Den generella uppfattningen av skvaller agerar flitigt som synonym till negativt laddade sociala prestationer och förhållanden. Förtal, rykten och skandaler för att nämna några exempel. Antropologer under 1900-talet delade inte den bestämda uppfattningen av skvaller och föreslog att nyttan som skvaller bidrog till hade både negativa men också väldigt positiva konsekvenser inom olika sociala sammanhang. I studien prövas skvallers samband med konst. Uppsatsen ställer frågan hur och varför skvaller skulle kunna vara ett intressant och berikande sätt att engagera sig med konst, samt om den brittiska problemmåleriet kan tolkas som en representation av visuellt skvaller. Diskussionerna om tre av John Colliers mer berömda konstverk som ställdes ut på Royal Academys konstutställning analyseras genom samtida svensk och engelsk press. På så vis förklaras inte bara det brittiska problemmåleriets status och innebörd för sin samtid, utan även diskussionerna som de uppmanade. Vidare utforskar även studien koncept som gemenskap och utanförskap för att förklara varför ett verk skvallrar till en social grupp och inte en annan. Avslutligen granskas problemmåleriet som visuellt skvaller för att ta reda på ifall ett icke-verbalt objekt faktiskt kan skvallra.