<p>2018-06-18</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Kompetenta kvinnor och tvivelaktiga soldater Framställningar av män och kvinnor i tidningen Idun under första världskriget Undersökningens syfte har varit att studera framställningar av män och manlighet respektive kvinnor och kvinnlighet i den veckovis utgivna damtidningen Idun mellan åren 1914 och 1918, tiden för det första världskriget. Dessutom granskas i undersökningen även framställningar av maktrelationer mellan kvinnor och män i nämnda publikation. Undersökningen har genomförts med hjälp av en diskursanalytisk metod och Joan Wallach Scotts teoribildning kring genus som användbar kategori i historisk analys har utgjort undersökningens teoretiska ansats. I undersökningens resultatdel redogörs för fyra framställningar av kvinnor i Idun; den kompetenta kvinnan, den praktiska husmodern, den svaga och konventionella kvinnan samt den borgerliga och kulturella kvinnan. Dessutom synliggörs i undersökningen två framställningar av män i Idun; olika typer av soldater samt den behärskade och starke gentlemannen.  I undersökningen framkommer att kvinnor i tidningen Idun framställs som kompetenta nog att axla det ökade ansvaret som världskriget potentiellt sett kunde föra med sig, medan diskursen kring män i Idun snarare betonar en bristande tilltro till svenska mäns förmåga att agera soldater och krigshjältar. I undersökningen framkommer även att både män och kvinnor i högre grad framställs på ett konventionellt sätt i Iduns fiktiva material där den svaga och undergivna kvinnan befinner sig i en underlägsen position i förhållande till den starke och handlingskraftige gentlemannen.  I undersökningens analysdel konstateras att det i tidningen Idun under krigsåren förekommer flertalet framställningar av både män och kvinnor som överensstämmer med tidens rådande konventioner för manlighet respektive kvinnlighet, men att även framställningar som utmanade traditionella föreställningar förekommer i det undersökta källmaterialet.

No description available.

No description available.

Abstract: Two settlements or one? Väster- and Österhaninge in the middle iron age.  The purpose of this essay is a deeper understanding of the middle iron age in Öster- and Västerhaninge. The study focuses on an analysis of the place names and hillforts in the area. The main question is to investigate if the division of Haninge in Öster- and Västerhaninge exists during the middle iron age. To understand the middle iron age society, and the purpose of the hillforts, the study analyses the structure of the society through mythical and cosmological aspects.

This paper aims to research how swedish and british literature visualise the decolonization of british colonies after the second world war. With the use of a qualitative research paradigm and a theoretical framework based on postcolonialism the study has found that several differences between the portrayal of decolonization have been highlighted. The main differences the study has found adhere towards the portrayal of African colonies. Furthermore, how information has been portportaryed and by whom is also a key difference between the literatures. Lastly, with the use of both swedish and british literature the study has identified a possible education plan covering decolonization and democratization.