The emergence of Human Rights NGOs continue to influence the practice of human rights domestically and internationally. In connection with this development, as scrutinizers of human rights and human rights violations, the Human Rights NGOs must in turn be scrutinized. Guided by a theoretical framework consisted of theories of justification by Rainer Forst, Martha Nussbaum and Michael Ignatieff, a critical analysis of how Amnesty International and Human Rights Watch reveal the state of human rights in the respective annual report of 2017 is carried out. The aim is to scrutinize how the Human Rights NGOs interpretation, prioritization and justification of human rights affect the validity of human rights. The validity of human rights in turn, argues the thesis, presupposes that we must assess whether these strategies are reasonable. The thesis finds that human rights are understood as universal claims for the respect and protection of the underpinning values of human rights: dignity, freedom and equality. Human rights, interpreted in this sense, must have an abiding effect and protect human rights, but also to hold human rights violations accountable through means of justice. Accordingly, justice has a double meaning for the purpose of human rights in the sense that it firstly set out conditions for when human rights are protected and secondly, make this task possible. / I ljuset av framväxten av icke-statliga människorättsorganisationer och deras betydande inflytande på de mänskliga rättigheterna, syftar denna uppsats till att studera deras förståelse och tolkning av dessa rättigheter. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av teorier om rättfärdigande av mänskliga rättigheter av Rainer Forst, Martha Nussbaum och Michael Ignatieff, genomförs en kritisk analys av hur Amnesty International och Human Rights Watch årliga rapporter om de mänskliga rättigheternas status ser ut. Syftet med denna analys är att kritisk granska hur organisationernas tolkning, prioritering och rättfärdigande av mänskliga rättigheter påverkar rättigheternas validitet. Validiteten i sin tur, förutsätter att en kritisk analys av dessa strategier förhåller sig till huruvida dessa är förnuftiga och godtagbara. Uppsatsen kommer fram till att mänskliga rättigheter förstås som universella anspråk vars syfte är att respektera och skydda de underliggande normerna av mänsklig värdighet, frihet och jämlikhet. Mänskliga rättigheter måste således ha en varaktig effekt för att skydda människor, men även för att kunna ställa brott mot mänskliga rättigheter inför rättvisa. Följaktligen har rättvisa mer än ett syfte, nämligen att först staka ut de förutsättningar som krävs för att respektera och skydda mänskliga rättigheter, och för det andra att göra detta möjligt.