Flertalet studier visar på att psykiska besvär hos befolkningen ökar, även hos studenter. Digitaliseringen förändrar och kommer fortsätta förändra hur individen arbetar men också hur den lever och i det rådande kommunikationssamhället är det viktigt att vara uppmärksam på de nya problemen som kan uppstå. Studien har undersökt de digitala verktygens roll kring de ökande psykiska besvären hos studenter samt hur studenterna anser att de påverkar dem. Undersökningen vill öka medvetenheten kring problematiken som framtiden har framför sig som de digitala verktygen bidrar med. Undersökningen berör endast studenter som studerar program på heltid vid Linnéuniversitetet i Växjö. Studiens resultat avser att vara till värde både för personer inom informatik- och IT-området samt de som arbetar eller studerar inom hälsoområdet. Studien har genomförts med en abduktiv ansats och har samlat in primärdata genom semistrukturerade intervjuer med ett målinriktat urval. Den insamlade intervjudata analyserades därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och kopplades sedan samman med två modeller för att beskriva stress. Empirin visade att studenter anser sig stressade men att påverkan från de digitala verktygen beror på vilken grad av krav, kontroll och stöd de upplever. Studenter med höga krav, låg kontroll och bristande stöd upplever en högre känsla av stress av de digitala verktygen än studenter med rimliga krav, upplevd kontroll och tillgång till stöd.

No description available.

Information and Communication Technology (ICT) has been considered a tool that can be used to achieve development goals in developing countries. In the same time, the majority of people living in developing countries, and especially those in rural areas lack access to ICT. Even if there have been many attempts to introduce ICT, they have in general not been long-lasting. A framework for studying factors that influence use of ICT is desirable. We see it necessary to bring a sustainability aspect into the picture of ICT. In this work the requirement of ‘sustainable ICT use’ stresses that ICT is long-lasting and that ICT meets the needs of the user. Thus, the aim of this work is to develop a tool for conceptualisation that can support the understanding of the conditions for sustainable, and therefore successful, ICT projects in developing countries. Our theoretical starting point is taken in the Information System (IS) theories. The theoretical base is then broadened to include theories on international development, theories on sustainable development, and theories on diffusion of innovations and transfer of technology. The theoretical foundation, together with four empirical studies, is used to answer the two research questions in this thesis. The first question is: Which are the critical factors influencing sustainable ICT use in developing countries? By using ‘critical factors’ we emphasise a focus on factors which are crucial (even if possibly not sufficient) for bringing about sustainable ICT use. This question is followed by a second question: How would a framework be structured to properly include these factors in order to support analyses of sustainable ICT use? The framework has evolved through the identification of factors from four empirical studies. Forty-one factors were identified and sorted into fifteen subcategories of five major capital assets. The main contribution of our study is that of a generic framework, which can be used as a guideline for planning, implementation, and evaluation of ICT projects in a rural developing country context achieving sustainable ICT. As argued in this thesis technology is not the key resource; it is the combination and system of different resources distributed along a time and space dimension that is the key. With our framework we have demonstrated that the ICT artefact is not the sustainability tool, it is the combination of different resources that makes it sustainable and competitive.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka och analysera hur kravinsamlingsprocessen för agila BI-projekt går till från ett utvecklarperspektiv. Studiens teoretiska referensram är uppbyggd avteori inom områdena BI, agila metoder och kravinsamling. För att besvara syftet genomfördesen kvalitativ fallstudie på Agio System och Kompetens AB som arbetar med att utveckla BI-lösningar efter den agila metodiken. Inom fallstudien genomfördes sex stycken intervjuer ochen workshop för att samla in data från fallstudieföretaget. Vilket sedan sammanställdes genomen tematisk analys och kategoriserades i tre övergripande kategorier, BI, Agilt inom BI ochKravinsamling. Denna analys tillsammans med den teoretiska referensramen låg till grund förstudiens analys och diskussion. Studiens slutsats redogör hur kravinsamlingsprocessen går tillfrån ett utvecklarperspektiv. Studien lyfter fram 26 stycken utmaningar som utvecklareupplever inom detta område, skillnader mellan hur arbetssättet och de upplevda utmaningarnaskiljer sig åt i front- respektive back-end lösningar. Slutsatsen presenterar även ett synsätt övervad utmaningarna beror på samt vilka samband som uppstår mellan dem. Slutligen presenterarvi, baserat på de identifierade utmaningarna som beskrivs i slutsatsen, ett anpassattillvägagångssätt för hur fallstudieföretaget kan hantera dem. / The purpose of this study is to investigate and analyze how the requirement gathering processfor agile BI-projects works from a developer’s perspective. The theoretical framework of thisstudy is built with theories concerning BI, agile methodologies and requirement gathering. Toanswer the purpose of this study a qualitative case-study was conducted at Agio System ochKompetens AB who works with developing BI-solutions using agile methodologies. Withinthe case-study six interviews were conducted and one workshop to gather data from the chosencase-study company. The data were compiled through a Thematical analysis and categorizedin three general categories that were BI, Agile methodologies within BI and Requirementgathering. This analysis along with the theoretical framework provided the basis for theanalysis and discussion of the study. The conclusion of the study discloses how the requirementgathering process goes from a developer’s perspective. The study highlights 26 challenges thatdevelopers experience within this area, differences between how the work approach and theperceived challenges differ in front- and back-end solutions. The conclusion of the study alsopresents a perspective on what the challenges depends on and the relationships in betweenthem. Finally, based on the identified challenges described in the conclusion, we present acustomized approach to how the case study company can handle them.

No description available.

” Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” (Regeringen 2018)                                                       Med den värderingen från FNs grundlagar menas det att man ska förenkla för minoriteter som inte har samma förutsättningar. Synskadade är en minoritet med samma behov och intressen att kunna utnyttja internet, som en fullt seende.  Utveckling för mer synskadeanpassade webbsidor har länge pågått. Det finns nu mera lagar i form av riktlinjer att följa för att synskadeanpassa webbplatser. Men är dessa regler för 2018 webbutveckling tillräckliga för synskadade? Med denna studie vill vi förstå hur synskadade upplever internet och vad det är som förenklar och försvårar deras användande av internet. Genom att få förståelse inom det området vill vi besvara 2 frågeställningar som är. Är de riktlinjer som är satta av regeringen för kommunala webbplatser tillräckliga för synskadade och hur anpassad är Kristianstads kommunala webbplats för synskadade. Den sistnämnda frågeställningen är en anpassning till företaget som gett oss uppdraget till denna studie. Studien har samlat in empiri på ett induktivt sätt, genom att vi har utfört fem intervjuer med personer som är synskada. Skribenterna sammanställde sedan intervjuerna för att hitta teori som berörde respondenternas åsikter och situation. Teori som skribenterna valde att skriva om i teorikapitlet är hjälpmedel, synskador, WCAG 2.0 riktlinjer och webb-tekniker. I analysen delade vi in empirin i ämnen för att sedan jämföra med teorin. Två av ämnena visade att synlighetsgrader har större påverkan än synskadan och att kontrastvärden på text kan vara avgörande för att kunna läsa en text. Sedan kunde vi finna att det lagmässigt satta riktlinjerna inte alltid levdes upp till och att en högre anpassningsnivå från det nuvarande riktlinjerna skulle förenkla för det gravt synskadade. Men vi fick även fram att det är en bredd i anpassningen för synskadade, där varje synlighetsgrad ger olika behov för anpassning. Behoven utgörs i vilka hjälpmedel som uppskattas och på vilket sätt det använder internet. / "All people are born free and equal in value and rights" (Regeringen, 2018)   The above quote from the UN constitution implies that governments have to simplify for all citizens, including minorities and people with disabilities. Visually impaired is a minority group with disabilities, and they have the same needs and interests of the internet as a person with full eyesight. The development for more visually impaired web pages has long been ongoing, and developers have law-abiding guidelines to follow as they visually adjust websites. The question however is if these rules and guidelines are enough to support visually impaired people? This study focuses on understanding how visually impaired people experience the internet and to understand what simplifies and obstructs their use of the internet. By gaining understanding in this area, the researchers want to answer the following two questions: Are the guidelines set by the government for municipal websites sufficient for visually impaired, and more specifically how adapted is Kristianstad´s municipal website for visually impaired people? The latter issue is an adaptation of the more general question to the company that gave us the assignment for this study.   This study has gathered empirically data in an inductive manner by conducting five interviews with people with visual impairment. The five interviews have then been compiled and matched against theories within the subject corresponding to the answers, viewpoints and surrounding circumstances. Theories in the field is the help equipment and visual impairments that respondents have in combination with the guidelines set for municipal websites. Techniques that concerns the subject are also included in the studies.   In the analysis chapter the empirical results is compared with theory. Two of the subject areas showed that the visibility level had greater impact than visual impairment, and respectively that contrast values in text can be crucial for reading a text. The study also found that set guidelines are not always followed and that a higher level of alignment with the set guidelines would simplify for the severely visually impaired. The study also found that visually impaired people have different problems and therefore are in need of different adaptations, tools and helping aids, which may be the underlying driver for which aids, tools and helping devices are most popular as well as visually impaired peoples search patterns on the internet.

No description available.

Gamification (spelifiering på svenska) innebär att implementera spelmekanismer och speltänk i olika aktiviteter som inte är spel. Det här för att öka engagemanget och motivera användarna till att fortsätta använda den aktiviteten. Begreppet gamification har funnits sedan år 2010 men företeelsen att använda speltänket i icke-spel har funnits i århundranden. Experter anser att det kommer vara ett högt antal företag som implementerar gamification under de närmaste åren och ett antal av dessa experter beskriver att de flesta gamifierade applikationer misslyckas att uppnå affärsmålen.Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera ett antal framgångsfaktorer som är viktiga för att uppnå en lyckad implementation av gamification. Det här kan bidra till att fler företag lyckas med implementationen av gamification i olika applikationer och/eller webbsidor. Litteraturstudien bearbetas till övervägande del av böcker och vetenskapliga artiklar. Studien metod bygger på en kvalitativ inriktad insamling av empiri där valet av intervjuform är den semistrukturerade intervjuformen. Då ett flertal av företagen som kontaktades inte har haft tid blev det sammanlagt fyra intervjuer, där tre av intervjuerna var med olika företag och en intervju med en doktorand. Studien behandlar olika perspektiv från leverantörs- som kund-/användarperspektivet och forskarens perspektiv. Det här resulterade i en diskussion om gamification, implementationen, effekterna av gamification samt vad framgångsrik implementation är. Vilket resulterade i fem stycken framgångsfaktorer som framställs i slutsatsen. De viktigaste framgångsfaktorerna som tas fram är att ha tydliga affärsmål, målgrupp/spelartyp, motivation och engagemang, spelmekanismer och att applikationen/webbsidan är rolig.

Denna kandidatuppsats i Informatik belyser olika framgångsfaktorer som kan bidra till att skapa lojala kunder, för små detaljistföretag, med e-handel som säljkanal. Uppsatsen har inspirerats av projektet ”Hållbar handelsutveckling i staden”, som är ett Region Värmland-projekt i vilket flera kommuner i Värmland, med respektive näringslivskontor, är delaktiga.    Uppsatsens syfte är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer som kan bidra till lojala kunder för små detaljistföretag vid användning av e-handel. Studien har ett explorativt angreppssätt, där primära empiriska data samlats in genom tre kvalitativa intervjuer samt en sonderande intervju. Under den inledande litteraturstudien identifierades kritiska framgångsfaktorer, vilka resulterade i en egen-designad analysmodell. Baserat på analysmodellen utformades en semistrukturerad intervjuguide, vilken användes för personliga intervjuer med två små detaljistföretagare och en i-ShopMall-expert.    De viktigaste slutsatserna från kandidatuppsatsens resultat och analys är att kundlojalitet vid e-handel och kundlojalitet vid fysisk handel kan skilja sig åt. Det är svårare för kunder att vara lojala via e-handel om det är stora konkurrenskraftiga detaljistföretag med stora utbud. För små detaljistföretag blir relationen med kunder starkare och mer personliga. Genom användning av de kritiska framgångsfaktorerna som kandidatuppsatsen belyser, hjälper det små detaljistföretag att skapa lojala kunder med e-handel som säljkanal. Även kombinationen att driva både e-handel och fysisk handel stärker handeln i sig på så vis att det ger ett företag ”två ben” att stå på. Det i sin tur bidrar till den personliga kontakten, som endast säljkanalen e-handel i samma utsträckning inte ger.