<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Korpen arbetar med hälsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.</p><p>Frågeställningarna var följande:</p><p>1. Vad innebär hälsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?</p><p>2. Varför väljer arbetsplatser just hälsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvård?</p><p>3. Vilka förväntningar har arbetsplatserna som väljer hälsodiplomering som insats?</p><p>4. Får hälsodiplomeringen de resultat arbetsplatserna förväntat sig?</p><p>5. Finns det några specifika framgångsfaktorer för att lyckas med hälsodiplomeringen?</p><p>Metod</p><p>Kvalitativa intervjuer genomfördes med friskvårdsansvariga på nio arbetsplatser samt med koncept- och kvalitetsansvarig på Korpens rikskansli. Arbetsplatserna söktes fram via Korpens kungörelser av hälsodiplomerade arbetsplatser på Internet. Intervjuerna genomfördes av två personer och spelades in samt transkriberades ordagrant. Resultaten sammanställdes genom meningskoncentrering i en tabell för att få struktur inför kommande analys.</p><p>Resultat</p><p>Valet av hälsodiplomeringen som friskvårdsinsats var för de flesta en slump, men stöddes av att Korpen ansågs erfarna och pålitliga. Huvudsyftet var att få struktur och dokumentation på befintligt friskvårdsarbete. Samtliga var nöjda med resultatet av hälsodiplomeringen och upplevde att de fått den struktur och dokumentation de efterfrågade. Som framgångsfaktorer nämndes ledningens stöd, tid och resurser för friskvårdsarbetet samt eldsjälar ute i organisationen vilka sprider budskapet till medarbetarna.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatser av studien är att hälsodiplomeringen är ett bra koncept för att strukturera friskvårdsarbetet på arbetsplatser, men att det finns en del brister i arbetssättet, exempelvis vad gäller uppföljning. Vidare är Korpen ett känt varumärke vilket gynnar dem, då arbetsplatser väljer dem utifrån deras rykte.</p>

Sammanfattning Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Korpen arbetar med hälsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen. Frågeställningarna var följande: 1. Vad innebär hälsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats? 2. Varför väljer arbetsplatser just hälsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvård? 3. Vilka förväntningar har arbetsplatserna som väljer hälsodiplomering som insats? 4. Får hälsodiplomeringen de resultat arbetsplatserna förväntat sig? 5. Finns det några specifika framgångsfaktorer för att lyckas med hälsodiplomeringen? Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med friskvårdsansvariga på nio arbetsplatser samt med koncept- och kvalitetsansvarig på Korpens rikskansli. Arbetsplatserna söktes fram via Korpens kungörelser av hälsodiplomerade arbetsplatser på Internet. Intervjuerna genomfördes av två personer och spelades in samt transkriberades ordagrant. Resultaten sammanställdes genom meningskoncentrering i en tabell för att få struktur inför kommande analys. Resultat Valet av hälsodiplomeringen som friskvårdsinsats var för de flesta en slump, men stöddes av att Korpen ansågs erfarna och pålitliga. Huvudsyftet var att få struktur och dokumentation på befintligt friskvårdsarbete. Samtliga var nöjda med resultatet av hälsodiplomeringen och upplevde att de fått den struktur och dokumentation de efterfrågade. Som framgångsfaktorer nämndes ledningens stöd, tid och resurser för friskvårdsarbetet samt eldsjälar ute i organisationen vilka sprider budskapet till medarbetarna. Slutsats Slutsatser av studien är att hälsodiplomeringen är ett bra koncept för att strukturera friskvårdsarbetet på arbetsplatser, men att det finns en del brister i arbetssättet, exempelvis vad gäller uppföljning. Vidare är Korpen ett känt varumärke vilket gynnar dem, då arbetsplatser väljer dem utifrån deras rykte.