Den här studien har granskat och analyserat på vilka sätt information kan rapporteras direkt från operatören, med hjälp av handdatorer, till underhållspersonalen och produktionschefen utan att fördröjas. Studien har genomförts med tanke på att, i dagsläget, finns det en del viktig information som inte visualiseras och rapporteras inom företagen i tid och på ett bra sätt. Denna situation bidrar till att olika mätningar som genomförs inom företaget grundas på felaktiga informationer som inte är baserade på tidsaktuella och kvalitativa data, och inte baserad på analys av de verkliga aktiviteterna som sker på verksamhetsgolvet. I samband med användningen av Internet och introduktion av konceptet e-underhåll inom industrin, har operatörens roll ändrat från att vara passiv till att bli en aktiv aktör. Den här studien baserar på artiklar och böcker som först och främst handlar om IT, informationsteknologi och e-underhåll, men också på en fallstudie där observationer och intervjuer gjordes på plats på företaget CC Pack i Tibro. Studien har efter analys av det sätt på vilket informationen överförs idag inom företaget, kommit till ett nytt sätt att överföra och rapportera informationen mellan operatörerna, underhållspersonalen och produktionschefen. Detta betyder att informationen, med hjälp av det nya digitala formuläret som kommer att finnas i handdatorer, kommer att rapporteras i realtid när felen inträffar på maskinen. Detta kommer vidare att leda till att informationen ska medverka till att bestämma vilken maskin som ska prioriteras vid underhållsarbete. Det nya sättet att visualisera information med hjälp av handdatorer kommer därtill att minska beslutstid inom underhåll. Produktionschefen kommer att få in i systemet alla stopptider från maskiner i produktionen. E-underhåll är ett relativt nytt område som har flera fördelar men som företagen inte har hunnit utnyttja på ett bra sätt eftersom de resurser som finns inte används på ett effektivt sätt.

I denna magisteruppsats har kassagränssnittet som används på kosmetikkedjan The Body shop utvärderats med avseende på hur det stödjer säljarna i sitt arbete. Syftet har varit att se vad säljares kognitiva belastning är under deras arbete och att ta fram ett kassagränssnitt som minskar denna. Studien har genomgått tre faser där den första, ”Undersökningen”, syftade till att undersöka vilken typ av kognitiv belastning säljarna utsätts för. Detta studerades genom att säljare intervjuades och observerades under användning av det befintliga kassasystemet. Den kognitiva belastningen bestod främst av information som säljarna skulle komma ihåg och delge till kunder. I butikerna använde säljarna sig av många olika typer av minnestöd vid och runt kassan. Detta ledde till slutsatsen att ett kassasystem som stödjer det här skulle underlätta för dem. Den andra fasen, ”Design”, syftade till att ta fram ett kassasystem som stödjer säljarnas arbete, hur det skulle kunna se ut och vad det borde innehålla. Som grund gjordes en kravställning och designmålsframställning utifrån resultatet från Undersökningen. Fokus låg på att kassasystemet skulle underlätta så mycket som möjligt för säljarna genom att ta bort eller förenkla moment. Två prototyper togs fram och testades av användare under den tredje fasen, ”Utvärdering”. Användartesterna syftade till att se hur väl designförslagen uppfyllde designmålen och särskild vikt lades vid de funktioner som hjälpte säljarna att distribuera minnet. Det kvalitativa resultatet från testerna visade att användarna tyckte mycket om designförslagen och den nya funktionaliteten. Särskild uppskattning visades för de funktioner som hjälpte dem att distribuera minnet, vilket ledde till slutsatsen att sådana funktioner skulle minska den kognitiva belastningen för säljare på The Body Shop.

It's an everyday experience shared by many that nature can be of help in relieving pain, reducing stress, support mental recovery etc. In the last three decades or so this experience has also found support in a large number of scientific investigations. Among other things the experience of nature has been shown to reduce stress and pain in patients and to boost concentration and reduce impulsive behavior in children. Most of this research however has mainly been concerned with the visual modality. In this thesis the aim has been to focus on the auditory modality in this context by trying to reveal some effects on people from the exposure of nature sounds played indoors in three different environments: a grammar school class room, a kindergarten play room and a post-surgery wake up room at an intensive care unit. The results from the class room revealed a great difference among the children in how they perceived the sounds and how the sounds affected their self-reported ability to concentrate. The sounds of nature seemed to have no great impact on the kindergarten children; however the impact that was found was slightly positive. No impact on the investigated parameters of blood pressure, heart rate and respiration rate was found in the subjects at the intensive care unit; though the number of subjects was very small and they were all under heavy influence of anesthesia and analgesic drugs during the sound exposure. Also, the sound environment in the wake up room was very hard to control and was sometimes noisy.

Since Internet has become a more important and more certain source of information the user require greater and more demands than ever before on the layout and function of different web pages. When search engines gives us the opportunity to millions of hits in just a fraction of a second it’s essential to optimize the structure and architecture, which forms the foundations of all the content. In a time when a company’s digital footprint plays an important role for the costumer and the transmitter it’s of utmost importance to have a steady, well-structured foundation to build new platforms of information on. But how do you manage to build a good foundation? Some of the most important key elements in Information architecture are Organizing, Navigation, Search and Labeling. The aim of this study was to create guidelines for a user-friendlier interface, by analyzing the principals and gathered data. The evaluation method for the gathering of data was interviews and usability testing. The interviews was performed on some of the employees of Ostnor AB and documented by audio recording. The usability testing was performed on four users, unfamiliar to the information and storage bank system of the case, and where documented by eye tracking. The guidelines, which were developed, showed that the company have to focus on one platform, consistency on the websites and a implementation of a search system. The result of the study shows that there should be one shared platform managing all the information and images on the sites, so the user could easily find the right information without having to navigate through multiple sites. The results also shows the importance of consistent design of reoccuring elements within the platforms to increase the user recognition on the site. It is also evident that a search system should be implemented to increase the user recognition on the site. It is also evident that the search system should be implemented to increase efficiency for the user.

Bakgrund En grupp på fyra studenter väljer att göra ett Beat 'em Up-spel som sitt kandidatarbete. Deras mål är att modernisera en genre som fått mindre utrymme i spelindustrin sedan dess storhetstid under det sena 80-talet till det tidiga 90-talet. För att göra spelet mer aktuellt för den moderna spelmarknaden sätts fokus på att skapa ett Beat 'em Up där två spelare behöver samarbeta för att ta sig vidare. Resultat En slice - ett tvärsnitt av det fullständiga spelet - produceras. Brist på tid och arbetskraft försvårar dock arbetet, något som förhindrar gruppen från att undersöka hur samarbetet mellan två spelare fungerar i detalj. Slutsats Trots en dedikerad och eektivt arbetande grupp fanns det inte arbetskraft till att realisera det noggrannt uttänkta konceptet. Trots att produkten endast var tänkt att vara ett tvärsnitt av spelkonceptet kunde det inte färdigställas. Även små spel tar lång tid att producera om det görs noggrannt. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Vårdnadshavare till barn med funktionsvariationer har en roll som liknar en projektledares. De ska hålla koll på möten med vårdpersonal från sjukhus och habilitering, se till att personal på skola är informerade om barnets behov, samt se till att mediciner, hjälpmedel och annat material barnet behöver finns tillgängligt. Det här projektet syftar till att ta reda på hur en tjänst som ska underlätta för vårdnadshavare till barn med funktionsvariationer skulle kunna designas, med insikter från metoden Formative Service Evaluation Technique (F-SET). Metoden baseras på en teori om avsikter för användning, och undersöker intresset av att använda en ny tjänst. Genom scenarier och en pappersprototyp introducerades vårdnadshavarna för tjänsten, och genom en enkät och intervju med vårdnadshavarna erhölls insikter utifrån vilka lösningsförslagen togs fram. Att använda avsikter för användning som utgångspunkt tidigt i en designprocess genererade givande insikter om vad som skulle göra tjänsten till en bra tjänst. I tjänsten samlas information kring barnet på ett ställe och på ett strukturerat sätt. Informationen kan lätt delas med andra, till exempel vikarier och sommarpersonal, vilket gör att vårdnadshavarna inte behöver fundera över om dessa personer känner till barnets behov. Designerns reflektioner över designprocessen är ett bidrag till andra som ska genomföra liknande projekt.

Den presenterade studien har som syfte att ta fram en användarcentrerad dashboard (översikt) för ett kommunikationsflöde som ska fungera hos större företag. I denna interdisciplinära studie utfördes multipla tester i 6 steg ([1] förstudie, koncept skapas [2] intervju med stakeholders, [3] koncept revideras, [4] tänka-högt test med feedbackintervju, [5] koncept revideras, [6] tänka-högt test med feedbackintervju samt SUS-utvärdering), för att utifrån vad användare uppfattar och presterar ta fram ett designkoncept. Detta koncept visualiseras och används i testerna som en digital prototyp för mobil. Genom intervjuer med intressenter samt tänka-högt test med sammanhängande reflekterande intervju reviderades stegvis ett designkoncept. Detta koncept är tänkt att kunna implementeras i ett företags kommunikationssystem med lämpliga anpassningar. Genom en tematisk analys plockas de teman som framkommit under testernas gång fram, vilka visualiseras med så kallade indexkort. Genom att följa principer för gränssnitt, framtagna scenarios och beakta den mentala modellen som finns hos användare skapades en dashboard som av användare upplevs användbar. Slutresultatet för konceptet utvärderades med System Usability Scale och poängsattes med 80, vilket skattas som ett högt värde.

Mental models have been a popular concept for more than 30 years and used to explain many phenomena of human life – from logical reasoning and problem-solving to narrative comprehension and the understanding of complex dynamic systems. As such, the mental model has been studied with a great variety of techniques, from the cognitive interview and verbal protocol analysis to observations and computer-based network algorithms. However, while the concept has a keen interest, there exists no consensus on what a mental model is. Nor what methods to use when studying them. Instead, most researchers have used their own vague, and often intuitive, descriptions of the construct, resulting in an abundance of incomplete and incompatible concepts that have been studied without many methodological considerations. This thesis aims to examine the mental model concept, and provide a working definition by describing associated functions, characteristics and nature. Moreover, a new methodological framework is developed and used as means to highlight mental model methodological issues. Lastly, given the lack of mental model methodological issues in research, the Pathfinder technique is validated as a starting point of this important field of study. Among the results, it is concluded that the Pathfinder technique is not valid. Consequently, researchers should be wary of Pathfinder technique’s limited use in complex domains, such as information security.

För att kunna upprätthålla en plattform för att dela åtkomst av konsumentdata krävs en större mängd registrerade medlemmar. I och med den teknologiska utvecklingen höjs ständigt kraven på hur en god användarupplevelse uppfattas. På uppdrag av företaget Cint har en studie utformats i syfte att förbättra processen som sker när användare registrerar sig som medlemmar online. För att undersöka brister i den nuvarande registreringsprocessen genomfördes användbarhetstester kombinerat med intervjuer med potentiella användare bosatta i Sverige och USA. Användbarhetstesten resulterade i att fem av sex användare lyckades att fullfölja registreringen samtidigt som ett stort antal användbarhetsproblem identifierades. Utifrån den feedback som togs emot av användarna tillsammans med en genreanalys och kravspecifikation visualiserades en Hi-Fi prototyp omfattande ett förslag på en förbättrad registreringsprocess. Prototypen testades och utvärderades på ett liknande sätt med nya potentiella användare. Samtliga användare lyckades att fullfölja registreringen. Användarna beskrev processen med betydligt mer positiva än negativa ord. I samband med användbarhetstesten identifierades en mindre mängd förbättringsförslag som slutligen applicerades på prototypen.

Syftet med denna kandidatuppsats är att skapa en bättre förståelse för hur teamarbetet fungerar för personalen på förlossningsavdelningar. Beställaren för detta projekt är det Internationella Medicinska Programmet (IMP), Region Östergötland. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där svaren sedan analyserades med en tematisk analys. De teman som identifierades var team, information, hälsa, träning, mål och system. Dessa teman diskuterades och kopplades till olika teamteorier. Resultatet pekar på att teamarbetet är viktigt för förlossningsvården och att det påverkas av ett flertal faktorer, exempelvis kommunikation, gemensamma mål etc. De teman som identifierades påverkar teamarbetet på olika sätt, när de fungerar bra fungerar även teamarbetet bra, det försämras dock när de fungerar dåligt. Det är av denna anledning viktigt att få en bättre förståelse för teamarbete, speciellt inom vården, där teamarbetet kan påverka liv och död.