Humans use all their senses when they explore and interact with the environment. In human-machine interaction, vision is the dominant sense and interfaces are seldom designed to provide haptic information, i.e. information that can be gathered by touch. There is a trend among car manufacturers to merge functions into multifunctional interfaces. These interfaces are generally based on one display and one main interaction device and have been criticized for being visually demanding to use while driving. To facilitate interaction with such an interface it is possible to utilize an interaction device, e.g. a rotary control, that can provide varying haptic information. The main purpose of this thesis was to investigate in-car human-machine interaction, with a primary focus on the use of haptics. Four experimental studies are included in the thesis. In study I the participants focused on the interaction with the experimental interface. In studies II, III and IV the interaction with the experimental interfaces was carried out while concurrently driving a car simulator. Study I demonstrated that congruent haptic and visual interface information can be transferred between the sensory modalities, but the transfer from haptics to vision seemed to be easier than from vision to haptics. Study II showed that, even though the eyes were kept on the road when only haptic interface information was provided, driving performance deteriorated. In studies I and II haptic interaction required serial processing of information which seemed to be trying. As a consequence the participants relied more on visual interface information when it was available. Study III demonstrated that well designed assisting haptics can facilitate interaction with a multifunctional interface. However, the study also indicated that it is important to carefully assess the use of the haptics since poorly designed haptics may confuse the user. Study IV compared an interface manoeuvred by a rotary control and a touch screen interface. The study showed that the optimal interface is dependent on the task being performed. However, it was shown that driving performance was affected to a greater extent when the touch screen interface was used, probably as a cause of the lower display position. / <p>Godkänd; 2009; 20121107 (ysko)</p>

The single-track Swedish iron ore line Malmbanan stretches from Luleå to the Norwegian city of Narvik. The mine company LKAB transport iron ore on Malmbanan from the mines in Kiruna and Malmberget to the harbours in Narvik and Luleå for export. The daily traffic also consists of passenger trains and freight trains. Malmbanan has a lack of capacity witch increase the sensitivity of system disturbances.To increase the railroad transport volume LKAB has started to run longer (750 m) and heavier trains. That requires more capacity and meeting stations long enough to take 750 metres trains, today only a third of the stations are that long. To improve the capacity situation one possibility is to develop the train dispatching system. The aim of this licentiate thesis is through case studies of train traffic planning and control illustrate how the capacity on Malmbanan can be improved to make the iron ore flow more efficient.To avoid having to control the production after the timetable the train traffic has to be more flexible than it is today. Increased flexibility could for example represent getting train paths in short-term. The analyses of the Brazilian iron ore company CVRD's transport process shows that it is possible to improve the train traffic flow through advanced technology. Investments in new technology that optimize both train driving and control have shown positive effects at CVRD.However, it is uncertain how much the iron ore train traffic system can change despite improved technology. The train traffic load on the line is too high, there are not enough meeting stations and an traffic increase could lead to even higher disturbances. / Malmbanan kallas den runt 50 mil långa enkelspåriga järnvägssträcka som går från Narvik i norr till Luleå i söder. På Malmbanan transporterar gruvbolaget LKAB sin järnmalm från gruvorna i Kiruna och Malmberget till hamnarna i Narvik och Luleå för export. På banan går även dagligen persontåg samt annan godstrafik. Banan har ett högt kapacitetsutnyttjandet vilket ökar känsligheten för störningar i systemet. För att kunna öka transportvolymen på järnväg har LKAB börjat köra med längre (750 meter) och tyngre tåg. Detta kräver ytterligare kapacitet och för att kunna möta annan trafik på banan krävs mötesstationer som är längre än 750 meter vilket knappt en tredjedel av antal stationer på Malmbanan är. En möjlighet att förbättra kapacitetssituationen kan vara att utveckla systemen för styrningen av tågtrafiken vid trafikledningscentralen. Syftet med detta arbete är att genom fallstudier av styrning och planering av tågtrafik belysa hur kapaciteten på Malmbanan kan förbättras för att effektivisera malmtransportflödet. För att tågtidtabellen inte ska styra hela produktionsflödet för järnvägsföretagen som trafikerar banan behöver dagens tågtrafik bli mer flexibel än den är i dagsläget. Ökad flexibilitet kan exempelvis innebära möjlighet till tåglägen med kort varsel. Dras begreppet flexibilitet till sin spets skulle det kunna likställas med att tågen går utan tidtabell. Analysen av det brasilianska järnmalmsmalmbolaget CVRD:s transportverksamhet visar att det går att förbättra tågtrafikflödet genom teknikförbättringar. Satsning på ny teknik som optimerar både styrning och körning av tågen har gett mycket positiva effekter hos CVRD. Det är dock osäkert hur mycket malmtågens trafiksystem kan förändras även om teknikförbättringar genomförs. Belastningen av övrig tågtrafik på Malmbanan är för hög, tillräckligt långa mötesplatser är för få och risken är att antalet störningar skulle bli alltför omfattande. / Godkänd; 2007; 20071211 (ysko)

This Licentiate Thesis is concerned with the lot scheduling of multiple items on a single facility, both in production and disassembly. The thesis contains an introductory overview and four research papers, entitled: I. Lot Sizes in a Capacity Constrained Facility – A simulation Study of Stationary Stochastic Demand II. Determination of Safety Stocks for Cyclic Schedules III. Lot Scheduling in a Disassembly Factory IV. Cyclic Lot Scheduling with Sequence-dependent Setups: A Heuristic for Disassembly Processes In paper I, the applicability of two deterministic lot sizing-procedures is tested in a simulation study when demands are stochastic. The paper shows that a deterministic model can be used in a practical situation where the demand rate is stationary stochastic, but the models must be complemented by a decision rule; which item to produce and when to produce it. Paper II develops a planning and control model for determination of safety stocks for cyclic schedules, both with and without idle time. The paper shows how the variance in demand during lead time can be estimated, which is used for determination of safety stocks and order-up-to levels. For systems with idle time, a control model for the decision to produce next item or idle the facility is presented. Paper III is an introduction to lot scheduling in disassembly processes. The performance of two different lot scheduling policies for the disassembly of multiple items is tested in a simulation study when setup times are sequence-dependent. It is concluded that cyclic schedules are preferable in disassembly processes with sequence-dependent setup times. In paper IV, a lot scheduling heuristic for disassembly processes with sequence-dependent setups is developed. The heuristic determines disassembly frequencies and the profitable use of the facility and results in a cyclic schedule. / Godkänd; 2004; 20061117 (ysko)

The growth of the global market, coupled with the increase in the number of companies, has led to major competition among these, not least for manufacturing companies. Customers have also become more demanding where quality, flexibility and delivery service are demanded at a low price. Jeld-Wen in Forserum has many years of experience in manufacturing customer-unique doors and is a leader in this industry. They want to remain competitive by meeting the customer's tough demands, which requires constant improvements as well as efficient resource utilization. This can be done by producing the right products with the right quality at the right time, according to Just in time. A point of departure for this philosophy is the Pull strategy, which means that companies only produce and process products according to the current demand. To succeed, it requires that companies have a planning and management routine for the production that permeates all departments. The master thesis was performed on the company's Surface treatment department, where products are first surface treated and then painted according to the customer's demand. The aim of the work was to provide suggestions for planning and management procedures for the department, with the aim of producing according to the Pull strategy. With the help of these proposals, the department should also be able to plan for an increase in the demand by 50 percent. In order to achieve the purpose of the study, the authors created the basis for an OEE measurement to measure the department's performance and then compiled its metrics in a value-flow analysis. In addition, observations, interviews and company documents were used to determine and clarify the department's current state. Together with appropriate theories, the authors came up with a series of action proposals to streamline the departures production planning and management. The master thesis resulted in establishing and shaping a model for the departments production planning and management in order to be able to produce according to the Pull strategy. By using this model, the total throughput through the department would decrease by 57,3 percent. Proposals for certain factors that affect this outcome were also presented in the report's proposed action. The model presented in action proposals can also be used by other companies where high variations in day-to-day demand are common and create concerns among them. / Tillväxten på den globala marknaden, tillsammans med ökningen av antal företag, har lett till en stor konkurrens bland dessa, inte minst för tillverkande företag. Även kunder har blivit mer krävande där kvalitet, flexibilitet och leveranssäkerhet efterfrågas till ett lågt pris. Jeld-Wen i Forserum har mångårig erfarenhet inom tillverkning av kundunika dörrar och är ledande inom denna bransch. De vill förbli konkurrenskraftiga genom att möta kundens hårda krav vilket kräver ständiga förbättringar samt effektivt resursutnyttjande. Detta kan göras bl.a. genom att tillverka rätt produkter med rätt kvalitet i rätt tid, det vill säga arbeta enligt Just in time. En utgångspunkt till denna filosofi är Pull-strategin som innebär att företag endast producerar och bearbetar produkter enligt aktuell efterfråga. För att lyckas med det krävs att företag har planerings- och styrningsrutiner som genomsyrar samtliga avdelningar. Examensarbetet utfördes på företagets avdelning Ytbehandling, där produkter ytbehandlas och målas utefter kundens önskemål. Målet med arbetet var att ge förslag på rutiner för planering och styrning på avdelningen, i syfte att producera utefter Pull-strategin. Med hjälp av dessa förslag ska avdelningen även kunna planera vid en ökning av efterfrågan med 50 procent. För att uppnå studiens syfte skapades en bas för OEE-mätning och användes för att mäta avdelningens prestanda som senare sammanställdes i en värdeflödeskartläggning. Utöver detta användes observationer, intervjuer och företagsdokument för att fastställa och klargöra avdelningens nuläge. Tillsammans med lämpliga teorier arbetades åtgärdsförslag fram för att effektivisera planering och styrning på avdelningen Ytbehandling. Examensarbetet resulterade i att en modell för planering och styrning till avdelningen togs fram för att de ska klara av att producera enligt Pull-strategin. Genom att använda sig av modellen skulle den totala genomloppstiden igenom avdelningen minska med 57,3 procent. Även förslag på vissa faktorer som påverkar detta utfall presenterades i rapportens åtgärdsförslag. Modellen som presenteras i åtgärdsförslag kan användas även av andra företag där höga variationer i dagsefterfrågan är vanligt förekommande och skapar bekymmer bland dessa.

Denna avhandling visar hur städares arbetsmiljö och hälsa kan förbättras om en bred arbetsmiljösatsning, som både innefattar fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer, genomförs. Resultaten visar även att det finns ett samband mellan god arbetsmiljö för städare och konkurrensfördelar för den städorganisation som uppnår god arbetsmiljö. Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva komplexiteten i städares arbetsmiljö samt att undersöka hur olika faktorerna samspelar och påverkar städares hälsa. Slutsatserna bygger på resultaten från två olika forskningsprojekt där städares arbetsmiljö har studerats. Den största delen utgörs av empiriska studier av en arbetsmiljösatsning som en kommunal städenhet har genomfört i syfte att förbättra de anställdas hälsa samt att höja kvalitén på städtjänsten. Städare beskrivs ofta som en utsatt yrkesgrupp i en hårt konkurrensutsatt bransch där dåliga arbetsförhållanden, höga sjuktal och tidiga pensionsavgångar sägs vara karaktäristiskt. Rekommendationer för hur städares arbetsmiljö ska förbättras översköljer branschen men det finns ett glapp mellan teori och praktik och många av rekommendationerna införs inte i praktiken. Delvis tycks detta bero på de hårt pressade priserna, som både leder till försämrade arbetsförhållanden för städarna och en bromsande effekt på långsiktigt arbetsmiljöarbete. Det saknas goda exempel som visar hur städares arbetsmiljö i praktiken kan förbättras och hur detta också kan innebära konkurrensfördelar. Den arbetsmiljösatsning som den kommunala städenheten som studerats har implementerat kan sammanfattas med orden ökad delaktighet, ökat inflytande för städarna samt förbättrade sociala relationer och kortare beslutsvägar. Städledningen har även kontinuerligt satsat på god fysisk arbetsmiljö för att minska den fysiska belastningen som städarna utsätts för. Antalet anställda i enheten är 86, samtliga är kvinnor med en medelålder på 49 år. Enheten styrs av fyra personalansvariga chefer, även dessa kvinnor. För att undersöka städarnas arbetsmiljö och för att kartlägga enhetens arbetsmiljösatsning samt studera städarnas upplevelser av denna har både kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpats. Fram tills idag verkar städenhetens strategi ha varit lyckad. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron har sjunkit och städcheferna menar att kvalitén på städtjänsterna har förbättrats samt att verksamheten effektiviserats. Intervjuer och enkäter visar att städarna känner en ökad arbetsmotivation och arbetsglädje än innan arbetsmiljösatsningen. Enheten har haft möjlighet att själva omfördela sina ekonomiska resurser och både städscheferna och städarna är övertygade om att de nu använder sina resurser på ett mer strategiskt sätt som både gynnar städenheten, städarna och de offentliga verksamheter som utgör enhetens kunder. Den kommunala städenhetens arbetsmiljösatsning kan sägas utgöra ett gott exempel för andra städorganisationer, oavsett ägandeform, för hur arbetsmiljö för städares kan förbättras. / <p>Godkänd; 2014; 20131219 (theohr); Tillkännagivande disputation 2014-01-09 Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av teknologie doktorsexamen. Namn: Therese Öhrling Ämne: Arbetsvetenskap/Human Work Science Avhandling: Städares arbete och hälsa Utmaningar och möjligheter i städbranschen Opponent: Professor Jörgen Eklund, Enheten för ergonomi, Avd för hälso-och systemvetenskap, KTH Flemingsberg, Huddinge Ordförande: Professor Lena Abrahamsson, Institutionen för ekonomi, teknik, och samhälle, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 31 januari 2014, kl 13.00 Plats: F531, Luleå tekniska universitet</p>

No description available.

This thesis is concerned with showing how economic activity acquires its technical and organizational "Gestaltung". The term "Gestaltung" alludes to the classical understanding of the whole as being more than the sum of its parts; that is being both its constituent parts and their mutual relations. The thesis is composed of three forms of investigation: Theory, empiricism and analysis, each being presented in a separate section. In addition there is an appendix presenting figures with the formulas used in calculations. In the theoretical section the model I have chosen for analysing the technical and organizational "Gestaltung" is put forward. The model has three dimensions; one materially-deduced, which I call the work process, one economically-determined and one based on human agency. In the centre of my model are human beings, who through their ways of life, concrete actions and decisions to a greater or lesser extent shape patterns of eventuation. Human agents do not live in a technical, economic and social vacuum. In fact their possible actions are surrounded by many restrictions; these restrictions are dealt with through the use of the concepts work process and economic forces. In general I see economic forces as dictating the direction and speed of changes in the technical and organizational "Gestaltung", while the materially-deduced work process represents stability and is only unwillingly adapted to economic change. The object itself; the technical and organizational "Gestaltung", combined with my intention of capturing something of the dynamics and spirit of this process of creation necessitates a very complex model of analysis. This has led me to work with different levels of precision for the three dimensions of my model. In relation to the economic forces a theoretically-informed model is presented which consists of three system levels. The most operationalised level refers to strategical decision-making codified by something called "the strategic matrix". For the work process I am content with presenting a form of categorization which corresponds to my economic model. Based on this categorization different ways of describing the work process are discussed; ways which catch essential aspects of working conditions. Finally when it comes to the human agents I work with a distinctly open and searching methodological form. I do not attempt to formulate a theory of agency for the different actors. Instead we have what I term, "scenarios". In various "scenarios" I try to encapsulate the social context in which different actors have to operate. Against this background it becomes easier to understand the concrete actions of those concerned. The empirical section has for academic reasons been given an unusual form. While I attempt to describe the technical and organizational "Gestaltung" in a Swedish iron ore mine during the period 1950-84, I also dim to give something of an idea as to how the different actors shaped this historical process and experienced its concrete "Gestaltung". As conventional scientific methods are unable to fulfil this task I have gained inspiration from literary sources. I have chosen a form of description where I visit the mine in Kiruna on several occasions starting in 1950. The presentation is structured so that I am following a worker called Lennart Waara on a walk through the mine. Lennart does not exist as an individual in real life, but he is a synthesis of many workers' stories. My choice of method means that I can not give a total guarantee that the narrative is either correct or accurate in every detail, but I would maintain that in general terms it is a valid account. The major advantage of such an account is that it is much more concrete than conventional forms of empirical exposition. In the last section I confront my empirical findings with my theoretical categories; paying special attention to my conceptualization of economic forces. The result is a comprehensive review of different management strategies and concrete actions. Historically LKAB has had a unique competitive advantage with its proximity to the expansive European market and has therefore been able to maintain an extremely high level of profitability. In the 1950s the rate of profit was up to 50 %. The basic problem ever since has been international over-capacity of iron-ore production and a consequent fall in prices for ore-related products. A further problem has been an increase in the costs of production due to the transition from opencast to underground mining in Kiruna. Starting with its unique competitive advantage LKAB has been able to meet increasing competition with an expanding volume of production but over the years the rate of profit has tended to a more normal level. In 1975 market demand suddenly fell to an extremely low level and LKAB found itself in the middle of an economic crisis with mounting deficits. In this context I pose the question; could this crisis have been avoided or its effects moderated? Any straightforward answer remains allusive but I would maintain that it should have been possible to cushion the effects of crisis. I show that the ten year period preceding the crisis was characterized by increasing capital obsolescence and that the crisis coincided with an accumulated need for investment. I am also able to state that there had not been any significant rise in productivity since the major strike in 1969/70. LKAB has tried to diversify its way out of crisis without success. In 1983 profitable production was achieved again but at the price of a financial reconstruction costing around 3 billion Swedish Crowns and a reduction in employment of about 2 500. A fortunate pattern of product development has also contributed to a return to profitability. Finally, looking to the future I give a very unfavourable prognosis and advise the trade unions to begin seriously discussing alternative means of closure. Such a planning of closure could be carried out over a considerable time period while new forms of industrial activity were being built up. / Godkänd; 1986; 20070212 (ysko)

Det är nu 20 år sedan Brundtlandskommissionens rapport kom ut, och begreppet hållbar utveckling fick sin stora spridning och inter¬nationella uppmärksamhet. Nu, våren 2007, är begreppet inte omdiskuterat på samma sätt som det en gång var, idag är det i stället begrepp som ”klimathotet” som debatteras och får rubriker. Hållbar utveckling har blivit ett bärande begrepp i internationella överenskommelser och det finns också en allt mer akut medvetenhet om att hållbar utveckling fordrar omställningar och förändring av många av de förhållanden och förhållningssätt vi i västvärlden tar för givna. I de dokument som oftast pekas ut som ursprunget till aktualiseringen av hållbar utveckling, Brundtland¬rapporten och Agenda 21, framgår att hållbar utveckling vilar på tre ben; ekologiskt, ekonomiskt och socialt. I avhandlingen fokuseras offentliga sektorns storhushåll som i runda tal serverar 2 600 000 måltider varje dag, knappt 2 100 000 av dessa i grund-, gymnasie- och förskolor (Sundström 2000). Särskilt studeras den måltids¬produktion som sker i samband med skol- och förskoleverksamhet, en verksamhet som de flesta i Sverige i dag på något sätt berörs av. Hållbar måltidsproduktion förutsätter hållbara teknologier och hållbar teknologianvändning och -utveckling, med hänsyn till alla tre dimensionerna av hållbarhet. Hur hållbar utveckling kan relateras till teknologi¬användning inom offentliga sektorns måltidsproduktion har därför undersökts med hjälp av feministisk teknovetenskap. Forskningsfrågorna är: Vilka förutsättningar ger och kräver teknologianvändning i den offentliga sektorns storköks¬verksamhet? Hur rimmar dessa med socio¬kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet? För att kunna besvara dessa frågor har avhandlingen ytterligare ett syfte; att, med natur- och teknikvetenskapligt språkbruk experimentera med Donna Haraways figuration "diffraktion" som metodologi och därigenom uppmärksamma den mångfald av kunskaper och röster som är nödvändiga för att skapa hållbarhet som beaktar alla tre aspekterna av hållbar utveckling. I analyserna spelar också "situerade kunskaper" stor roll. Avhandlingens empiri består av deltagande observationer i kommunala storkök, intervjuer med kostchefer samt ledare av projekt för hållbar utveckling i offentliga sektorns måltidsproduktion och dokument. Med hjälp av feministisk teknovetenskap har jag kunnat visa på hur djupt involverad offentliga sektorns måltidsverksamhet är i teknologiska system som både fungerar småskaligt i varje enhet i verksamheten men också hur den är sammanlänkad i de storskaliga infrastrukturella systemen i vårt samhälle. Med feministisk forsknings¬metodologisk ansats har jag också visat på hur hållbar utveck¬ling kan förstås inom offentliga sektorns storköksverksamhet samt vad som kan krävas för att strävan efter hållbar utveckling ska bli lyckosam.I avhandlingsarbetet har jag rört mig mellan en fokusering på teknologiers funktioner och konsekvenser, särskilt med fokus på hållbar utveck¬ling, hanteringen av dem i förändringssammanhang och hur den teknologi¬intensiva måltids¬verk¬samheten i skolor och förskolor har betydelse för arbetet för hållbar utveckling men då inte endast som en följd av att verksamheten direkt blir föremål för resurseffektivisering. I den människotäta verksamhet som offentliga sektorns måltidsproduktion utgör är faktorer som omsorg, hälsa och välbefinnande starkt närvarande. Faktorer som är betydelsefulla för hållbar utveckling med hänsyn till alla dess dimensioner. I begreppet teknovetenskap ligger att kunskapsproduktionen och teknologi¬utvecklingen i dag äger rum i komplexa och utspridda sammanhang där universitet, företag och andra aktörer i samhället, till exempel offentliga sektorn, deltar och påverkar vägvalen, lokalt, nationellt och internationellt. Mot den bakgrunden är det väsentligt att överskrida de gränser som vi ofta drar upp mellan teknologi, vetenskap, politik och samhälle och i stället försöka visa på hur dessa länkas samman i användningen och utvecklingen av teknologi, något som är en nödvändighet för den förändringsaspekt som utmärker feministisk teknovetenskap och som feministiska vetenskapsstudier ofta syftar till. Min fokusering på hur materiella-diskursiva praktiker med en mångfald av apparaturer som teknologier, maskiner, människor, livsmedel, beräknade näringsrekommenda¬tioner etc är djupt involverade i det mer abstrakta som värderingar, skolarbete, inlärningsförmåga, sinnesintryck, förebilder… kan inspirera till ökat engagemang i de senare när förändringar och utveckling av teknologier är på gång. Avhandlingens experimenterade kan beskrivas som samtal mellan policies om hållbar utveckling, offentliga sektorns storkök som praktik, och feministisk teknovetenskap. Dessa samtal ger nya perspektiv som kan ge nya möjligheter i skapandet av hållbar utveckling. / Godkänd; 2007; 20070820 (pafi)

The recent developments regarding passenger and goods transportation in sparsely populated areas with increasingly longer distances to daily services and work constitute the starting point of the present thesis. The overall purpose is to identify coordination possibilities that can make the transport of goods and people in sparsely populated areas more effective, with a maintained or improved service level. The theoretical frame of reference of the thesis is Mobility Management (MM) and Theory of Planned Behavior (TPB). The basic idea with MM is that the individual should use existing transport solutions in a more effective way through alternatives being offered and/or created. TPB concerns factors behind behavior change, which can be influenced in order to, for instance, change transport habits. The studies in the present thesis were mainly carried out within Pajala municipality between the years 2000 and 2006. The study methods consisted of interviews, meetings, surveys, and implementations. Results regarding transport of goods show that the term collective distribution was unclear, that central agreements influenced the companies in their choice of supplier and transporter, that companies outside of the Pajala population center transported goods themselves to a greater extent than companies inside the population center did, that suppliers and transporters recognized opportunities with collective distribution, where those transporting nondurables saw more opportunities than those who transported other goods. Where passenger transport is concerned, the results show that factors thought to be significant when implementing collective solutions were regular trips, stable passenger volume, marketing, commitment from potential users (local villagers) and from project owners (the planner, municipal civil servant, the traffic company, the transport company and the project manager), and finally a change in attitude and behavior by the individual. All in all, the thesis shows that collective distribution could be a possibility for handling the problems that currently exists in today's sparsely populated communities. However, the potential is not that great since collective distribution already is in use and since it is difficult to implement if the above mentioned conditions are not satisfied. However, if they are satisfied collective distribution could be an important tool for preventing an additional depletion of the service level in sparsely populated areas and thereby stem the migration of additional companies and residents from these areas. / Den senaste tidens utveckling i glesbygden gällande person- och godstransporter med allt längre avstånd till daglig service och arbete utgör upprinnelsen till föreliggande arbete. Det övergripande syftet är att identifiera samordningsmöjligheter som kan effektivisera gods- och persontransporter i glesbygden, resulterande i att befintlig servicenivå ska kunna bibehållas eller förbättras. Arbetets teoretiska referensram utgörs av Mobility Management (MM) och Theory of Planned Behavior (TPB). MM innebär att individen nyttjar befintliga transportlösningar på ett effektivare sätt genom att alternativ erbjuds och/eller skapas och TPB om beteendeförändringens bakomliggande faktorer, vilka antas kunna påverkas för att exempelvis förändra ett invant transportbeteende. De flesta av studierna i föreliggande arbete genomfördes inom Pajala kommun under åren 2000 till 2006 och undersökningsmetoderna har utgjorts av intervjuer, möten, enkäter och implementeringar. Resultaten vad gäller godstransporter visar att begreppet samdistribution var oklart, att de centrala avtalen påverkade företagen vid val av leverantör och transportör, att företag utanför tätorten transporterade gods själva i större utsträckning än företag i tätorten och inte ställde lika höga krav på frekventa transporter som företagen i tätorten gjorde, att leverantörer och transportörer såg möjligheter med samdistribution och de som transporterade dagligvaror såg mer möjligheter med samordning än de som transporterade övrigt gods. Resultaten vad gäller persontransporter visar att faktorer som tycks vara betydelsefulla vid implementering av samordningslösningar är regelbundna turer, stabil resandevolym, marknadsföring, engagemang både internt (lokala bybor) och externt (planeraren, kommuntjänstemannen, trafikbolaget, transportföretaget och projektledaren) samt attityd- och beteendeförändring hos individen. Sammantaget visar studien att samdistribution kan vara en möjlighet att hantera de problem som finns i dagens glesbygdssamhällen. Potentialen är dock inte så stor eftersom samdistribution redan används i viss utsträckning och är svår att genomföra då inte förutsättningarna som indikerats ovan finns. I de fall där förutsättningar finns kan dock samdistribution utgöra ett viktigt verktyg för att förhindra ytterligare utarmning av servicenivån i glesbygd och därmed bromsa utflyttningen av både företag och innevånare från dessa miljöer. / Godkänd; 2009; 20090312 (chahag); DISPUTATION Ämnesområde: Industriell logistik Opponent: Professor Kenth Lumsden, Chalmers tekniska högskola, Göteborg Ordförande: Universitetslektor Mats Westerberg, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 24 april 2009, kl 09.00 Plats: A 109, Luleå tekniska universitet

The Ergonomics Intervention Programme (EIP) can be a means of guaranteeing the most efficient use of the labour force of an industrially developing country (IDC) by creating safe and appropriate working conditions. Many problems at work can be resolved with ergonomics intervention, but persist due to a lack of ergonomics awareness and ‘know-how', as well as poor social awareness in education. This thesis represents an attempt at investigating how the Ergonomics Intervention Programme (EIP) and Ergonomics Intervention Programme Techniques (EIPTs) can be implemented in an organization by using an Ergonomics Intervention Technique (EIT) process (i.e. EIP activities, EIP team, and EIP process). The objective was to develop an action-oriented intervention process for the improvement of health and safety, as well as trying to improve work systems in IDC industries. To respond to these purposes, two main questions and four different sub-questions were formulated in this study as follows: I. Why are the efforts of these industries to implement and internalise the EIP being constrained? a. What are the main causes of these constraints? b. Is it that the EIP is difficult to implement? II. How should the EIPTs be delivered to the Iranian Industries and possibly to other organizations in IDCs, so that they can easily learn how to use them successfully? c. How can EIPTs be successfully implemented and internalised by such organizations? d. What practical activities are required for the EIPTs' implementation? This thesis also describes the development and results of using various methods during the last 10 years and illustrates the challenges of introducing EIP to Iranian industries. In this thesis, two complementary strategies have been used to collect and analyze evidence. Empirical evidence has been collected through case studies from pre-intervention phase of the EIP in Iranian Industries (as archival analysis), and action research in the three subsidiary companies while theoretical evidence has been collected through a literature study. Put simply, the conception of action research that I used is one of ‘learning by doing; individually and collectively'. One popular action research model is ‘reflecting, planning, acting, and observing'. The main difference between action research and the case study approach is noted in this study. Furthermore, in this study I mention many kinds of action research described as ‘Action Research' (AR), ‘Participatory Action Research' (PAR), and ‘Participatory and Appreciative Action Research' (PAAR). The purpose was to distinguish between the different kinds of reflections in joining up practice with theory, or ‘knowing-in-action' (i.e. the context was the EIP), including: ‘reflection-in-action' (i.e. the EIP was by ETWs), ‘reflection-on-practice, (i.e. EIP was by EIPTs) and ‘Meta-reflection' (i.e. this is thinking again about our reflection-on- practice). Based on data analyses and outcomes, an understanding was derived about factors which impact on the implementation of the EIPT Process Model. The main EIP activities were: Awakening for changing (A), Vision (V), Method of the EIPT (M), Learning (L), and Integrating (I)). Furthermore, the EIPT method in Study H was formulated to include, Participatory Ergonomics (PE) and Ergonomics Awareness Building (EAB). EAB includes; Ergonomics Training (ET), Ergonomics Application (EA), and Evaluation (E). Research Activities (RA) and Network Building (NB). The EIP team includes: action groups (AGs), a Steering Committee (SC), and Facilitator (s) (FA). The EIP process includes; routine (pre-intervention) tasks, modified (EIP process) tasks, and new EIP (post-intervention) tasks. Two key research questions emerged in the process of reflecting on the EIP. They were: (1) ‘What is it we want more of here, and how can we amplify this?' and (2) ‘How does the future unfold from an appreciation of the positive present?' These new research questions are the other side of this study. The author has discussed trying to get the EIP conversations to ‘Tip' positively. This opened up the possibility of having new kinds of conversation through EIP studies and for further research. For example, firstly, focusing on the root cause of a ‘problem' and risk of managing it, is essentially a conversation about what we may want less of here. Secondly, if we use our appreciative intelligence (i.e. the ability to perceive the positive inherent generative potential within the present), we open up the possibility of trying to understand the root cause of success. These conversations are about what we may want more of here. The main knowledge contribution of this study was the development and evaluation of a generally-applicable EIP and a range of EITs based on macro- ergonomics theory. Thus, the focus was mainly on improving workplace action and using participatory ergonomics processes through, the use of the EIPTs. Implementing and sustaining change were made possible by commitment to continual learning and focus on new improvement in action. The major outcome was a ‘Proposed model for the ergonomics ‘know-how' transfer at individual, group, and organizational levels in an IDC (at Micro/Macro ergonomics levels)'. The outcomes of this study are also used to provide industrial managers with a set of principles and processes to practically deal with ergonomics ‘know-how' transfer. Furthermore, Participatory, and Appreciative Action Research (PAAR) can help to develop an understanding of different ways to apply (research) ergonomics intervention techniques in an IDC. It is therefore a positive outcome and further development of this study. Pursuing the general question of PAAR; ‘what is it we want more of here and how can we amplify this?' I use an acronym ‘C.R.E.A.T.I.V.E' to point out some interesting avenues for future research. I hope this will be the next part of the EIP journey in the IDC. It will involve ‘heart, head, and hands' and especially behaviours that are ‘Human centered, Participatory, and Appreciative'! / Godkänd; 2008; 20080602 (ysko)