Bakgrund E-handel av livsmedel är en av de e-handelsbranscher som växer starkast i Sverige just nu. Enligt Svensk Digital Handel förväntas e-handel av livsmedel omsätta 5,7 miljarder kronor år 2016, vilket innebär en ökning med 38 procent från föregående år. Den första satsningen på e-handel av livsmedel gjordes i början av 2000-talet, dock lade de flesta aktörer inom branschen i Sverige ned efter bara några år. Idag år 2016 är denna typ av bransch mer mogen än vad den var då, på grund av snabbare internetuppkopplingar och att fler har datorvana och även större vana att handla på internet. Dock stod livsmedelshandeln på internet för endast 1,5 procent av den totala livsmedelshandeln i Sverige år 2015. Trots att e-handeln av livsmedel ökar är det alltså fortfarande många konsumenter i Sverige som inte köper livsmedel på internet. Syfte Syftet med studien är att identifiera barriärer till att handla lösplock av livsmedel på internet för konsumenter i Sverige som inte tidigare har använt sig av konceptet. Som en del av syftet ingår även att identifiera eventuella likheter och skillnader för olika typer av hushåll genom att analysera om barriärerna varierar beroende på hur hushållens utformning och förutsättningar ser ut. Genomförande Studien utgår från ett konsumentperspektiv och med en abduktiv ansats och en kvalitativ strategi genomfördes intervjuer med tio hushåll. De hushåll som deltog i intervjuerna hade ännu inte e-handlat livsmedel och det som undersöktes var varför de inte anammat konceptet. Ett uppföljningsmoment genomfördes därefter där de intervjuade hushållen bads att testa att handla livsmedel på internet för att sedan svara på några korta frågor i en uppföljningsintervju. Sju av hushållen medverkade i uppföljningsmomentet. För att sätta resultatet från de intervjuade hushållen i perspektiv och för att skapa bredd i studien genomfördes även en enkätundersökning där 154 respondenter deltog. Slutsats 38 barriärer till e-handel av livsmedel identifierades. Dessa barriärer har grupperats i följande kategorier: vana, sättet de handlar livsmedel på, att inget problem uppstår, personlighet, okunskap, fördelar med fysiska livsmedelsbutiker, negativa aspekter eller antaganden som de har till e-handel av livsmedel, att de inte har möjlighet samt att de är skeptiska. Alla barriärer som går under dessa kategorier presenteras i studien. Inga mönster som identifierar att barriärerna varierar beroende på hur hushållens utformning och förutsättningar ser ut kunde hittas. Att flera olika hushållstyper studerades kan dock tänkas ha bidragit till att många olika barriärer kunde identifieras. / Background Grocery e-commerce is one of the e-commerce sectors with the strongest growth in Sweden right now. According to Svensk Digital Handel, the expected turnover for grocery e-commerce in 2016 is 5,7 billion SEK, which is equal to an increase of 38 percent compared to the previous year. The initial investment in the grocery e-commerce industry was made around year 2000, however, most of the businesses in Sweden was shut down after only a few years. Today, this type of industry is more mature than it was at that time because of faster internet connections and that more people are used to using computers and shopping on the internet. But still the grocery e-commerce is responsible for only 1.5 percent of the total turnover in the grocery industry in Sweden in 2015. Despite the fact that the use of grocery e-commerce increases, there are still many Swedes who are not using the internet for buying groceries. Aim The study aims to identify barriers to buy groceries online for consumers in Sweden who have not previously used the concept. A part of the aim is also to identify possible similarities and differences of the different types of households by analysing if the barriers vary depending on the type of household. Completion The study is using a consumer perspective, and with an abductive and qualitative approach ten interviews was conducted. The households that participated in the interviews had not yet tried grocery shopping online and we examined why they did not yet adopt the concept. After the interviews all the households were asked to try the grocery e-commerce concept, of which seven of them took part. Those were asked a few questions in a follow-up interview. To put the results of the interviews of the households in perspective, and to broaden the study, a survey was also carried out, were 154 respondents participated. Conclusion 38 barriers to grocery e-commerce were identified. The barriers have been categorised info following categories: habit, the way they are buying groceries, there is no problem existing, personality, ignorance, that they prefer traditional grocery stores, negative aspects or assumptions about grocery e-commerce, that they do not have the opportunity and they are sceptical. All the barriers in these categories are presented in the study. No patterns that identifies that the barriers vary depending on the type of household could be found. That different household types were studied could however have contributed to the fact that many different types of barriers could be identified.