterar “den smarta staden”, vilken mening de lägger i begreppet och om det finns ett glapp mellan stadens vision och det praktiska arbetet? Studiens slutsatser är att Stockholm stad har de kompetenser och strategier för att lyckas men uppbyggnaden av organisationen försvårar arbetet. För att lyckas med en stadsomvandling till världens “smartaste stad” krävs det ökat samarbete inom kommunen och ett starkt vägvisande ledarskap. Nya roller har tillkommit och än fler behöver tillkomma för att fylla de kompetenser som saknats. Stockholm stad har arbetat innovationsfrämjande under de senaste åren och nya arbetssätt med fokus på den “smarta staden” med hjälp av innovation och digitalisering har tillkommit. Stockholm stad är i uppstartsfas med avseende på “smart stad”-omställning och frågan är om målet “smart” är en teoretisk trend eller om stadens snart är “smart” även i praktiken. / Today, the world's societies and cities face new challenges in the face of heavy urbanization and major climate change, where the concept of "smart city" is seen as a solution. However, the “smart city” definition is still undecided, and many use the concept in different contexts, which can be confusing. This paper aims to broaden the understanding of what a "smart city" is and how it can be defined according to research and lastly studying the Stockholm city organization in their work to realize its vision "to become the world's smartest city 2040" with help using the framework institutional capacity. The study is conducted with a theory study of the concept "smart city" and a case study that deals with the City of Stockholm's strategic steering documents and interviews of people who work with the municipality's urban development in different ways. Institutional capacity is used in this thesis to study the ability to interpret knowledge resources, relational resources and mobilization capacity within the City of Stockholm work to create change in practice and finally the transformation of the city's qualities. The city's organization is analyzed to answer the questions: What do different actors in Stockholm city mean when they discuss "the smart city", what meaning do they put in the concept and also if there is a gap between the city's vision and the practical work? The study's conclusions are that Stockholm city has the skills and strategies to succeed, but the construction of the organization makes the work difficult. In order for the city to succeed with their transformation into the world's "smartest city they need to increase collaboration within the municipality and also a strong guiding leadership is required. New roles have been added and more need to be added in order to fill the missing skills. Stockholm City has worked on promoting innovation in recent years and new working methods focusing on the "smart city" with the help of innovation and digitization have been added. Stockholm city is in the start-up phase with their transformation and the question is if the ambition “smart” is theoretical trend or if the city is soon "smart" even in practice.

Bakgrund: I dynamiska affärsmiljöer är strategin mer avgörande än någonsin eftersom en tydlig och genomtänkt strategi är ledningens instruktioner för att göra affärer och dess vägkarta till konkurrensfördelar. När strategier väl har formulerats måste de genomföras, annars skulle välformulerade strategier inte vara till någon nytta och organisationens mål förbli en teoretisk önskan snarare än en uppnåbar plan. Organisationer är således inte enbart beroende av en tydlig och genomtänkt strategi, av lika stor vikt är strategins genomförande. Det är vid genomförandet som den formulerade strategin översätts till de konkreta handlingar vilka resulterar i att strategin realiseras. Utan en länk mellan strategi och handling är det omöjligt för organisationer att säkerställa att medarbetarnas arbete bidrar till att organisationen genomför strategin och når de strategiska målen. Trots att detta område varit föremål för tidigare forskning är det fortfarande få organisationer som genomför sin strategi, de misslyckas således med att översätta strategi till handling. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur en organisation, Scania Oskarshamn, översätter sin övergripande strategi till handling. Syftet med studien är även att identifiera och analysera vilka faktorer som är kritiska för översättning av strategi till handling Metod: För att besvara studiens frågeställningar valdes en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Som forskningsdesign valdes en fallstudie med Scania Oskarshamn som fallföretag. Empiriska data samlades in från 14 semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare samt kompletterades med interna dokument, deltagande observationer och mailkorrespondens. Sekundära data samlades in från Scanias hemsida, organisationens årsredovisning 2020 samt tidigare empiriska studier av Scania. Slutsats: Det finns tre huvudområden vilka stöttar Scania vid översättning av sin strategi till handling. Dessa är utformning och nedbrytning av strategisk plan, kontinuerlig uppföljning samt “Scania Production System” (SPS). Utifrån de faktorer som funnits kritiska för Scanias översättning av sin strategi till handling, i relation till de faktorer tidigare forskning har lyft som kritiska, har denna studie funnit 15 kritiska faktorer vilka är av betydelse för översättning av strategin. Dessa faktorer grupperas under kategorierna grundläggande förutsättningar, strategiarbete samt ledarens roll, och är kritiska för agerande i enlighet med strategin, ständiga förbättringar och engagemang, och i förlängning för att strategi ska översättas till handling. / Background: In dynamic business environments, strategy is more crucial than ever because a clear and well-thought-out strategy is the management's instructions for doing business and its roadmap to a competitive advantage. Once strategies have been formulated, they must be executed, otherwise wellformulated strategies would be of no use and the organization's goals would remain a theoretical desire rather than an achievable plan. Organizations are thus not only dependent on a clear and well-thoughtout strategy, execution of strategy is of equal importance. It is during execution that the formulated strategy is translated into the concrete actions that result in the strategy being realized. Without a link between strategy and action, it is impossible for organizations to ensure that the work of employees contributes to the organization executing the strategy and achieving strategic goals. Although this area has been the subject of previous research, there are still few organizations that execute their strategy, they thus fail to translate strategy into action. Purpose: The purpose of this study is to describe how an organization, Scania Oskarshamn, translates its overall strategy into action. The purpose of the study is also to identify and analyze which factors are critical for translating strategy into action. Method: In order to answer the study's research questions, a qualitative research strategy with a deductive approach was chosen. A case study with Scania Oskarshamn as the case company was chosen as the research design. The empirical data was collected from 14 semi-structured interviews with managers and employees, which were supplemented with internal documents, participatory observations, and email correspondence. Secondary data were collected from Scania's website, the organization's annual report 2020 and previous empirical studies of Scania. Conclusion: There are three main areas which support Scania when translating its strategy into action. These are the design and breakdown of strategic plans, continuous follow-up, and the Scania Production System (SPS). Based on the factors that have been found critical for Scania's translation of its strategy into action, in relation to the factors that previous research has highlighted as critical, this study has found 15 critical factors which are important for translating strategy into action. These factors are categorized under; basic conditions, strategy work and the role of the leader. They are critical for acting in accordance with the strategy, continuous improvement, and commitment, and in the long run for strategy to be translated into action.