I den allt mer globaliserade världen får begrepp som varumärke och kvalitet allt större betydelse även för statliga myndigheter. För Försvarsmakten är ett av de mest kända yttre attributen dess uniform. Vid sidan av de rent praktiska funktionerna är uniformen även ett signalmedel som utvi-sar vart i Försvarsmaktens struktur personen hör hemma och inom vilket tjänsteområde denne verkar. I civilt språkbruk kan detta översättas till vilken tjänstekvalitet uniformen utlovar. Från att tidigare ha varit ett signalmedel internt inom Försvarsmakten har uniformens signaler kommit att få en allt större betydelse även utanför i samverkan med andra nationer. 2003 genomgick flygvapnets uniform en betydande förändring då man ändrade gradbetecknings-systemet utifrån ett internationellt behov från svenska marinen, dessa system har traditionellt alltid följts åt. Den internationella effekten av förändringen gjordes aldrig för flygvapnet vilket denna uppsats har sin utgångspunkt i. Utifrån en mental modell där en utländsk betraktar den svenska uniformen utifrån sin egen uniforms uppbyggnad, görs en analys där en stor likhet skapar en för-väntan om hög tjänstekvalitet. Problem uppstår dock om igenkänningen inte alls motsvarar utfallet i den genomförda tjänsten. Analysen visar att flygvapnets uniform förvisso följer det brittiska systemet, vilket var utgångs-punkten för marinens behov av förändringen, men att skillnad i uniformsfärg och utseende på gradbeteckningarna till stor del upphäver likheterna. Fullständig likhet i utseende och betydelse har den svenska uniformen med Thailand och Uruguay vilket är en förbättring mot innan då den svenska uniformen var helt unik i den internationella jämförelsen. Nya problem har dock uppstått framförallt mot länder som använder det franska gradbeteckningssystemet där den svenske office-ren i flera fall avläses att ha en lägre tjänstegrad än vad som är fallet. / In the new globalised world terms like brand and quality have become an important part even for branches like the armed forces. In 2003 the Swedish navy and air force changed their rank insigni-as based on the Swedish navy interaction with the Royal Navy where the Swedish officers felt being over-ranked. The Swedish air force rank system has by tradition followed the navy but the international analysis of the effect for the air force never took place. This essay takes it basis from that unmade analysis. The model used for the comparison is the so called mental model where an foreign officer observes the swedish uniform and based on his knowledge of his own uniforms structure makes an expectation of the the service level he will get in the interaction. The higher similarity in the comparison, the higher the expectation. Problems will occur though if the expectation deviates from the actual outcome and the experience of the service will be bad. The analysis in this essay shows that the change of rank insignias for the swedish air force have made them similar to the Thai and Uruguay air force. The insignia system is very similar to the one used by the Royal Air Force but the difference in colour of the uniform and rank insignias overshadows the positive effect. New problems have occured in the interaction with countries using the French rank insignia system where the Swedish officer in most cases will be seen as underranked.