With the purpose to investigate policies within long-term preservation of digital media in the modern world of Open Access institutional repository, this two year's master thesis was conducted through a qualitative study with quantitative overtures. The main objectives of this thesis centre on the criteria for long-term digital preservation, preservation in relation to institutional repositories, the issues cropping up within the field of institutional repositories, and the essential components of a preservation policy. The theoretical framework is constructed around a model based upon scholarly communication, with its aspects of dissemination, acquisition, preservation, discovery and access, and with the facet of preservation at its centre. The methodology of this study is cued to content analysis and its in-depth investigative process, which was conducted on a sample of ten preservation policies within Open Access institutional repositories that were compared to a standardised expert set of policy categorisation. The results show that a perfect preservation policy does not appear to exist in the current world, based exclusively on the selected sample. This gives a strong indication of a need for further research within the field of Open Access institutional repositories preservation policies. / I syfte att undersöka policyer inom långsiktigt bevarande av digitala medier i den moderna världen av Open Access institutionella arkiv, genomfördes denna tvååriga masteruppsats genom en kvalitativ studie med kvantitativa uvertyrer. De huvudsakliga frågeställningarna i denna uppsats är centrerade kring kriterierna för långsiktigt digitalt bevarande, bevarandet i förhållande till institutionella arkiv, problem som dyker upp inom fältet för institutionella arkiv, och de essentiella komponenterna för en långtidsbevarande policy. Det teoretiska ramverket är uppbyggt runt en modell som utgår ifrån vetenskaplig kommunikation, med dess aspekter av spridning, förvärv, bevarande, upptäckt och tillgänglighet, med bevarande aspekten i centrum. Metoden för denna studie är centrerad till innehållsanalys och dess fördjupande undersökningsprocess, och som applicerades på tio utvalda Open Access institutionella arkivs bevarande-policyer, som sedan jämfördes med enuppsättning standardiserade kategorier, utvalda av experter, för en sådan policy. Resultaten visade att en perfekt långtidsbevarande policy inte existerar i dagens verklighet, om man utgår från studiens urval. Detta ger en stark indikation på att det finns ett behov av att göra ytterligare forskning inom området för institutionella arkivs bevarande policy inom Open Access-världen