Syftet med studien var att undersöka det histopatologiska utseendet hos humana periimplantit-lesioner i relation till lesionens kliniska utseende. Periimplantit-vävnad lokaliserad runt 15 implantat avlägsnades kirurgiskt från 13 individer. De 15 kirurgiskt avlägsnade vävnadsproverna skiljde sig betydligt i utseende kliniskt och delades in i två grupper beroende på om de var inkapslade och välavgränsade mot omgivande vävnad eller mer diffust avgränsade. Vävnaderna preparerades histokemiskt (MAYERS HTX) och immunohistokemiskt (MACH 4 Universal HRP-Polymer Detection System). De celler som undersöktes med immunohistokemiska metoder var T-celler (CD3+), B-celler (CD20+), plasmaceller (CD138+), M1-makrofager (CD68+) och M2-makrofager (CD163+). Förekomsten av neutrofila granulocyter identifierades morfologiskt med rutininfärgning. Därefter scannades och analyserades proverna kvalitativt och kvantitativt. Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde påvisas mellan tätheten av infiltrerade lymfocyter (P=0,613) och neutrofila granulocyter (P=0,336) samt arean av inflammationsinfiltratet (P=0,613) mellan de två studerade grupperna. Vidare kunde inget samband observeras mellan den histologiska sammansättningen av de studerade cellerna och det kliniska utseendet vilket dock kan förklaras av otydliga kliniska kriterier. Däremot kan det konstateras att en skillnad föreligger mellan proverna utifrån den histologiska bilden. Däribland varierar antalet plasmaceller avsevärt mellan proverna samt förekomst av fibrös bindvävszon mot benet. Ytterligare studier behövs för att förklara skillnaden i det kliniska och histologiska utseendet. / The purpose of this study was to examine the histopathological composition of human peri-implantitis lesions in relation to the clinical appearance of the lesion. Peri-implantitis tissue located around implants was surgically removed from 13 individuals. The surgically removed tissue samples differed significantly in appearance clinically and were divided into two groups, depending on whether they were encapsulated and well-bound to surrounding tissue or more diffusely delimited. The tissues were histochemically prepared (MAYERS HTX) and immunohistochemical (MACH 4 Universal HRP-Polymer Detection System). The cells examined by immunohistochemical methods were T cells (CD3 +), B cells (CD20 +), plasma cells (CD138 +), M1 macrophages (CD68 +) and M2 macrophages (CD163 +). The presence of neutrophilic granulocytes was examined morphologically by routine staining. The samples were then scanned and analyzed qualitatively and quantitatively. No statistically significant difference could be detected between the density of infiltrated lymphocytes (P = 0.613) and neutrophil granulocytes (P = 0.336) and the area of ​​the inflammatory infiltrate (P = 0.613) between the two studied groups. Furthermore, no relationship could be observed between the histological composition of the cells studied and the clinical appearance, which however, can be explained by unclear clinical criteria. The results indicated that there was a difference between the samples based on the histological composition, including the number of plasma cells which varied considerably between the samples and the presence of fibrous connective tissue zone close to the bone. Further studies are required to explain the difference in the clinical and histological appearance.