Begreppet "Sick Building Syndrome" (SBS) beskriver ett vanligt problem i byggnader där personer som vistas där under en längre tid kan uppleva hälsosymptom såsom huvudvärk, yrsel, illamående, koncentrationssvårigheter och trötthet. För att hantera dessa hälsoproblem har Örebromodellen utvecklats. Modellen använder enkäter för att samla in data om inomhusklimatet och hälsoproblem från brukarna för att identifiera problemområden och utveckla förbättringsstrategier för hälsa och välbefinnande. SWESIAQ-modellen, baserad på Örebromodellen, används för att bedöma och förbättra inomhusmiljöer i byggnader genom att ta hänsyn till både tekniska och icke-tekniska faktorer som minskar hälsoriskerna. Modellen fokuserar främst på inomhusluftens kvalitet och tar även hänsyn till andra miljömässiga och psykosociala faktorer i byggnadsmiljön. För att utveckla och komplettera SWESIAQ-modellen när det gäller den psykosociala innemiljön användes studerad litteratur som en metod för att analysera och identifiera faktorer som påverkar den psykosociala kvaliteten. Den tillämpade metodiken "ergonomi" användes för att anpassa människan till sin omgivande miljö. Salutogenes teorin främjar hälsa och välbefinnande, och bostadens omätbara värden bidrar till den arkitektoniska kvaliteten i bostadens upplevelse. Dessa studier fokuserar på att förbättra innemiljön och uppnå välbefinnande för individer. Syftet med detta examensarbete är att vidareutveckla SWESIAQ-modellen på ett mer omfattande och detaljerat sätt när det gäller byggnaders psykosociala innemiljö. Genom att skapa en systematisk och användarvänlig bedömningsmatris baserad på viktiga faktorer som främst påverkar byggnaders innemiljö. Den kan även hjälpa innemiljöutredare att identifiera och åtgärda psykosociala problem i byggnader. Målet med arbetet är att identifiera och studera de egenskaper som definierar den psykosociala innemiljön och omvandla dem från kvalitativa till kvantitativa faktorer med hjälp av tidigare teorier och forskning. Detta examenarbete utfördes i två delar. I den första delen identifierades åtta kategorier som spelar en stor roll för den psykosociala innemiljöns kvalitet, utifrån ergonomi, salutogena och bostadens omätbara värden. Dessa kategorier inkluderar ljus, ljud, möbler, färg, utrymmen, konst, natur och bostadsplanering. Utifrån dessa faktorer skapades en bedömningsmatris som innehåller 36 frågor för att bedöma innemiljön i bostäder. I den andra delen av arbetet tillämpades bedömningsmatrisen på en bostad.  Resultaten visade att SWESIAQ-modellen har blivit mer omfattande genom att inkludera en detaljerad bedömning av den psykosociala inomhusmiljön. Dessa nya tillägg har gjort modellen till ett kraftfullt verktyg för att bedöma både materialanvändning och den psykologiska komforten för de boende. I praktisk tillämpning visade det sig att bedömningsmatrisen är en lättanvänd matris som utgör ett utmärkt verktyg för att bedöma den psykosociala innemiljön i bostäder. Dessutom behöver den inte involvera experter för att användas. / The term "Sick Building Syndrome" (SBS) describes a common problem in buildings where individuals who spend a long time there can experience health symptoms such as headaches, dizziness, nausea, difficulty concentrating, and fatigue. To address these health problems, the Örebro model has been developed. The model uses questionnaires to collect data about the indoor climate and health problems from users in order to identify problem areas and develop improvement strategies for health and well-being. The SWESIAQ model, based on the Örebro model, is used to assess, and improve indoor environments in buildings by considering both technical and non-technical factors that reduce health risks. The model primarily focuses on indoor air quality and also takes into account other environmental and psychosocial factors in the building environment.  To further develop and supplement the SWESIAQ model regarding the psychosocial indoor environment, relevant literature was studied as a method to analyze and identify factors that affect psychosocial quality. The applied methodology of "ergonomics" was used to adapt individuals to their surrounding environment. Salutogenesis theory promotes health and well-being, and the intangible values of a home contribute to the architectural quality of the home's experience. These studies focus on improving the indoor environment and achieving well-being for individuals. The purpose of this thesis is to further develop the SWESIAQ model in a more comprehensive and detailed way concerning the psychosocial indoor environment of buildings. This involves creating a systematic and user-friendly assessment matrix based on important factors that mainly affect the indoor environment of buildings. It can also help indoor environmental investigators to identify and remedy psychosocial problems in buildings. The goal of the work is to identify and study the characteristics that define the psychosocial indoor environment and transform them from qualitative to quantitative factors using previous theories and research. This thesis was carried out in two parts. In the first part, eight categories were identified that play a major role in the quality of the psychosocial indoor environment, based on ergonomics, salutogenic principles, and the intangible values of a home. These categories include light, sound, furniture, color, spaces, art, nature, and home planning. Based on these factors, an assessment matrix was created that contains 36 questions to assess the indoor environment in homes. In the second part of the work, the assessment matrix was applied to a residence. The results showed that the SWESIAQ model has become more comprehensive by including a detailed assessment of the psychosocial indoor environment. These new additions have made the model a powerful tool for assessing both material usage and the psychological comfort of the occupants. In practical application, it turned out that the assessment matrix is an easy-to-use matrix that constitutes an excellent tool for assessing the psychosocial indoor environment in homes. Moreover, it does not require the involvement of experts to be used.