As waste is separated at the source, the success of the Swedish recycling system largely depends on an active participation of households. However, especially young people were found to not consistently follow their local recycling schemes. A recent and promising approach to tackle such suboptimal household recycling behaviour (HRB) is the use of persuasive technology. To understand and further its context-specific potential, this research aims to explore the key elements of persuasive technology which aspires to promote sustainable household recycling behaviour among adults in Sweden. The chosen methodology is research through design. Based on the results of a literature review and online survey among target users (N=50), a mobile phone application was designed in an iterative manner. Through these activities, the following key elements were established: (1) easy access to information about optimal household recycling behaviour, (2) employment of several motivational strategies, (3) recognition of differences between local recycling schemes, (4) regard of users as equals and (5) use of a readily accessible technology channel. The impact of these elements depends on the users’ ability to carry out the target behaviour and therefore on a well-functioning recycling system. The technological format of persuasive technology interventions was found to spark the target users’ curiosity. Using this as a ‘carrot’, a well-designed content is argued to encourage repeated use and a reflection process to help break unsustainable household recycling habits. / Eftersom avfall separeras vid dess källa, beror Sveriges återvinningssystems framgång i stor utsträckning på aktivt deltagande hushåll. Studier har visat att särskilt unga inte följer lokala återvinningsrutiner på ett konsekvent sätt. Ett nytt och lovande tillvägagångssätt för att hantera detta suboptimala hushållsåtervinningsbeteende (English: household recycling behaviour (HRB)) är användningen av övertygande teknik. Syftet med denna studie är att utforska de viktigaste delarna av övertygande teknik som strävar till att främja ett hållbart hushållsåtervinningsbeteende hos vuxna i Sverige. Den valda metodiken är forskningsdriven design. Baserat på resultat från en litteraturstudie samt en online enkätundersökning fokuserad på målgruppen unga (N=50), designades en mobilapplikation genom ett iterativt tillvägagångssätt. Studien identifierade följande nyckelelement för en övertygande design i domänen: (1) Lättillgänglig information angående optimalt hushållsåtervinningsbeteende, (2) Användning av flera motivationsstrategier, (3) Identifiering av skillnader mellan lokala återvinningsrutiner, (4) Betrakta användare som jämställda och (5) Användning av lättillgänglig teknikkanal. Effekterna av dessa element är beroende av att användarna även har möjlighet att utföra den önskade sopsorteringen, och därför på ett välfungerande återvinningssystem. Designlösningen att använda sig av övertygande teknik i form av en app visade sig väcka målanvändarnas nyfikenhet. Studien visar att en väldesignad app kan fungera som en 'morot' för att uppmuntra användning över en längre tid, och skapa en reflektionsprocess som kan bryta ohållbara återvinningsvanor.