<p>Denna uppsats behandlar direkt lobbying mot det internationella standardsättarorganetInternational Accounting Standards Board, IASB. Studien motiveras med att utformandet avIFRS, till följd av en ökad globalisering, fått en allt viktigare roll inom internationellredovisning. Vår empiriska undersökning går ut på att kartlägga avsändare av inskickadecomment letters under perioden 2005 till 2009 till standardsättarorganisationen IASB.Comment letters är kommentarer eller feedback som IASB efterfrågar från allmänhen innanen ny IFRS definitivt bestäms.Vårt resultat visar på att en majoritet av direkt lobbying via comment letters utförs avorganisationer och att Europa utmärker sig som särskilt aktiv när man ser till frekvensen avantalet inskickade kommentarer. Vidare finner vi att endast sex länder världen övertillsammans står för över hälften av kommentarerna. Vi analyserar fram ett flertal tänkbaraförklaringar som kan ligga bakom vårt framtagna resultat, där faktorer som länders storlek,ekonomisk utveckling, kultur och framförallt lagstiftning diskuteras. Våra förklaringar tillresultatet kan inte ses som en uttömmande analys till varför det förehåller sig på det här viset.Resultatet skall snarare ses som en sanningsenlig och aktuell bild av verkligheten som kanverka som språngbräda för framtida forskning, något som tidigare saknas inom området.</p>

Denna uppsats behandlar direkt lobbying mot det internationella standardsättarorganetInternational Accounting Standards Board, IASB. Studien motiveras med att utformandet avIFRS, till följd av en ökad globalisering, fått en allt viktigare roll inom internationellredovisning. Vår empiriska undersökning går ut på att kartlägga avsändare av inskickadecomment letters under perioden 2005 till 2009 till standardsättarorganisationen IASB.Comment letters är kommentarer eller feedback som IASB efterfrågar från allmänhen innanen ny IFRS definitivt bestäms.Vårt resultat visar på att en majoritet av direkt lobbying via comment letters utförs avorganisationer och att Europa utmärker sig som särskilt aktiv när man ser till frekvensen avantalet inskickade kommentarer. Vidare finner vi att endast sex länder världen övertillsammans står för över hälften av kommentarerna. Vi analyserar fram ett flertal tänkbaraförklaringar som kan ligga bakom vårt framtagna resultat, där faktorer som länders storlek,ekonomisk utveckling, kultur och framförallt lagstiftning diskuteras. Våra förklaringar tillresultatet kan inte ses som en uttömmande analys till varför det förehåller sig på det här viset.Resultatet skall snarare ses som en sanningsenlig och aktuell bild av verkligheten som kanverka som språngbräda för framtida forskning, något som tidigare saknas inom området.