<p>Every tenth year a financial crisis tend to interfere with an economy. Price bubbles with an accompanying market plunge are therefore not a new phenomenon. Such market disruptions have been causing problems for centuries, as history has a tendency to repeat itself. The intention with this study is to learn more about the bubble phenomenon and increase the knowledge in this area in order to, if possible, prevent such a thing from happening again. The purpose of the essay is to identify factors that significantly affected the development of the so called IT-bubble in Sweden and Finland during the years of 1995-2000. The previous purpose can be divided into two sub-purposes, namely; to point out which financial theory/theories that succeeds the best to explain the development of the IT-bubble, and additionally; to detect factors that can help us foreseeing similar scenarios in the future.</p><p>The study concentrates on Sweden and Finland. Furthermore, only stock market bubbles are studied. As a consequence, other types of financial crises, for example bank crises, are excluded from this study. The method used to answer the first sub-purpose is an analysis of financial theories which enables us to find factors that according to theory could have caused the rise of the price bubble. In order to answer the second sub-purpose we take use of a statistical method. We have designed a statistical model based on the results of previous mentioned analysis. In this model we try the relevance of the detected factors from the theoretical analysis in order to investigate if theory manages to explain the birth of a stock market bubble.</p><p>The result of our study has generated four different factors; macro economic; institutional; psychological and asymmetric information. These four categories showed importance for the development of the IT-bubble in Sweden and Finland. Out of the four factors, the psychological factor is said to be the most important, but in the mean time the hardest one to predict. The statistical model indicates that the number of bankruptcies, the total amount of household’s borrowing and results from attitude surveys in the case of Sweden, and the number of bankruptcies, new registrations of cars and finally consumers attitude towards making a big purchase at present, in the case of Finland are variables to be aware of when looking out for a stock market bubble. The statistical model, as pointed out in the study, is not perfect. Additional studies are necessary to confirm the results presented in this report.</p> / <p>Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefär tio års intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning på marknaden är således inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benägenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien är således att öka förståelsen för bubbelfenomenet och att, om det är möjligt, förhindra att det händer igen. Syftet med studien är att påvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den så kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under åren 1995-2000. Det övergripande syftet kan vidare indelas i två delsyften, vars mål dels är att påvisa vilken eller vilka finansiella teorier som bäst förklarar IT-bubblans utveckling, dels hitta faktorer som kan hjälpa oss att förutse likartade scenarier i framtiden.</p><p>Studien fokuserar på länderna Sverige och Finland, och avgränsar sig därmed från övriga länder. Vidare studeras enbart börsbubblor och fall, varför övriga typer av finansiella kriser, så som exempelvis bankkriser utesluts. Metoden för att besvara det första delsyftet är att göra en analys av finansiella teorier för att lyfta fram faktorer som enligt dem kan ha haft avgörande betydelse för bubblans uppbyggnad. Metoden för det andra delsyftet är att bygga en statistisk modell med hjälp av de faktorer som resulterat av ovan nämnda analys, för att pröva deras relevans.</p><p>Resultatet av vår studie har genererat en grupp bestående av fyra olika faktorer; makroekonomiska, institutionella, psykologiska faktorer och asymmetrisk information som bäst förklarar IT-bubblans uppkomst. Av dessa är den psykologiska faktorn den viktigaste, och samtidigt också den svåraste att förutsäga. Det är framförallt teorierna inom ”behavioural finance” som fokuserar på psykologiska effekter, varför de bäst förklarar händelseförloppet under IT-bubblan. Den statistiska modellen indikerar att antalet konkurser, hushållens totala utlåning och resultatet av samhällsekonomiska attitydundersökningar i fallet Sverige, samt antalet konkurser, nyregistrering av bilar, och slutligen konsumenternas attityd till stora köp och till att ta lån för tillfället, i fallet Finland, är variabler som vi kan vara uppmärksamma på för att försöka förutse börsbubblor. Den statistiska modellen är, som poängteras i arbetet, inte fulländad utan ytterligare studier fordras för att belägga detta ytterligare.</p>

<p>Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefär tio års intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning på marknaden är således inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benägenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien är således att öka förståelsen för bubbelfenomenet och att, om det är möjligt, förhindra att det händer igen. Syftet med studien är att påvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den så kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under åren 1995-2000. Det övergripande syftet kan vidare indelas i två delsyften, vars mål dels är att påvisa vilken eller vilka finansiella teorier som bäst förklarar IT-bubblans utveckling, dels hitta faktorer som kan hjälpa oss att förutse likartade scenarier i framtiden.</p><p>Studien fokuserar på länderna Sverige och Finland, och avgränsar sig därmed från övriga länder. Vidare studeras enbart börsbubblor och fall, varför övriga typer av finansiella kriser, så som exempelvis bankkriser utesluts. Metoden för att besvara det första delsyftet är att göra en analys av finansiella teorier för att lyfta fram faktorer som enligt dem kan ha haft avgörande betydelse för bubblans uppbyggnad. Metoden för det andra delsyftet är att bygga en statistisk modell med hjälp av de faktorer som resulterat av ovan nämnda analys, för att pröva deras relevans.</p><p>Resultatet av vår studie har genererat en grupp bestående av fyra olika faktorer; makroekonomiska, institutionella, psykologiska faktorer och asymmetrisk information som bäst förklarar IT-bubblans uppkomst. Av dessa är den psykologiska faktorn den viktigaste, och samtidigt också den svåraste att förutsäga. Det är framförallt teorierna inom ”behavioural finance” som fokuserar på psykologiska effekter, varför de bäst förklarar händelseförloppet under IT-bubblan. Den statistiska modellen indikerar att antalet konkurser, hushållens totala utlåning och resultatet av samhällsekonomiska attitydundersökningar i fallet Sverige, samt antalet konkurser, nyregistrering av bilar, och slutligen konsumenternas attityd till stora köp och till att ta lån för tillfället, i fallet Finland, är variabler som vi kan vara uppmärksamma på för att försöka förutse börsbubblor. Den statistiska modellen är, som poängteras i arbetet, inte fulländad utan ytterligare studier fordras för att belägga detta ytterligare.</p> / <p>Every tenth year a financial crisis tend to interfere with an economy. Price bubbles with an accompanying market plunge are therefore not a new phenomenon. Such market disruptions have been causing problems for centuries, as history has a tendency to repeat itself. The intention with this study is to learn more about the bubble phenomenon and increase the knowledge in this area in order to, if possible, prevent such a thing from happening again. The purpose of the essay is to identify factors that significantly affected the development of the so called IT-bubble in Sweden and Finland during the years of 1995-2000. The previous purpose can be divided into two sub-purposes, namely; to point out which financial theory/theories that succeeds the best to explain the development of the IT-bubble, and additionally; to detect factors that can help us foreseeing similar scenarios in the future.</p><p>The study concentrates on Sweden and Finland. Furthermore, only stock market bubbles are studied. As a consequence, other types of financial crises, for example bank crises, are excluded from this study. The method used to answer the first sub-purpose is an analysis of financial theories which enables us to find factors that according to theory could have caused the rise of the price bubble. In order to answer the second sub-purpose we take use of a statistical method. We have designed a statistical model based on the results of previous mentioned analysis. In this model we try the relevance of the detected factors from the theoretical analysis in order to investigate if theory manages to explain the birth of a stock market bubble.</p><p>The result of our study has generated four different factors; macro economic; institutional; psychological and asymmetric information. These four categories showed importance for the development of the IT-bubble in Sweden and Finland. Out of the four factors, the psychological factor is said to be the most important, but in the mean time the hardest one to predict. The statistical model indicates that the number of bankruptcies, the total amount of household’s borrowing and results from attitude surveys in the case of Sweden, and the number of bankruptcies, new registrations of cars and finally consumers attitude towards making a big purchase at present, in the case of Finland are variables to be aware of when looking out for a stock market bubble. The statistical model, as pointed out in the study, is not perfect. Additional studies are necessary to confirm the results presented in this report.</p>

Every tenth year a financial crisis tend to interfere with an economy. Price bubbles with an accompanying market plunge are therefore not a new phenomenon. Such market disruptions have been causing problems for centuries, as history has a tendency to repeat itself. The intention with this study is to learn more about the bubble phenomenon and increase the knowledge in this area in order to, if possible, prevent such a thing from happening again. The purpose of the essay is to identify factors that significantly affected the development of the so called IT-bubble in Sweden and Finland during the years of 1995-2000. The previous purpose can be divided into two sub-purposes, namely; to point out which financial theory/theories that succeeds the best to explain the development of the IT-bubble, and additionally; to detect factors that can help us foreseeing similar scenarios in the future. The study concentrates on Sweden and Finland. Furthermore, only stock market bubbles are studied. As a consequence, other types of financial crises, for example bank crises, are excluded from this study. The method used to answer the first sub-purpose is an analysis of financial theories which enables us to find factors that according to theory could have caused the rise of the price bubble. In order to answer the second sub-purpose we take use of a statistical method. We have designed a statistical model based on the results of previous mentioned analysis. In this model we try the relevance of the detected factors from the theoretical analysis in order to investigate if theory manages to explain the birth of a stock market bubble. The result of our study has generated four different factors; macro economic; institutional; psychological and asymmetric information. These four categories showed importance for the development of the IT-bubble in Sweden and Finland. Out of the four factors, the psychological factor is said to be the most important, but in the mean time the hardest one to predict. The statistical model indicates that the number of bankruptcies, the total amount of household’s borrowing and results from attitude surveys in the case of Sweden, and the number of bankruptcies, new registrations of cars and finally consumers attitude towards making a big purchase at present, in the case of Finland are variables to be aware of when looking out for a stock market bubble. The statistical model, as pointed out in the study, is not perfect. Additional studies are necessary to confirm the results presented in this report. / Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefär tio års intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning på marknaden är således inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benägenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien är således att öka förståelsen för bubbelfenomenet och att, om det är möjligt, förhindra att det händer igen. Syftet med studien är att påvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den så kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under åren 1995-2000. Det övergripande syftet kan vidare indelas i två delsyften, vars mål dels är att påvisa vilken eller vilka finansiella teorier som bäst förklarar IT-bubblans utveckling, dels hitta faktorer som kan hjälpa oss att förutse likartade scenarier i framtiden. Studien fokuserar på länderna Sverige och Finland, och avgränsar sig därmed från övriga länder. Vidare studeras enbart börsbubblor och fall, varför övriga typer av finansiella kriser, så som exempelvis bankkriser utesluts. Metoden för att besvara det första delsyftet är att göra en analys av finansiella teorier för att lyfta fram faktorer som enligt dem kan ha haft avgörande betydelse för bubblans uppbyggnad. Metoden för det andra delsyftet är att bygga en statistisk modell med hjälp av de faktorer som resulterat av ovan nämnda analys, för att pröva deras relevans. Resultatet av vår studie har genererat en grupp bestående av fyra olika faktorer; makroekonomiska, institutionella, psykologiska faktorer och asymmetrisk information som bäst förklarar IT-bubblans uppkomst. Av dessa är den psykologiska faktorn den viktigaste, och samtidigt också den svåraste att förutsäga. Det är framförallt teorierna inom ”behavioural finance” som fokuserar på psykologiska effekter, varför de bäst förklarar händelseförloppet under IT-bubblan. Den statistiska modellen indikerar att antalet konkurser, hushållens totala utlåning och resultatet av samhällsekonomiska attitydundersökningar i fallet Sverige, samt antalet konkurser, nyregistrering av bilar, och slutligen konsumenternas attityd till stora köp och till att ta lån för tillfället, i fallet Finland, är variabler som vi kan vara uppmärksamma på för att försöka förutse börsbubblor. Den statistiska modellen är, som poängteras i arbetet, inte fulländad utan ytterligare studier fordras för att belägga detta ytterligare.

Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefär tio års intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning på marknaden är således inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benägenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien är således att öka förståelsen för bubbelfenomenet och att, om det är möjligt, förhindra att det händer igen. Syftet med studien är att påvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den så kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under åren 1995-2000. Det övergripande syftet kan vidare indelas i två delsyften, vars mål dels är att påvisa vilken eller vilka finansiella teorier som bäst förklarar IT-bubblans utveckling, dels hitta faktorer som kan hjälpa oss att förutse likartade scenarier i framtiden. Studien fokuserar på länderna Sverige och Finland, och avgränsar sig därmed från övriga länder. Vidare studeras enbart börsbubblor och fall, varför övriga typer av finansiella kriser, så som exempelvis bankkriser utesluts. Metoden för att besvara det första delsyftet är att göra en analys av finansiella teorier för att lyfta fram faktorer som enligt dem kan ha haft avgörande betydelse för bubblans uppbyggnad. Metoden för det andra delsyftet är att bygga en statistisk modell med hjälp av de faktorer som resulterat av ovan nämnda analys, för att pröva deras relevans. Resultatet av vår studie har genererat en grupp bestående av fyra olika faktorer; makroekonomiska, institutionella, psykologiska faktorer och asymmetrisk information som bäst förklarar IT-bubblans uppkomst. Av dessa är den psykologiska faktorn den viktigaste, och samtidigt också den svåraste att förutsäga. Det är framförallt teorierna inom ”behavioural finance” som fokuserar på psykologiska effekter, varför de bäst förklarar händelseförloppet under IT-bubblan. Den statistiska modellen indikerar att antalet konkurser, hushållens totala utlåning och resultatet av samhällsekonomiska attitydundersökningar i fallet Sverige, samt antalet konkurser, nyregistrering av bilar, och slutligen konsumenternas attityd till stora köp och till att ta lån för tillfället, i fallet Finland, är variabler som vi kan vara uppmärksamma på för att försöka förutse börsbubblor. Den statistiska modellen är, som poängteras i arbetet, inte fulländad utan ytterligare studier fordras för att belägga detta ytterligare. / Every tenth year a financial crisis tend to interfere with an economy. Price bubbles with an accompanying market plunge are therefore not a new phenomenon. Such market disruptions have been causing problems for centuries, as history has a tendency to repeat itself. The intention with this study is to learn more about the bubble phenomenon and increase the knowledge in this area in order to, if possible, prevent such a thing from happening again. The purpose of the essay is to identify factors that significantly affected the development of the so called IT-bubble in Sweden and Finland during the years of 1995-2000. The previous purpose can be divided into two sub-purposes, namely; to point out which financial theory/theories that succeeds the best to explain the development of the IT-bubble, and additionally; to detect factors that can help us foreseeing similar scenarios in the future. The study concentrates on Sweden and Finland. Furthermore, only stock market bubbles are studied. As a consequence, other types of financial crises, for example bank crises, are excluded from this study. The method used to answer the first sub-purpose is an analysis of financial theories which enables us to find factors that according to theory could have caused the rise of the price bubble. In order to answer the second sub-purpose we take use of a statistical method. We have designed a statistical model based on the results of previous mentioned analysis. In this model we try the relevance of the detected factors from the theoretical analysis in order to investigate if theory manages to explain the birth of a stock market bubble. The result of our study has generated four different factors; macro economic; institutional; psychological and asymmetric information. These four categories showed importance for the development of the IT-bubble in Sweden and Finland. Out of the four factors, the psychological factor is said to be the most important, but in the mean time the hardest one to predict. The statistical model indicates that the number of bankruptcies, the total amount of household’s borrowing and results from attitude surveys in the case of Sweden, and the number of bankruptcies, new registrations of cars and finally consumers attitude towards making a big purchase at present, in the case of Finland are variables to be aware of when looking out for a stock market bubble. The statistical model, as pointed out in the study, is not perfect. Additional studies are necessary to confirm the results presented in this report.