Syftet med uppsatsen är att förklara Luleå stad/kommuns biblioteksverksamhet mellan åren 1930 – 1982. Hur påverkades biblioteksverksamheten i Luleå stad/kommun av nationella politiska beslut och styrdokument? På vilket sätt karaktäriserades integrationsprocessen när biblioteksverksamheten skulle organiseras enhetligt i Luleå stad/kommun? Fokus för denna granskning är huvudbibliotek, stadsbiblioteket i Luleå som också fungerade som centralbibliotek för länet, vilket senare kallades för länsbibliotek. Teoretiskt perspektiv som används är Ingemar Norrlids integrationism som används för att mäta graden av decentralisering i politiska system. Texten har en översiktlig, deskriptiv karaktär med inslag av analys och komparation. Biblioteksverksamheten förändrades under den undersökta perioden från att vara relativt fristående från kommun för att knytas närmre till både kommun och stat, genom att dess verksamhet blev beroende av statsunderstöd. Förändringsprocessen pågick som intensivast runt åren efter 1930 och åren efter 1965. Under 1970-talet sker omorganisationer där ledordet är decentralisering. Samtidigt ses en rationalisering och byråkratisering av verksamheten.

It is widely recognized that changes in climate have an effect on people all around the world.There is also data supporting the claim that people are affected differently based on their ability (or lack thereof) to handle the imposed risks. The degree of ability can also determine whether adaptation and mitigation measures will be successful. This thesis discusses a few climate justice theories and principles to settle on those that can handle the variety in degrees of imposed risks. Arguments against isolated treatment of greenhouse gas emissions are drawn from discussion of the per capita principle. It is also argued that ideas about justice ought to be included into the theories and principles which guide international agreements. It is also shown that the absence of an account of historical responsibility ignores important considerations. Arguments against the rival account of Posner and Weisbach further strengthens the defended view. / Att förändringar i klimatet har påverkan på världens befolkning är välkänt. Det finns även data som bekräftar att människor påverkas i varierande utsträckning på grund av deras möjlighet (eller avsaknad av sådan) att handskas med riskerna som förändringar i klimatet utgör. Faktorer som påverkar dessa möjligheter avgör även framgången av anpassnings- och mildringsåtgärder. Den här uppsatsen behandlar några klimat-rättvise teorier med tillhörande principer för att avgöra vilka på bästa sätt kan ta hänsyn till den varierande graden av utsatthet för de negativa konsekvenserna av klimatförändringar. Argument mot principer som behandlar utsläpps-rätter i isolation visar att ett annat tillvägagångssätt bör anammas. Det argumenteras även för att uppfattningar om generella rättvise-frågor bör integreras. Vidare visas det att ett historisktperspektiv, i form av historisk ansvarsskyldighet, ger stöd till viktiga uppfattningar som inte kan ignoreras. Argument mot den motsatta teoribildningen, som förespråkas av Posner ochWeisbach, styrker det försvarade tillvägagångssättet.

No description available.

Comment comprendre la volonté d'appartenir à la nation américaine des Afro-Américains en dépit d'une mémoire faite d'humiliation et d'une accumulation de revers? À plusieurs reprises durant l'histoire américaine, des élites ont proposé à la communauté noire des solutions dites « radicales » qui remettent en question le paradigme dominant de l'intégration à la nation américaine. Ce mémoire tente d'identifier les raisons qui expliquent pourquoi, au cours du mouvement pour les droits civiques, les Noirs font le choix de l'intégration défendu par Martin Luther King et rejettent le séparatisme défendu par Malcolm X. La spécificité du mémoire réside dans l'utilisation de la littérature sur la formation des nations qui me permet d'étudier le choix des Afro-Américains. La nation est vue comme le produit d'une construction qui fait interagir les élites et les masses. J'étudie « par le haut » la façon dont les entrepreneurs ethniques, King et Malcolm X, redéfinissent l'américanité. J'étudie également « par le bas » comment les masses reçoivent les discours de ces élites. Ma première hypothèse se consacre à la formation de l'alliance stratégique entre King et l'exécutif américain qui permet à King de définir l'agenda législatif et d'appuyer son discours sur les gains qu'il réalise. La deuxième hypothèse se penche sur la structure des opportunités s'offrant aux Afro-Américains qui orientent le choix qu'ils font. / How can one understand the African American community's will to belong to the American nation despite a past made of humiliation and an accumulation of setbacks? At several times during American history, elites have proposed so-called « radical » solutions that challenged the dominant paradigm of integration to the American nation. This thesis attempts to identify the reasons why, during the civil rights movement, the black community chose integrationnism championed by Martin Luther King, and rejected separatism advocated by Malcolm X. The specificity of this thesis lies in the use of the literature on the formation of nations, which allowed me to better understand the African American community's choice. The nation is seen as the product of a construction where elites and masses interact. « From the top », I analyzed how ethnic entrepreneurs King and Malcolm X redefined Americanness. « From the bottom », I analyzed how masses received the elites' discourse. My first assumption focuses on the strategic alliance between King and the American executive, which allowed King to define the legislative agenda and base his speech on actual gains he obtained. The second assumption focuses on the structure of the opportunities for African Americans that oriented the choices they made.