Syfte: Syftet med studien var att ta reda på faktorer som motiverar de anställda på högskolan till hälsofrämjande beteendeförändring, då i huvudsak ökad fysisk aktivitet, samt att studera erfarenheter och upplevelser kring interventionsprojektet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fem stycken semistrukturerade interjuver bland de anställda på högskolan. Informanterna var i åldrarna 44-56 år. Resultatet bearbetades genom en innehållsanalys med en fenomenologisk utgångspunkt. Resultat: Alla informanter anser att interventionsprojektet är ett bra initiativ för att få de anställda mer fysiskt aktiva. Det hinder alla har mer eller mindre är brist på tid och då relaterad till livspusslet; att både hinna med arbetsuppgifter och familjeliv. Dessa faktorer tar upp tiden från den fysiska aktiviteten. Träningen utesluts därmed ibland för att hinna med arbetsuppgifter och de ansvarsuppgifter informanterna har som föräldrar. Slutsats: Alla informanter hade en positiv attityd till interventionsprojektet och användandet av pulsklockan som verktyg. De uttryckte att projektet ger en möjlighet för en person att kunna förändra sin livsstil. De hinder som fanns bland alla informanter var tidsbristen på grund av familjeliv och/eller arbete. Studien skulle eventuellt kunna stärkas med en frekvent uppföljning. Det bidrar till att det skapas en dialog mellan handledaren och deltagaren. Dialogen kan resultera i ökad medvetenhet om ens egen beteendeprocess samt en ökad motivation till att förändra sin livsstil. Den kan möjligen också påverka deltagandet i studien, dvs att fler väljer att stanna kvar. / Objective: The aim of this study was to find out the factors that motivate the employees at the University to health behavior change, substantially regarding physical activity, and study the experiences and perceptions surrounding the intervention project. Method: The study used a qualitative method where five semi-structured interviews were accomplished at the University. The informants were aged 44-56 years. The data was processed through content analysis on a phenomenological basis. Results: All informants consider that the intervention project is a good initiative to get employees more physically active. The obstacle all have more or less is lack of time and then related to the life puzzle; to both keep up with work and family life. These factors take up the time of the physical activity, this means that the training sometimes was omitted in order to fill the duties and responsibilities of the informants that they have as parents. Conclusion: All respondents had a positive attitude to intervention projects and the use of pulse watch as a tool. They expressed that the project contributes to a chance for a person to change her/his lifestyle. The barriers that existed among all respondents was the lack of time due to family and / or work. The study could possibly be strengthened by frequent monitoring. It contributes to the creation of a dialogue between the supervisor and the student. This dialogue could result in an increased awareness of one's own behavioral processes, and an increased motivation to change one´s lifestyle. It could possibly also affect the participation in the study, i.e. more people choose to stay.