<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka om elektronisk fotboja är ett bra alternativ till fängelse. Förändras vardagen mycket för de som bär den. Är fotbojan avskräckande eller inte? Om det är så att den kan användas vid kontroll av att besöksförbud efterlevs, och hur i så fall. Håller lagstiftningen i Sverige som den är idag eller måste den ev. förändras? Vi har hållit två intervjuer, läst en del litteratur och använt oss av Internet för att komma fram till vårt resultat En mycket kort sammanfattning av resultatet är att om man blivit dömd till högst tre mån fängelse och har ett jobb, telefon, bostad och anhöriga har gett sitt godkännande kan man få bära fotboja. Man ansöker själv att få bära den. Under hela tiden man bär fotbojan blir du kontrollerad. Ett schema skall följas noggrant, man får inte dricka någon alkohol. Den teknik vi studerat heter EMS 2000 och kommer från Israel. Den går ut på att man bär en sändare runt foten och har en mottagare i hemmet. Sverige har idag börjat försöka föra in tekniken för att kunna kontrollera att besöksförbud efterföljs. Tekniken finns och används i USA. Idén har utvärderats av flera olika instanser som har kommit fram till liknande resultat. Lagstiftningen är inte tillräcklig i dagsläget. Men viljan finns och samhället skriker efter bättre kontrollsätt av besöksförbuden. Alla instanser är överens om att utredningen bör fortsätta.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa synen på utbildningen ur ett studentperspektiv (mitt). Jag har granskat utbildningen för att komma fram till förslag till förbättringar. Genom detta vill jag ge mitt bidrag till frågan om hur polisutbildningen i Umeå. Jag har sammanställt personliga åsikter och försökt fånga upp tankar bland studenterna som upprepade gånger tas upp som problem, irritationsmoment och så vidare. Några resultat och slutsatser i ordens bemärkelser har jag inte kommit fram till eftersom uppsatsen är uppbyggd på personliga åsikter och allmänna tankar. Min personliga uppfattning är dock att: o Utbildningen bör göras mer praktisk och antalet övningar bör ökas markant. o Antalet polisstudenter per termin bör sänkas till 72. o Utbildningen i Umeå bör förläggas på ett ställe och detta bör vara på Umestan. o Bättre kommunikationen och mindre prestige mellan polisutbildningarna. o Föreläsningarna bör ha sin koncentration på det som lämpar sig bäst för poliser, inte på det akademiska. De bör utgå från det som uniformerade poliser behöver mest. o Skolan bör koncentrera utbildningen till ordningspolisverksamhet och först när det är tillfredsställt och fullbordat kan man gå över till utrednings¬verksamhet. ”Lära sig gå innan man lär sig springa”, helt enkelt. o Skolan bör tillsätta en klassföreståndare per klass som regelbundet kan hålla ordentliga utvärderingssamtal med studenterna. o Kontrollen av studenternas lämplighet bör ständigt diskuteras/kontrolleras.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att försöka förstå hur ett hedersmord kan begås. Vi har försökt att se vilka möjligheter och metoder det finns för svenska polisen att upptäcka den utsatta flickan/kvinnan i tid innan det går så långt att ett hedersmord begås. För att förstå begreppet hedersmord så måste man gå långt tillbaka i tiden. I patriarkaliska samhällen så ses kvinnan och hennes sexualitet som en handelsvara. Kvinnans föräktenskapliga eller den gifta kvinnans utomäktenskapliga sexuella förbindelser ses som ett allvarligt hot mot männen och familjens heder. Det allra flesta hedersmord begås i muslimska länder. Dessa mord har dock inget stöd i koranen eller islam. En förklaring, till att unga flickor mördas, är mötet mellan den invandrande familjens patriarkaliska syn på samhället kontra den svenska moderna synen där. När familjer kommer till ett nytt land kan man urskilja tre olika sätt att anpassa familjestrukturerna på. Ett sätt är att behålla den traditionella och patriarkala familjestrukturen. Ett annat är att integrera sig i det nya samhället och ett tredje är att skapa en ny familjestruktur, liknande den som finns i det nya landet. I hederskulturer finns begreppet heder i hela samhället. Det är männens plikt att återupprätta hedern, gör man inte detta så förlorar man omvärldens respekt. Tar en man däremot saken i egna händer och mördar sin egen dotter så hyllas han som en hjälte. Det finns länder som medger strafflindring om gärningsmännen hänvisar till hedern.</p>

<p>Många kvinnor i Sverige känner sig otrygga och rädda för att röra sig utomhus under dygnets mörka timmar. De är rädda för att bli överfallna och skadade. Men den farligaste platsen för en kvinna är i hennes eget hem. Enligt en Amnestyrapport från 2004 anmäldes, år 2003, 22 400 fall av kvinnomisshandel. Drygt 11 000 av dessa skedde i nära relationer. För att en misshandlad kvinna skall kunna förbättra sin livssituation krävs det att hon får stöd och hjälp i ett tidigt skede. Polisen och Hälso- och sjukvården, som oftast först kommer i kontakt med kvinnan, har en avgörande roll. Deras bemötande kan ha stor betydelse för hur ärendet kan komma att utvecklas.</p>

<p>I denna studie behandlade vi rollen som mödrar till sexuellt utnyttjade barn har. Vi utgick från familjer där barnet blivit sexuellt utnyttjat av sin biologiska far eller styvfar. Det huvudsakliga syftet med den här studien är att få en inblick i orsaken till varför en del mödrar till sexuellt utnyttjade barn väljer att inte tro på sitt barn när sexuella övergrepp uppdagas, men också att ta reda på vilken roll modern vanligtvis har i dessa familjer. Vi har även ägnat tid åt att studera hur man på bästa sätt, med eller utan behandling, kan stärka och hjälpa modern att gå vidare. Vi valde att inhämta kunskapen genom att jämföra litteratur som vi fann kring ämnet, med information som vi skaffat genom att göra intervjuer med fyra personer. Vi valde att göra intervjuer med människor med olika erfarenheter. De personer som vi intervjuat får representera olika kategorier av yrkesfolk i samhället som i sitt yrke kommer i kontakt med de drabbade mödrarna. Detta med fokus på poliser. Varje situation är unik, men man kan dock se en genomgående dominans som innehas av fäderna i familjen. Detta påverkar modern genom en normaliseringsprocess som gör att hon, när övergreppen slutligen uppdagas, har svårt att frigöra sig från sin man. Hon har då fått låg självkänsla och dåligt självförtroende. Det är ett stort beslut hon tar eftersom hon har mycket att förlora på att tro på barnet då hon ofta står i ekonomiskt och känslomässigt beroende av mannen.</p>

<p>Det finns de som säger att vissa kvinnor är så provocerande att de får skylla sig själva när de blir misshandlade. Kvinnan får skulden för det hon inte gjort. Kvinnor rannsakas i minsta detalj för att verkligen utesluta att de själva inte förtjänat en smäll eller att bli våldtagna. Hur många skulle reagera och handla om en kvinnomisshandel bevittnas, om det är grannen som misshandlas? Vi har valt att fördjupa oss i ämnet då ämnet, på alla nivåer, påverkar oss människor men som samtidigt är så svårt att ta i. Det är ett område som kräver oerhört mycket av oss som poliser.. Det är ett ämne omgärdat av fördomar och mycket ”bättre vetande”. Vi har kommit på oss själva med enkla rationella förklaringar och ifrågasättningar som är helt obefogade och direkt felaktiga. Vi vill visa att det inte går att se på våld mot kvinnor på bara ett plan. Vi vill att de som läst det vi skrivit inte kommer att anklaga den slagna kvinnan för sin misshandel. Läsaren hoppas förstå att det inte går att lasta kvinnan för att hon stannar i ett sådant förhållande. En annan aspekt är också att ge läsaren en bakgrund och en grund till ett förhållningssätt som han/hon kan arbeta utifrån i kontakt med dessa brott. Förhoppningsvis kan vi kanske också väcka tankar angående perspektivet kvinnor/män och detta ämne. Frågan vi ställer är om vi i rättsväsendet kan hantera dessa frågor, har vi som poliser (aspiranter) kunskapen, förmågan och inte minst modet att hantera denna brottslighet på ett acceptabelt sätt?</p>

<p>Rapportens huvudsyfte är att visa hur våldsutsatta kvinnor uppfattar polisens bemötande och även hur de önskat att de blivit bemötta. Vi har valt detta ämne för att få en liten bild av hur våldsutsatta kvinnor ser på bemötandet av polisen och också därigenom få svar på hur polisen borde bemöta dem. Vi kom i kontakt med tre anonyma kvinnor (bl.a. genom Faluns kvinnojour) som antingen svarade på våra frågor via mail eller telefon. Svaren vi fått av dessa kvinnor ger en väldigt dyster bild då ingen av dem är nöjd med polisens bemötande. Tre intervjuer visar inte på någon helhetsbedömning utan att det krävs vissa förbättringar. Vi tror bl.a. att man komma åt problemet genom utbildning och diskussionsgrupper i ämnet för poliser . Kanske har poliserna inte haft kunskap om våldets normaliseringsprocess och då kan kvinnans beteende uppfattas som orimligt i förhållande till hennes berättelse och situation.</p>

<p>Mäns våld mot kvinnor. Är det individens eller samhällets ansvar? Det var det jag ville ta reda på med denna uppsats och se vad som gjorde att våldet utövades mot den som man egentligen ska älska och inte vilja något ont. Samhällsstrukturen idag kan sätta klara begränsningar för individers frihet och önskan och detta kan ge upphov till vanmakten som beskrivs i teoridelen. Vanmakt som begrepp är ganska så nytt inom psykologin och detta är vanligt att beskriva om den enskilde gärningsmannen. Vårt samhälle idag bygger på att ha kontroll över sina känslor och aggression och angrepp kan vara ett sätt att bemästra detta. Är det individen och dess bakgrund och upplevelser som utgör grundstenen för att bli en misshandlare. Ligger attityder och värderingar bakom våra handlingar som vi bär med oss? Alla har vi en uppfattning om vad man menar med ordet våld och alla har vi olika referensramar men ska någon behöva leva med det?</p>

<p>Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, både inom och utom polisväsendet. Vi har tittat närmare på vad som definierar en stereotyp och beskriver två av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i både privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad är aktuell i media och samhällsdebatten. Detta framgår bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare använda vitsordssystemet. Kring etnostereotyper har en grupp kanadensiska poliser i en undersökning sagt att afroamerikanska ungdomar alltid hade något olagligt för sig om de stod i grupp. Detta kan förklaras med att polisen har en stereotyp bild av svarta ungdomar som mer brottsbenägna. Vi ger också en bild av huruvida en stereotyp uppfattning är negativ eller kan ha positiva effekter. Därefter diskuteras polisens påverkan av stereotypa uppfattningar. I polisyrket, i vilket man dagligen möter en mängd olika människor och har lagstadgat krav på likabehandling, torde det vara extra viktigt att hålla sig till fakta och undvika att påverkas av sina stereotypa uppfattningar. Frågan är alltså inte om stereotyppåverkan inom polisen existerar, utan hur och om den är användbar eller om den minskar effektiviteten och kanske t.o.m. motverkar polisarbetets syfte. Vi har även belyst problematiken kring diskriminering och ingripanden utifrån stereotypa uppfattningar ställt mot kravet på effektivitet och problemorienterat polisarbete. I diskussionen analyseras problem som framkommit och förslag ges på lösningar som vi tror kan vara ett steg mot ett mer fördomsfritt polisväsende.</p>

<p>Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet. Vi tror att intervjupersonernas åsikter om polisens arbetsuppgifter och den enskilde polismannens egenskaper speglas av de olika erfarenheter man har haft vid möten med polisen.</p>