Under skoltiden är det meningen att man ska lära sig saker även i hemmet. En viktig del i en inlärningsprocess är motivation, då ofta i de inledande faserna under processen. Den här studien undersöker hur man kan studera motivation i en läxläsningssituation, de olika perspektiv som finns att beskriva motivation och om det finns en skillnad i ansträngning och prestation mellan individer av positiv respektive negativ attityd. Resultatet visar att det inte finns en signifikant skillnad i varken prestation eller ansträngning mellan dessa grupper, men man kan se en tendens att positivt inställda anstränger sig mer.

Detta arbete behandlar operatörers informationshantering och problemlösning på en arbetsplats som utmärks av en hög grad av automatisering och datorisering. Automatisering innebär att det tillkommer ett system mellan operatörerna och deras arbetsuppgifter. Gränssnittet är den yta som finns mellan operatören och systemet, och det är gränssnittet som avgör vilka systemtjänster som operatörerna kan använda. Utformningen av gränssnittet är således betydelsefullt för hur väl operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter. För att studera samspelet mellan operatörerna och gränssnitten har jag gjort en utforskande undersökning. Denna bygger på en fallstudie av ett arbetsområde på vevstakslinjen på Volvo Personvagnar Komponenter AB, Flobyfabriken. Ett antal operatörer har observerats och intervjuats. Operatörernas arbetsuppgifter består främst av övervakning och kontroll, underhåll samt felhantering. Studien visar att de gränssnitt som förekommer på arbetsplatsen saknar en konsistent informationskodning, det finns t.ex. inga konsekventa relationer mellan maskinernas och gränssnitten utformning och funktioner. Operatörerna måste därför lägga ner mycket tid och kraft på att lära sig att hantera systemen och deras arbetsuppgifter, främst felhanteringen, kräver ett stort mått av problemlösning. Människors informationsbearbetning sker på två nivåer, en medveten och en omedveten nivå. Den nivå som har störst kapacitet är den omedvetna. Alla informationsprocesser som inte kan hanteras på denna nivå, t.ex. problemlösning, måste bearbetas genom medvetna, kontrollerade processer. Gränssnittens utformning kräver ett stort mått av medveten informationshantering och begränsar därmed operatörernas överblicks-, kontroll- och styrmöjligheter. Detta innebär att det föreligger ett kognitivt arbetsmiljöproblem.

Högerhänta och vänsterhänta försökspersoner utsattes för, och fick bedöma skillnad i tonhöjd hos, ett antal tonpar i vilka den ena tonen saknade grundfrekvens. Undersökningens ändamål var att söka verifiera hypotesen: "Vid perception av komplexa toner med saknad grundfrekvens, uppvisar flertalet vänsterhänta människor asymmetri i mindre utsträckning än vad högerhänta människor gör". Emellertid kunde inte hypotesen vare sig verifieras eller falsifieras, eftersom för få försökspersoner kunde uppbringas.

Var tionde person har en defekt som gör att de inte upplever färger som andra. Denna defekt kallas för färgblindhet. Forskningen om färgblindhet har främst fokuserats kring de fysiologiska aspekterna av färgblindheten samt vilka våglängder av ljus (färger) som färgblinda förväxlar. Hur färgblinda upplever färger har sällan, eller aldrig, studerats särskilt ingående. Denna studie fokuseras på hur färgblinda upplever färger, genom att b l a undersöka hur färgblinda kategoriserar färger och använder färgbegrepp. Studien har genomförts utifrån olika teorier om människans upplevelser, begreppsvärld och sätt att kategorisera olika typer av information (här färginformation). Studien belyser ett kognitionsvetenskapligt perspektiv av hur en färgdefekt påverkar individens sätt att uppleva färger. Metoden som använts för att studera de färgblindas upplevelser har varit en blandning av en kvalitativ intervju och kvantitativa färguppgifter. Materialet har sedan bearbetats kvalitativt. Resultaten visar att färgblinda inte upplever färger på det sätt som tidigare antagits och att andra faktorer än själva färgen påverkar vilken upplevelse den färgblinde får av ett färgstimuli. Resultaten belyser även hur en defekt som färgblindhet påverkar individens sätt att mentalt representera färg och bearbeta färginformation. Färgblindheten påverkar starkt färgblindas sätt att kategorisera färger. Undersökningen visar också att färgblindas mentala representationer av rött och grönt inte skiljer sig från normalseende man tidigare antagit. Färgblindas prototyper för färgerna rött, grönt, gult och blått skiljer sig inte från normalseendes. Vidare framkom att färgblinda är lika beroende av färger som ledtrådar i omgivningen som normalseende. Resultaten kan säga mycket om hur färger bör användas och inte användas.

Detta arbete är en studie av hur motivation påverkar individens inlärning. Lär vi oss bättre om vi är motiverade? Kan man motiveras under en utbildning och nå lika goda resultat som om man hade varit motiverad vid utbildningens början? Detta är några av de frågor som jag ställt mig inför min undersökning om motivationens påverkan på inlärningen. Undersökningen av problemet har skett med en kvalitativ intervju med bestämda frågor. I denna undersökning har jag utgått från de faktorer som påverkar motivation - vilja, delaktighet, tilltro, självförtroende, information och kunskap samt trygghet. Med dessa faktorer som utgångspunkt har jag ställt frågor för att reda ut hur stor betydelse individens motivation har för det han/hon lär sig. Resultatet av min undersökning visar att motivationen har betydelse för vår inlärning. Framförallt är viljan att lära sig mycket viktig. Mitt undersökningsresultat visar också att man kan motiveras under pågående utbildning. En individ som är motiverad i det initiala skedet av utbildningen lär sig bättre, men en individ som motiveras under utbildningen kan uppnå nästan lika goda slutresultat.

Rapporten behandlar datorstödda multimedia utbildningar vars syfte är att utbilda ovana användare i datorkunskap. Hur ska instruktioner utformas för att stödja inlärning i dessa datorstödda utbildningar? Vilka instruktionsteorier och inlärningsteorier är viktiga att stödja? Detta är de huvudsakliga frågeställningar rapporten behandlar. Studien innefattar en utvärdering av tre datorstödda utbildningsprogram för att besvara vilka instruktioner programmen stödjer. Utöver utvärderingen har även en empirisk studie i form av en direktobservation utförts. Observationsstudien har givit svar på vilka instruktioner utbildningarna bör innefatta och även hur dessa instruktioner bör ges. Det finns fortfarande många frågor kvar att besvara beträffande instruktioner och inlärning för datorstödd utbildning. Studien har väckt intressanta frågeställningar relaterat till användbarhet i dessa utbildningsprogram samt givit en grund att bygga vidare studier på.

Det här är en undersökning om ett användargränssnitt för relativt ovana användare. Undersökningen handlar om huruvida gränssnittet ska innehålla bilder med ledtext eller enbart bilder. Hypotesen är att om bilderna är ordentligt utformade behövs ingen hjälpande ledtext. I den här undersökningen har digitala fotografier använts för att undersöka om hypotesen är giltig. En ledtext är till för att öka förståelsen av bilden och vad den skall representera. Om bilden i sig själv förmedlar sin symbolik, för användaren, behövs ingen hjälpande ledtext. Förhoppningen med denna undersökning är att introducera datorer på gruppbostäder för utvecklingsstörda. Datorerna skulle då användas av både personalen och de boende på gruppbostäderna. Många av de utvecklingsstörda kan inte läsa och skulle därför kanske kunna bli förvirrade om de skulle konfronteras med text på skärmen. Av bland annat den anledningen är det viktigt att utforma gränssnittet så att det passar de blivande användarna. Undersökningen är inte utförd på utvecklingsstörda personer. Det fanns inte möjligheter till detta inom ramarna för det här arbetet. Undersökningen är utförd på slumpvis utvalda läskunniga personer. Den är inte inriktad på någon speciell grupp av människor utan kan därför användas mer generellt.

Att använda samplat tal i datorprogram blir allt vanligare vilket leder in på frågan om detta är av godo. Kan tal och text kombineras i en datorapplikation för att skapa effektivare inlärning eller bör en sådan kombination undvikas? För att utreda detta studerades teorier rörande inlärning, cues, kognitiva flaskhalsar samt automatisk informationsbehandling. Utifrån dessa teorier drogs slutsatsen att en kombination av text och tal inte ger en effektivare inlärning. För att undersöka detta empiriskt genomfördes ett kvantitativt experiment med 60 experimentdeltagare i åldrarna 11-13 år. Experimentdeltagarna studerade ett inlärningsmaterial vilket utgjordes av fakta om ett imaginärt land. Deltagarna testades sedan och deras resultat jämfördes utifrån om de läst, lyssnat eller både läst och lyssnat på inlärningsmaterialet.

This thesis is to be seen as a preliminary version of my doctoral thesis. It deals with problems concerning how our basic values influence development processes, mainly within the areas of software development and organizational change. Two main foci are presented, one theoretical and one empirical. The theoretical focus deals with the question: Is there objectivity in the theoretical framework, the knowledge and the experience on which the choices of strategies are based? The empirical focus deals with the question: How can knowledge about healthy work, usability and organizational matters be put into practice in the organizational and software development process? The preliminary conclusion shows that, when put under pressure, basic values are often clearly evident, though not necessarily evident to the individual herself. The will to grasp at models or methods that follow contemporary trends increases as well. In the end, time and money control the process, and all the magnificent ideas of a system built for a better work environment have soon faded away. This loss reflects the basic values in the organization, as well as it reflects a lack of awareness of the consequences of different strategic decisions.

Today many companies have started to become aware of the advantages of doing user-centred design. However, it is extremely rare that companies adopt a fully integrated user-centred design approach in one strategic shift. Rather, companies tend to adopt practices and methods in stages or adopt a particular method or practice only when a complex set of factors align to create readiness. There is a big market for companies vending usability methods, but poor usability of systems and products is still very common, the vendors often blaming it on factors outside their immediate influence. This among other things is a call for us to work for a user-centred design attitude as a major strategy for the system development process. The content of this thesis is dedicated to the question of how to develop usable interactive systems in practice. Main focus is on how we can raise the awareness of usability; articulate the need for user-centred design within the industry and development organisations; and practice user-centred design. A framework for usability design as an unpretentious way of applying user-centred design is described and discussed.