Syftet med studien var att spegla den bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet som framkommer i tidningar mellan 23 januari 1933 till 6 februari 1933. För att kunna göra detta grundades undersökningarna på tre frågeställningar: Hur framställs Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet i tidningarna? Går det att finna någon skillnad beroende på vilken politiska inriktningen tidningarna har? Går det att finna någon skillnad mellan länderna?                      Källorna i studien består av åtta nordiska tidningar från Norge (Aftenposten och Arbeiderbladet), Danmark (Berlingske Tidende och ØstsJællands Folkeblad), Finland (Hufvudstadsbladet) och Sverige (Gefle Dagblad, Arbetarbladet och Norrlandposten). Bilden av Hitler har varierat genom tiderna och hans namn har förknippats med ord som bland annat diktator, ledare, beskyddare, människa och monster. Men genom att det fanns väldigt lite skrivet om Hitler under hans levnad blir tidningar ett sätt att närma sig vad hans samtida samhälle ansåg om honom. Studien är en komparativ och kvalitativ, där vikten inte ligger i att göra en så korrekt beskrivning utav specifika händelser som möjligt, utan istället att jämföra den bild som framkommer i tidningarnas nyhetsmaterial och ledare.                       Den teoretiska grunden som undersökningen byggs på är attributionsteorin. Denna teori innebär att tolkandet av situationer görs genom att tillskriva någon (aktören) någonting alltifrån en egenskap till ett motiv eller att finna orsaker i aktörens omgivning, om de är dispositionella (interna) eller situationella (externa). Den tidigare forskningen utgörs av Stig Hadenius och Stefan Höjelids studier. Där påvisas det att det både fanns ett tydligt landsperspektiv såväl som ett partipolitisktperspektiv.                       I studien fanns inget konkret landsperspektiv i likhet med Höjelids studie där tidningarna visade upp ett gemensamt tolkningsmönster då exempelvis tidningarna från Sverige visade upp stor variation i sitt förhållningssätt till Hitler och det nationalsocialistiska arbetarpartiet. Däremot i likhet med Hadenius studie visade tidningarna en partipolitisk aspekt. Men den partipolitiska aspekten var inte oproblematisk då det gick att finna i likhet med Hadenius studie en splittring mellan nyhetsmaterialet och ledarsidorna. I denna studie visade Gefle Dagblad denna typ av splitring, där ledaren var väldigt negativ till Hitlers agerande i Tyskland i förbjudandet av bland annat Vorwärts medan nyhetsmaterialet visade en annan sida.                        I det empiriska materialet speglades både en positiv och negativ bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet. Dock så framkommer dessa ställningstaganden tydligare senare i studien. I det negativa nyhetsmaterialet och ledare beskrevs Hitler som en diktator och ansågs vara oparlamentarisk. Skulden som lades på Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet för de händelser som ägde rum i Tyskland under den studerade perioden förklarades genom dispositionella faktorer. Däribland fanns tidningar som Arbetarbladet och Arbeiderbladet som tydligt speglade denna negativa vinkling. I de tidningar vars nyhetsmaterial och ledare som beskrev Hitler positivt fanns Berlingske Tidende och Aftenposten. Här lades istället skulden på kommunisterna och socialisterna och tidningarna blandar dispositionella och situationellt tolkningar. De övriga tidningarna (ØstsJællands Folkeblad, Hufvudstadsbladet, Norrlandsposten och Gefle Dagblad) hade blandade åsikter om Hitler. Där framkom det att den partipolitiska anknytningen var den mest sammanhängande och övergripande, i enlighet med Hadenius studie.                       Många tidningar visade under perioden en kontinuitet i deras bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet. De som visade sig vara avvikande i studien gällande detta var ØstsJællands Folkeblad och Hufvudstadsbladet som ändrade sina åsikter efter maktövertagandet. Anledningen till detta kan ligga i det geografiska läget som kan skapa andra konflikter men också i den form Hitler kom till makten, denna parlamentariska form som sammanföll med deras egna politiska system var respektingivande.                          Hur än tidningen speglade Hitler går det att finna att mycket av den plats som fanns i tidningen ägnades åt honom. I detta skeende som studien porträtterar var det svårt att skilja Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet åt.  Hitler namn uppfattades som en synonym till det nationalsocialistiska paritet och den ideologi de representerade.